Uppåkra 2013

[Frågvis Amatör]

För er  Uppåkra-nördar kan ni kolla avsnittet om vikingatiden i serien Sveriges Historia efter 18 minuter  när Dick Harrison berättar om platsen:

http://www.youtube.com/watch?v=4Ftu8odgdjc

"Kan hända det retar en del, men i så fall är det deras eget fel" :-)

Thomas I

[Frågvis Amatör]

Grävningarna i Uppåkra avslutades idag. Säsongen varade i tre veckor och man kom ner till en stenpackning som troligen var en väg från slutet av järnåldern eller tidig medeltid. Undersökningarna av vad som finns under stenpackningen fortsätter kanske under nästa år.

http://www.uppakra.se/okategoriserade/kanelbullar-svett-och-tarar/

Med denna takt i grävningarna kommer det ta 200-300 år till innan det går att få en klar uppfattning om platsens utveckling på 40 Ha, gissar jag. Grävs det i kulturlager, som mest är 3 meter, tar det 5-10 år att avsluta en grävning av ett långhus i olika versioner.

Thomas I

[AndreasE]

Det beror förstås på utgrävningsmetod och upplägg. Om man endast gräver i form av seminariegrävningar med studenter, ja då går det väldigt långsamt. Om man gör en fokuserad forskningsgrävning med erfarna arkeologer så skulle förstås tex ett långhus med komplicerad stratigrafi och tjocka kulturlager gå betydligt fortare än 5-10 år.

Rent generellt blir platser som Uppåkra aldrig "totalundersökta". De är för stora, och det skulle vara alldeles för dyrt. Med väl riktade forskningsundersöknignar så kan man dock komma långt oförståelse av de. Glöm inte heller bort att även på en plats som Uppåkra så består inte alla 40 hektar av 3 meter kulturlager.

[Frågvis Amatör]

Andreas: Jag trodde att jag var tillräckligt tydlig.

Grävs det i kulturlager, som mest är 3 meter, tar det 5-10 år att avsluta en grävning av ett långhus i olika versioner.

De största kulturlagren är 3 m på vissa koncentrerade platser. På övriga platser varierar det ner till 30-50 cm som lägst.

Vifothuset är i ett område med de tjockare lagren och där har man grävt under flera år men stängt ner utan att bli klara beroende på komplexiteten.

Det blir ingen bredd i den typen av undersökningar men väl djup om arkeologerna orkar hålla på i 5-10 år.

Thomas I

[AndreasE]

Eh, läste du ens mitt inlägg? Ditt svar har liksom ingen relation till det jag sa, då inget av det motsäger det du just skrev. Jag menar bara att tiden det tar att undersöka beror på saker som undersökningsmetod och vilka som gör undersökningarna (studenter eller erfarna arkeologer). Om man ville (och hade pengarna) skulle man förstås kunna gräva betydligt fortare.

[Frågvis Amatör]

Jag har läst ditt inlägg Andreas och du har rätt i teorin men Uppåkra har inga sponsorer som kan hyra in elitarkeologer. Rausing-pengarna tog slut vid mitten av förra decenniet.

Skall det grävas brett över 40 Ha och takten är en halv villayta per år kan du själv räkna ut hur lång tid det kan ta.

Det beror främst på pengar!

Vad guiderna sagt till mig är att det krävs speciella arkeologer i Uppåkra med lång erfarenhet av att kunna hitta nyanser i jordlagren.

Thomas I

[AndreasE]

Vad guiderna sagt till mig är att det krävs speciella arkeologer i Uppåkra med lång erfarenhet av att kunna hitta nyanser i jordlagren.

Ursäkta, men det där är totalt skitsnack. Alla någorlunda kompetenta arkeologer kan se jordlager med olika nyanser. Det är ju liksom det som 99% av all arkeologi i Skandinavien går ut på. Jag gräver mesolitisk stenålder just nu och där går arbetet ut på precis samma sak - identiera och undersöka komplexa stratigrafier av olika lager vilka skiljer sig från varandra via färg, konsistens och innehåll. Om Uppåkra var så speciellt att bara "speciella arkeologer" kunde gräva där skulle man förstås inte släppa lös studenter på grundnivå på platsen.

