Författare Ämne: Tidiga svenska städer  (läst 38790 gånger)

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Tidiga svenska städer
« Svar #100 skrivet: augusti 08, 2014, 22:54 »
Vid någon punkt slutar ju dock en övergiven stad vara en stad i presens. En stad som evakuerades i förra veckan, eller till och med förra året, är väl fortfarande en stad. Men är Priypat som övergavs för 26 år sedan, och som dessutom knappast lär återbefolkas inom överskådlig framtid, är kanske inte det längre? Ingen räknar längre Pompeii som en av Italiens städer. Däremot så kan man ju förstås tala om Pompeii som en romersk stad, men då refererar man ju till någonting som var, inte någonting som är. Men är den här diskussionen ens relevant för ämnet?




Ja den är relevant eftersom jag vill mena att det är byggnadstrukturen som definierar staden. inte aktiviteter eller människor.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Tidiga svenska städer
« Svar #101 skrivet: augusti 08, 2014, 23:48 »
Fast då har man ju reducerat "staden" till bara en sak - hur den är byggd. Jag skulle tro att de flesta forskare anser att det är en aspekt av vad en stad är, men att en plats behöver uppfylla fler kriterier än så.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Tidiga svenska städer
« Svar #102 skrivet: augusti 09, 2014, 00:09 »
Det är klart att staden är en sak. Det är ett byggnadsverk. Vissa vill definiera staden efter aktiviteter, men till syvende och sist är det byggnaderna som är det avgörande. Alla aktiviteter är utbytbara, men det är inte byggnadstrukturen.


Visa Pripyat eller Craco för vilka som helst och fråga vad dom ser, i stort sett alla kommer att svara "en stad".  Det är faktiskt inte svårare än så, allt annat är hårklyveri.


Sen kan man diskutera hur många byggnader, och hur tätt dom behöver ligga, för att man ska kalla det en stad
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Tidiga svenska städer
« Svar #103 skrivet: augusti 09, 2014, 00:47 »
Visa folk Pompeii och de kommer kalla det för en stad. Räknas ändå inte som en av Italiens städer. Hur som helst, det här känns som en sjukt ointressant diskussion.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Tidiga svenska städer
« Svar #104 skrivet: augusti 09, 2014, 01:30 »
Visa folk Pompeii och de kommer kalla det för en stad. Räknas ändå inte som en av Italiens städer. Hur som helst, det här känns som en sjukt ointressant diskussion.


Det klart att det inte räknas som en av Italiens städer, det är ruiner från en svunnen tid. Men det är ruiner av en stad!!
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad vemvet

  • Stammis
  • Antal inlägg: 472
SV: Tidiga svenska städer
« Svar #105 skrivet: augusti 09, 2014, 09:54 »
Västerås firade 1000-årsjubileum 1990. Staden skulle då vara jämngammal med Sigtuna :)

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Tidiga svenska städer
« Svar #106 skrivet: augusti 09, 2014, 11:26 »

Det klart att det inte räknas som en av Italiens städer, det är ruiner från en svunnen tid. Men det är ruiner av en stad!!

No shit.

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Tidiga svenska städer
« Svar #107 skrivet: augusti 09, 2014, 12:28 »
Kommer vi så mycket längre i denna diskussion?

Positionerna är att en stad eller urbaniserad plats under järnåldern måste haft en bestämd struktur där täthet mellan husen är avgörande(Yngwe) eller att täthetskravet är avgörande men det måste också funnits vissa funktioner knutna till platsen(Andreas).

Min egen gissning är att strukturen inte alltid är avgörande utan att en urban plats både kunde byggas tätt eller mer utspritt, som i Uppåkras fall. Funktionerna är mer avgörande.

De delar av Uppåkra som är undersökta visar på att man har behållit samma struktur på byggnationen från 200-talet e. Kr. Kulturlagren är dels tre djupare områden samt de övriga på mellan 30-50 cm, allt sammanhängande.

