Markägande och dispositionsrätt till mark

[Leif]

Har inte hängt med i litteraturen på det vis jag kanske skulle önska under de senaste åren. Funderar därför på om det finns någon nyare litteratur eller artiklar om när man kan spåra markägande / dispositionsrätt till jordbruks- eller betesmark arkeologiskt.

Jag vet helt enkelt inte hur den vetenskapliga diskussionen ligger just nu, om där ens finns en diskussion kring dessa frågor för tillfället.

Jag placerade frågan i järnålder/vikingatid då jag anser det vara troligast att det är under romersk järnålder eller något senare frågan blir aktuell på allvar.

(Är alltså primärt ute efter det som tillkommit de senaste låt säga 5-6 åren)

[Leif]

Är intresserad av Skandinavien. Inte centraleuropa eller brittiska öarna.

[Leif]

Ett svar från annat håll indikerar att sedan kulturgeografen Mats Widgren slutade intressera sig för detta för sisådär 15-20 år sedan så har inte mycket hänt.

[Vetgirig]

Hej Leif!
I Sverige så har vi ett av de största och äldst fortfarande fungerande fornlämningssystemen i gränserna. Dessa existerar faktiskt ända sedan de första uppdelningar i revir gjordes en gång. Än idag så avstyckar man eller slår samman marker inom detta system. Det innebär att man kan forska "gränsarkeologiskt" och leta sig bakåt om hur boplatsenheter etc var etablerade och vilken försörjningsbas de hade i mark/fiske.

Tyvärr erkänns inte detta av historiker/arkeologer, som tvärtom gärna kritiserar bort slutsatser som bygger på gränssystemet.

Tänk efter, så inser du att jag har rätt.

[AndreasE]

Oj oj vilket skitsnack. Arkeologer arbetar med gränser verkligen hela tiden. Har du ens läst en arkeologisk rapport? Eller ett standardverk som "Jordbrukets första 5000 år" av Welinder, Pedersen och Widgren?

[Vetgirig]

Jag hävdade gränsernas ålder, men fick veta att det var inget att tänka på. Finns i någon tråd för länge sedan.
Det finns ett par avhandlingar om uppbyggnaden av ledungen. Där är rekonstruktionen bl a utförd genom att analysera gränssystemet. Detta används i denna tråd, och ett annat forum, som skäl för att påstå att analysen är allt för osäker.

Det var ett tag sedan och saker och ting kan förståss ändras. För mig är gränssystemet fullständigt säkert, rätt använt. Ända fram tills skogsbrukets markberedningar började, så låg dessutom de gamla gränsmarkeringarna kvar med välta stenar under torven, även om det skett avstyckningar.

[Leif]

Jag är alltså inte intresserad av gränser, bygder etc på större nivå utan jag vill ner på boplatsens nivå. Jag är ute efter konkreta saker där man kan belägga att man använt olika marker. Alltså inte t.ex. de östgötska stensträngssystemen där man lika gärna kan hävda sambruk som enskilt bruk av områden.

Det är alltså spår av äldre markägande eller dispositionsrätt jag är ute efter. Jag snuddade vid det i min avhandling där jag hade fina system med röjningsrösen, gravar och en stensträng, men jag är ute efter mer som är publicerat vetenskapligt inom t.ex. arkeologi/kulturgeografi inklusive uppdragsarkeologi. Men det kanske inte finns något.

Jag uppfattar det som att Vetgirig är inne på något annat än gårdens gräns/ägande, men jag kanske missförstår honom när jag tänker efter.