Har det undgått dig att alla de senaste DNA-undersökningarna inte kunnat påvisa några spår efter några anglo-saxare. Det finns även några (nåja, 2 st) stora totalundersökningar av bygder, där man trots "anglo-saxiska" ortnamn inte kunnat påvisa angelska eller saxiska DNA. Det fanns däremot några individer, som troligen var norska slavinnor. Det som händer är att den efter-romerska eliten främst antar nya kulturyttringar, ev i allians med eliter med ett ursprung från andra sidan Nordsjön. Möjligen ankommer eliter från andra sidan Nordjön med en skara krigare, men de flesta av eliterna och krigarna återvänder efter sina värv. Eliterna på bägge sidor Nordsjön har f ö ALLTID haft giftermålsutbyten. Så snart man kommer in i inlanden på ömse sidor blir DNA ännu mer särskiljande än vid själva kustbanden.
Nu har i o f s inte heller vikingatidens Nordbor eller romarna lämnat allt för stora spår efter sig i DNA.
Du vet mycket väl att en majoritét knappast kan ha varit kristna. Vid tiden för romarna lämnar ön, så gäller att religionen, där kristendomen är en, består av ALLA de romerska religioner det romerska samhället tillhandahöll, samt några rester av den religion, som gällde före den romerska erövringen. Mithra var troligen den religion, som hade flest utövare av dem alla.
Men som sagt, så var ur Romersk Katolsk synvinkel dessa religioner ofarliga. Däremot var dess kyrkliga makt hotad av andra kristna, som alltså bekämpas med alla medel, bl a propaganda, socialt tryck och rent våld. Religiös övertygelse är också något oväsentligt för Romersk Katolicismen, då sådant "kommer med tiden" bara de får den religiösa makten över den kristna delen av befolkningen.