Thomas I

Utloggad Historikus

  • Avslutat konto
  • Veteran
  • Antal inlägg: 508
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Tidiga svenska städer
« Svar #108 skrivet: augusti 09, 2014, 15:46 »
Men om det fanns betydelse i hur Sigtuna lades ut, med en huvudgata och regelbundna tomter (ett mönster som återkommer i framför allt de norska vikingatida städerna men även i England)
Kommer vi så mycket längre i denna diskussion? Positionerna är att en stad eller urbaniserad plats under järnåldern måste haft en bestämd struktur . . 

Dorestad; Den frisiske handelsby Dorestad anlægges år 675 af friserkongen Aldgisl I. Man anlagde efter en bestemt struktur, en langsgående gade parallelt med en svag højderyg ca. 10-20 m fra et vandløb. På hver side af gaden blev området opdelt i rimelig ens parceller adskilt af gærder og grøfter. I det frisiske kongerige »Frisia Magna« blev der i det 8. årh. anlagt søhandelspladser kaldet ’Langwurten’. Pladserne blev anlagt omkring en bygade, der forløb på tværs af byplanen.

Ribe; I årene 721-22 blev markedspladsen omstruktureret efter frisisk mønster. Bebyggelsen orienteres mod en gade, der løb gennem hele byen og en række parceller placeret på begge sider. I årene 808-10 fik Ribe en lav grøft og vold, men først omkring år 968 blev der bygget en egentlig halvkredsvold med grav omkring byen.

Birka; Birka var inddelt i parceller, der løb ned mod søbredden. I det 10. årh. blev Birka omgivet af en halvkredsvold. Der var seks regelmæssige åbninger i volden.

Hedeby; Området var opdelt i aflange parceller udlagt med kortsiden vendt mod havnen, hvorpå de rektangulære huse var placeret. Hedebybebyggelsen anlægges fra år 808 og en større udbygning påbegyndes år 811. Bebyggelsen menes fuldført ca. år 831. Hedeby blev år 968 omgivet af en halv-kredsvold forstærket med palisader, dels på voldtoppen og dels halvt nede ad forsiden.

Norske Kaupang; Fra bebyggelsens begyndelse ca. år 810 var parcellerne adskilt af grøfter og udlagt med kortsiden vendt mod havnen - og grænserne mellem parcellerne fulgte stort set terrænets faldretning - og var afgrænset af fletværkshegn. Gaderne blev anlagt parallelt med eller vinkelret på faldretningen.

Arós (Århus); Byen opstod i perioden år 800- 850 og er dermed den næstældste by i Danmark efter Ribe. Arós blev grundlagt omkring år 800 og byen er opstået omkring en langsgående gade parallelt med et vandløb - meget lig den frisiske model. Husene stod på hver sin indhegnede parcel adskilt af små stier og træbelagte gader. Den første vold omkring Arós menes at være fra ca. år 934 og denne blev senere forstærket med palisader og gjort dobbelt så bred engang efter år 958. Kilderne fortæller, at Arós i 1000-tallet, fungerede som ledingshavn.

Sigtuna; Byen opstod ca. år 980 og blev anlagt omkring en hovedgade der løb langs med vandet. På hver side af gaden blev området opdelt i rimelig ens parceller. Byer som Oslo og Trondheim har samme struktur og er anlagt nogenlunde samtidig med Sigtuna.

York; Udgravninger af Coppergate fra årene 935-75 viser et markant nordisk præg. Parcellerne var langstrakte med en bredde på mellem 5-6 m og så ud til at være orienteret på hver side ad en hovedgade. Eksisterende romersk/angliske befæstninger blev udbedret med massive jordvolde og palisader øverst.

Dublin; Udgravninger i Dublin har ligeledes vist en velorganiseret, befæstet by, hvis huse lå på aflange, smalle parceller omgivet af hegn. Grundstykkerne for bebyggelsen f.eks. i Fishamble Street fra ca. år 1000, bygger på samme opdeling med i alt 14 parceller af næsten samme bredde som i York. Dublin var omgivet af en lav jordvold og palisade indtil år 950, hvor en trækonstruktion af stolper og pileflet afløste jordvolden. Jord- og palisadevolde blev erstattet af en stenmur år 1100.

Kungahälla; Den ældste del af byen bestod af en bebyggelse med en række regelmæssige parceller/tofter orienteret mod en langsgående gade, der fulgte Elven - og skønnet anlagt i perioden omkring år 1080.
Man kan ikke se træerne for bar skov!

