Grattis Angyantyr - blir spännande att höra vad ni kommit fram till
Marty,
Har vi inte lämnat sådana gamla teorier numer? Båtgravarna finns lite överallt i Skandinavien och NV Europa. Går man efter digniteten på dom båtgravar som överlevt fram till vårtid borde väl Sutton-Hoo-kungen regerat över hela detta området - inklusive England, Skottland, Norge, Danmark, Sverige och Baltikum.
Att använda dom återfunna båtgravarna som bevis på politiska, ekonomiska eller kulturella nivåskillnader - och sen teoretisera om "dominans" vs. "submisivitet" - är inget annat än ett konstlad försök på att beskriva forntidens samhällen enligt social-darwinistismens romantiska teorier från 1800-talet.
Vad båtgravarna främst berättar är att man delat ett begravningsskick och en kultur genom yngre järnålder och tidig medelålder - som varit gemensam för dom fria folkgrupperna norr om Limes. Samtidigt kan man ju tillägga att denna kulturform har en klar och tydlig förankring i Nord-Europas antika bronsålder - till skillnad från den kulturform som infördes med romerska legionärer, söder om Limes.
Mellan Väst-Roms fall och Roms återuppståndelse som diktatorisk världsmakt ligger alltså goternas, vendernas och folkvandringens tid, jämte vendel- och merovingertid. När merovingerna sen krossas och frankerna vänder seg mot sina östliga och nordliga grannar - f.o.m. Karl Martell - ser vi att dom nordiska folken för första gången bygger upp ett nytt och större krigsapparat - på hemmaplan. Resultatet blev vad man numer kallar vikingatid - eftersom ledungarna blev tillräckligt många, stora och dugliga och vältränade till segla över havet till strid, mot inkräktande franker och nya-romerska (dvs. katolska) konsuler, präster och prelater.
Vill man uttolka av dom för-kristna båtgravarna från Sutton Hoo, Augerum, Valsgärde, Högom och Bertnem så pekar dom helt enkelt på att här funnits en specifik, kulturell och ekonomisk samvaro - byggt på familjära förbindelser - ikring Östersjön, Skagerak och Nordsjön.
Sen kan man se på bronsålderns kulturuttryck från just dessa områden - och faktisk förmå leta fram endera rothår från den antika kulturform som här förmådde fortgå genom romertid och folkvandringstid - ända fram till vikingatidens slut.
I et sådant perspektiv blir om "överhöghet" och sådant mer knappt annat än patetiska ekon från 1900-talets fundamentalistiska tankegångar. Dock kan man ju påstå att ett fyndrikt område - som Valsgärde - pekar på att denna kultur hade ett större centra i detta område än i t. ex. Augerum. Men det innebär givetvis inte att här har härskat en "överhöghet" eller en "kommandostruktur" - från den ena ort till alla andra. Vad gravarna främst berättar är att här funnits ett gammalt och nära sammanbundet nätverk - mellan ömsesidigt beroende orter, häraden, landskap, län och riken...