Det finns väl mycket som talar för flera av de gamla sveakungarna höll till i Uppland och då gamla Uppsala i synnerhet.
Men var höll Göternas kung till? Västergötland? Östergötland? Falbygden? Vänerbygden? Göta älv-dalen?
Finns det någon ledtråd i de gamla skrifterna?
Det finns faktisk tydliga indikationer från både arkeologi, jämte mytologi och sagor.
Nu kan man utgå från dom områden vi normalt förbinder med götar och gutar. I dom forn-nordiska källor omtralas dom båda som "gautar". Hos Jordanes berättas om olika 'gother' inom Skandinavien, som Vagoth och Gautigoth, vilka Stefan Brink och andra förknippar med Västgötaland respektive Gotland. Vill vi leta efter ett huvudsäte/kungasäte för dessa götar/gauter får Gotland alltså ingå bland sökområden.
1. I början av Gutasagan beskrivs ursprunget för dessa gutar (gautar/götar/goter) - på Gotland.
2. Senare beskriver Gutasagan och Gutalagen en fusion mellan Gutar/Götar och Svear.
Denna berättas att ha kommit i stånd efter som "gutarna sökte Uppsala-kungens skydd". Som tidigare beskrivit lär det peka mot övergången mellan romertid och folkvandringstid. Implementeringen av denna fusion syns i det arkeologiska materialet redan under folkvandringstid - och än tydligare i vendeltid.
4. Ett större antal forn-nordiska källor berättar om dom skandinaviska svears och götars gemensamma tronsäte och politiska konstitution under "Kungen i Uppsala" och det som efter fusionen omtalas som "Uppsala Öd".
3. I Ynglingatal omtalas ett relativt häftigt möte mellan götakungen Gautreks son Alrek - och Yngling-kungen Erik, från Uppsala. Fusionen lär ha inneburit äktenskap mellan denna Erik och en prinsessa från Gotland. Brölloppet lär ha stått på Gotland.
5. Inom Nordisk arkeologi fins knappt maka till den fyndrikdom som hittats på Gotland, med tydliga inslag från alla perioder - från tidig stenålder till sen medelålder.
6. Man kan se på fusionen mellan gutar och svear - enligt Gutalagen och Gutasagan - som ett samförstånd mellan två väl organiserade samhällen. Båda var fortfarande baserade på
ätte-principen - "från ursprungs tid" och idkade - så långt vi vet - gemensamt ursprung, språk, mytologi och livsfilosofi. Mötet med en gemensam, yttre utmaning - under det romerska Europas politiska, sociala och ekonomiska sönderfall - kunne väl ha avfärdat en gemensam kraftutmätning från götar och svear, där den götska kungar fått utvandra.
Källorna vet ju att berätta om Alarik och Theodorik som kungar utvandrade från Östersjön - för att re-organisera Väst-Europa, i samarbete med annan högadel från Östersjön - som vender ("vandaler"), langobarder, burgunder och merovinger.
Summarum:
Det är alltså möjligt föreställa sej den politiska unionen mellan svear och götar som ett resultat av kulturella, ekonomiska och politiska behov. Sen är det - enligt Jordanes - tydligen så att den politska alliancen under Uppsala öd har en bas i gammalt släktskap och grannskap mellan svear og götar.