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Tidiga svenska städer
« Svar #109 skrivet: augusti 09, 2014, 17:28 »
Imponerande sammanställning. Jag tycker mig se ett mönster...

Utloggad Marty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 469
SV: Tidiga svenska städer
« Svar #110 skrivet: augusti 09, 2014, 17:35 »
Lödöse hade motsvarande gatunät, anlagd senast 1050.
Skara, gatunät utgående från Domkyrkan, senast 1030.

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Tidiga svenska städer
« Svar #111 skrivet: augusti 09, 2014, 18:11 »
Instämmer med Andreas. Bra sammanställning Historikus.

Uppåkra och Lund blir här ett undantag. Uppåkra har troligen en liknande struktur på byggnationen från år 200 e. Kr till att platsen försvinner och Lund tar över kring 990 e.Kr.

Det första Lund följer inte den frisiska modellen utan byggs med en liknande struktur som Uppåkra. Lund är grundlagt av Sven Tveskägg, en inte helt okänd dansk kung. Fyrtio-femtio år senare tänker man om och organiserar om Lund med täthet som utgångspunkt.

Thomas I

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Tidiga svenska städer
« Svar #112 skrivet: augusti 09, 2014, 22:16 »
Edit - ändrade mig och raderade. Onödigt inlägg.

Utloggad Historikus

  • Avslutat konto
  • Veteran
  • Antal inlägg: 508
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Tidiga svenska städer
« Svar #113 skrivet: augusti 10, 2014, 15:20 »
Tak til AndreasE og Frågvis Amatör. Andreas har ret - der ses helt klart en tendens i bebyggelser med ens struktur og gade-mønster.

Marty; hvor finder jeg dokumentation på Lödöse og Skara's by-struktur?

Generelt: er der andre svenske byer med samme struktur? De store udgravninger af Kungahälla er fra 2008 udført af arkæologen Kristina Bengtsson.

Man kan ikke se træerne for bar skov!

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Tidiga svenska städer
« Svar #114 skrivet: augusti 10, 2014, 15:31 »
Historikus:

Citera
Tak til AndreasE og Frågvis Amatör. Andreas har ret - der ses helt klart en tendens i bebyggelser med ens struktur og gade-mønster.

Det finns nog ett mönster från 600-700 e.Kr. efter vad du beskriver men tyvärr gäller det inte för Lund kring 990 e.Kr-där den första bebyggelsen är långhus organiserade med samma struktur som i Uppåkra. Lund är en helt ny etablerad plats byggd under Sven Tveskäggs tid.

I städer eller på urbaniserade boplatser vid vikingatiden ser man ofta rekonstruktioner där husen är mycket mindre och har takbärande väggar. När blev detta sätt att bygga på etablerat?

Thomas I

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Tidiga svenska städer
« Svar #115 skrivet: augusti 10, 2014, 15:38 »
Långhuset försvinner mer och mer under vikingatidens gång, och ersätts av rektangulära, ofta knuttimrade eller fackverkskonstruerade byggnader. Det betyder inte att långhuset försvann, de yngsta exemplen jag känner till dateras till 1100-talet, men de blir ovanligare. Först är det ekonomibyggnaderna som börjar byggas på de nya sätten, men med tiden även bostadshusen. I de vikingatida "städerna" dominerar de rektangulära husen med takbärande väggar från början, samtidigt som man bygger långhus i andra delar av bebyggelsekomplexen.

Utloggad Hans Menzing

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 369
SV: Tidiga svenska städer
« Svar #116 skrivet: augusti 10, 2014, 15:54 »
Som S karabo kan jag intyga att centrum har kvar det medeltida gatunätet med domkyrkan som nav. Rätt opraktiskt idag.

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Tidiga svenska städer
« Svar #117 skrivet: augusti 10, 2014, 16:12 »
När lades det medeltida gatunätet i Skara ut? Jag har något svagt minne från ett besök i Länsmuseet i Skara att det inte var på en gång när domkyrkan byggdes?

