Andreas
Fjällen är inte statligt finansierad från hela svenska folket.
Absolut. Min liknelse är inte 1:1. Vad jag ville peka på är dock att vi alla måste välja bort vissa saker när vi väljer vart vi vill bo, oavsett av om det är natur eller kulturinstitutioner. Det finns tex massor av fantastiska nationalparker som är statligt finansierade som jag inte bor nära, men jag har inga problem med att stödja dem genom min skatt trots det.
Det finns inget sätt att placera ett nationalmuseum så att alla svenskar bor i närheten av det. Om vi överhuvudtaget vill ha den typen av museum så får vi acceptera det. Sen kan man förstås diskutera ifall det borde tas med i beräkningen när man bestämmer hur dessa institutioner borde finansieras.
Tunnelbanan finansierades initialt av Stockholms kommun. Senare under bygget fick landstinget skjuta till pengar, varefter staten fick slutföra och betala majoriteten.
Nja, det är inte så jag har förstått det hela. Vad jag förstår så var åtminstone all tunnelbana byggd fram till 1967 - dvs nästan hela gröna och röda linjen - helt finansierad av Stockholms stad. Senare års utbyggnad (tex blå linjen) var nog mer delfinansierade av staten, men sammanlagt är en majoritet av dagens tunnelbana lokalt finansierad.
Att säga att statliga institutioner bör ligga i Stockholm för att det bor mycket folk där är delvis logiskt. Det är som om en tunn kille och en fet betalar lika mycket för en gemensam matkasse. Sedan skall den fete ha det mesta av maten för att han är fet och därför behöver mer mat. Detta är i och för sig logiskt men inte rättvist som jag ser det. (Fet kille=Stockholm, Tunn=Övriga landet). Jag tycker att var och en skall betala för det han äter ur kassen.
Nu sa jag inte att de "bör" ligga i Stockholm, utan att det är naturligt att de ligger där så många människor som möjligt har tillgång till dem. Sen sa jag att jag dock kan tycka att för få ligger i de andra storstäderna.
Däremot så tycker jag personligen att det vore underligt att placera en nationell kulturinstitution i en mindre stad än säg Malmö. Jag har bott 9 år i Uppsala (landets 4:e största stad), och jag tror inte att den staden skulle kunna bära en nationell institution av tex Operans eller Historiskas karaktär.
Vad det gäller din liknelse så haltar väl även den betänkligt. För det första så "äter" den feta (Stockholm) inte upp mer än den smale, däremot så har han bättre tillgång till maten i påsen. Den smale har dock lika stor rätt att utnyttja maten. Sen är det nog mer korrekt att säga att de enskilda molekylerna i de båda personerna betalar lika mycket, men att den fete betalar mer sammanlagt. Och den smale består väl egentligen av massor av olika smala personer som vill äta olika saker på olika platser.
Vad jag menar är att om alla, som du säger, borde få äta det de betalar för (och ingenting mer eller mindre), så får vi göra oss av med begreppet "nationalmuseum" och helt gå över till ett regionalt system.
Det har jag aldrig sett på Historiska på Östermalm. Hur menar du att dom har löst den pedagogiska uppgiften? Vad är det övergripande och generella?
Thomas I
Om man har löst den pedagogisk delen på ett bra sätt är förstås någonting man kan ha olika uppfattningar om, men det är väl uppenbart att museet i sig ämnar visa upp en syntes av hela landets historia från isavsmältningen till tidigmedeltid? Hyllmeter av föremål från hela landet, tillsammans med kartbilder och förklarande text som försöker placera in föremålen i både sin lokala, regionala och nationella kontext. Ungefär samma sak som nationalmuseum runt om i världen gör?