Vi har en del problem vad gäller att hitta äldre fornlämningar.
Från Dalälvens dalgångar och norrut, så har vi haft en omfattande landhöjning. Fornlämningarna ligger inte samlade på samma sätt som inom S Skandinavien.
Dels innebär det att de lämningar, som finns är dolda i skogsmark och/eller övertorvade. Det är fullt möjligt att identifiera tänkbara boplatslägen, gravlägen mm längs vad som vid varje tid var kustområden, men för att hitta något, så måste inventeringar göras när något kan ses för ögat. Detta ger bara 2 korta tidsintervaller per år, nämnligen 1-4 veckor efter snösmältningen resp 1-2 veckor efter att tjälen lagt sig under höstarna. I sista fallet kan det vara bra med någon enstaka cm snö, för lämningarna håller värmen något bättre och de framträder något bättre då. Under vårperioden, så ser man strukturerna bäst p g a vegetationen är nedtryckt och t ex gravar ligger tjälade alternativt är uppvärmda (beroende på lägen) och de framträder alltså tydligt.
Noteras kan att normalt inventerades det juni-augusti och i bästa fall del av maj till del av september, vilket alltså bäddar för sämre resultat, vad avser de äldsta tiderna, men även för yngre tider nära nuv bebyggelseområden.
Dels så sker markberedningar i skogarna regelmässigt utan föregående besiktningar av arkeologer/inventerare. Nyttan med markberedningen kan diskuteras, då en vetenskaplig undersökning med kvalitét torde ta minst 2 gånger skogens omloppstid att genomföra, d v s typ 180-200 år, vilket innebär att nyttan är en gissning av några som kallar sig experter. Naturen kanske vet vad den gör och markytan borde lämnas ifred. Men markberedningen drabbar just sådana områden där man kan vänta sig de äldsta historiska spåren.
Sedan noterar jag att amerikanska arkeologer numera slutat att identifiera s k sterila lagernivån och regelmässigt fortsätter att gräva avsevärt nedåt tills de stöter på berg eller fortfarande har "sterilt lager". Det har visat sig att under vad man antagit vara sterila lager börjat hitta arkeologi igen. Detta gäller särskilt inom f d nedisade områden och ispåverkade randområden (bra många 10-tals mil söder om). Jag tror att svenska arkeologer tänker i riktningen, men det förtjänar att påpekas.
Exempelvis, så har man av denna anledning i Nordamerika en lagerföljd daterad till ca 50000 f kr, vilken innehåller verktyg och kol, som bör hänföras till mänsklig verksamhet. Detta är omdebatterat och kritiserat eftersom 1 fynd inte räcker som bevis, så nu söker man på andra ställen efter liknande för att vetenskapligt kunna påvisa så tidiga människor i Nordamerika. Men det tar tid, kanske upp mot 10-20 år, nå nivåerna.
I Sydamerika är samma tid redan bevisad i något 10-tal Brasilianska lokaler inom delstaten Piaui (dock inte accepterad i Nordamerika).