Utloggad Hans Menzing

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 369
SV: Tidiga svenska städer
« Svar #118 skrivet: augusti 10, 2014, 16:26 »
Det är säkert ingen som vet hur gammalt gatunätet är. Ärligt talat vet vi ju inte heller hur gammal domkyrkan är. Visserligen firar stiftet 1000 år om någon vecka, men det är mycket oklart om det verkligen fanns domkyrka här då. Ofta sägs det att Husaby hade första domkyrkan, men det är inte heller bevisat.
Skara var ju ett missionsstift så biskopen hann kanske inte sitta still så mycket utan satsade tid och pengar på mission istället för en stor domkyrka.

Utloggad Marty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 469
SV: Tidiga svenska städer
« Svar #119 skrivet: augusti 10, 2014, 16:38 »
Litteratur: Kungahälla, problem och forskning kring stadens äldsta historia.
Det medeltida Västergötland, Claes Theliander

Skara: I det medeltida Västergötland finns en bild på gatunätet 1653. "redan på slutet av 1000-talet låg Skaras indelning i kvarter klar". Skara nämns i en Isländsk saga från 1019 som handelsstad.


Lödöse: Initialt på 1000-talet bestod staden av bebyggelse på två sidor Ljuda-Å. Raka gator med tomter samt en "kungsgård"

Denna text från Dick Harrysson är rätt bra. Han missar dock det faktum att bara 1/4 av staden är utgrävd och att det finns många vikingatida fynd som indikerar att Lödöse är äldre än 1050.

Lödöse växte fram vid skärningspunkten mellan Ljudaån, nuvarande Gårdaån, och Göta älv, omkring 50 kilometer norr om älvens utlopp i Kattegatt. Att staden byggdes där och inte närmare mynningen – där Göteborg ligger idag – berodde enligt flertalet forskare på transportsituationen. Vattenvägarna var viktigare än de långsamma, tunga landvägarna. Det gällde att ha en omlastnings- och handelsplats så långt in i Västergötland som möjligt. Tio kilometer uppströms från orten låg fallen vid Fuxerna (Lilla Edet), och längre än så kunde de flesta skepp inte ta sig.

Lödöses bebyggelse låg mellan Ljudaåns två mynningsarmar, varav den norra numera är igentorkad. Dessutom omfattade medeltidsstaden, när den var som störst, ett ca 100–150 meter brett parti i norr, kallat Nordstan. Stadsplanen dominerades av en nord-sydlig genomfartsled samt ytterligare gator i både nord-sydlig och öst-västlig riktning. Gatorna var länge av trä, men redan på 1100-talet hade vissa sträckningar blivit stenlagda. Vid norra åarmen, stadens nav, fanns kajer. Hantverket var omfattande. I norra delen av staden finns belägg för järnsmedjor, i innerstaden för läderhantverk och guldsmide.

Lödöse anlades troligen under andra hälften av 1000-talet. Staden nämns första gången i skrift år 1151, då den besöktes av den danske kungen Knut Magnusson, och blev myntpräglingsort kort tid senare. Det geografiska läget gav Lödöse rika fördelar. I Göta älvs dal fanns bördiga åkrar och handelsvilliga bönder, och vad som inte kunde produceras lokalt anlände till kajerna med skepp. Staden växte därför kraftigt under 1100- och 1200-talen, då ett antal kyrkor, ett hospital och ett dominikankonvent grundades. Både hospitalet och konventet låg norr om Ljudaåns armar. Rådmän är kända i staden från och med 1305.

Förutom den kommersiella funktionen fick Lödöse militärstrategiskt värde. Lödöse var gränsstad mot Norge och knutpunkt för kommunikationer längs Göta älv och till Västergötlands inland. Senast i början av 1200-talet fanns en försvarsanläggning på plats. I den norska Håkonsagan, skriven på 1260-talet, berättas hur norska trupper överföll Lödöse i mitten av 1220-talet och lade dess befästningar i aska. Senast i mitten av seklet stod en ny borganläggning färdig. Vi hör talas om den i samband med att Magnus Ladulås år 1278 pantsatte Lödöse borg, på dokumentets latin castrum Ludosiae, till den danske kungen. Överlåtelsen var tillfällig. Så fort tillfälle gavs återlöste eller återtog den svenska kungamakten Lödöse, och år 1285 var kung Magnus själv på plats i staden, där han utfärdade ett brev