Det beror främst på pengar!

Vilket jag också sa.

[Frågvis Amatör]

Andreas: Jag är inte grävledare för Uppåkra så dina sktsnack-slutsatser får stå för dig.

Personligen tror jag inte att en Uppsala arkeolog med för mycket Snorre ringande i öronen hade bidragit med något i Uppåkra.

Thomas I

[AndreasE]

Andreas: Jag är inte grävledare för Uppåkra så dina sktsnack-slutsatser får stå för dig.

Nyss var det en guide, men nu grävledaren?

Du får tro vad du vill, men jag tror att de flesta fattar att arkeologi inte är rocket-science. Erfarna arkeologer kan gräva i stort sett vad som helst, framför allt om man har kompetenta grävledare. Vissa platser, som tex Uppåkra, är ovanligt komplexa men det är ingenting som en genomsnittlig arkeolog inte klarar av.

Som sagt, 10 år av studentgrävningar talar sitt tydliga språk.

Personligen tror jag inte att en Uppsala arkeolog med för mycket Snorre ringande i öronen hade bidragit med något i Uppåkra.

Varför känner du att du behöver ta till barnsliga förolämpningar?

Jag tycker faktiskt att det är lite nedlåtande mot hela arkeologkåren att påstå att endast "speciella" arkeologer skulle ha kompetens nog att arbeta i Uppåkra. Jag har mycket svårt att tro att grävledarna eller guiderna i Uppåkra har sagt någonting sådant. Det har ingenting med Uppåkra som plats att göra.

[Frågvis Amatör]

Andreas,

Du får tro vad du vill, men jag tror att de flesta fattar att arkeologi inte är rocket-science. Erfarna arkeologer kan gräva i stort sett vad som helst, framför allt om man har kompetenta grävledare. Vissa platser, som tex Uppåkra, är ovanligt komplexa men det är ingenting som en genomsnittlig arkeolog inte klarar av.

Vad guiderna berättat för mig krävs det mycket av en arkeolog för att klara av ett objekt som Vifothuset. Dels handlar det om att kunna se spår efter att matjordslagret är borta och sedan att gräva i ett komplext pussel med tio versioner av samma hus. Vifothuset är inte färdiggrävt men man har lämnat det beroende på komplexiteten.

En av årets nya guider hade sin utbildningsgrävning där och hon tyckte inte att det gav så mycket, erfarenhetsmässigt, eftersom det var för komplicerat. Årets grävningar, utanför det aristokratiska området, har nog passat studenterna bättre men med 40 Ha att undersöka kommer det att ta sin tid.

Din egen ton var väl inte den trevligaste igår men jag ber om ursäkt för min kommentar.

Thomas I

[AndreasE]

Andreas,

Vad guiderna berättat för mig krävs det mycket av en arkeolog för att klara av ett objekt som Vifothuset. Dels handlar det om att kunna se spår efter att matjordslagret är borta och sedan att gräva i ett komplext pussel med tio versioner av samma hus. Vifothuset är inte färdiggrävt men man har lämnat det beroende på komplexiteten.

All arkeologi handlar om att se spår efter att matjordslagret är borta. Det är ju liksom hela poängen. Visst är ett hus med många faser komplext (och i mitt tycke därmed extra roligt) att undersöka, och det kräver tid och noggrannhet. Det betyder dock inte att bara en speciell sorts arkeolog har den kompetensen. Självklart måste alla arkeologer kunna ta sig an ett sådant område, hur ska man annars kunna jobba professionellt som arkeolog? Tex nästan alla stadsgrävningar består ju tex av tjocka lager med komplexa stratigrafier.

Nu kan ju inte jag veta varför man lämnade just Vifothuset, men jag tvivlar på att det var för att man inte hade kompetensen att undersöka det. Jag skulle gissa att komplexiteten snarare gjorde det opraktiskt att gräva ut det under de tidsramar man hade tillgång till och de tekniska begränsningar man stod inför.

En av årets nya guider hade sin utbildningsgrävning där och hon tyckte inte att det gav så mycket, erfarenhetsmässigt, eftersom det var för komplicerat. Årets grävningar, utanför det aristokratiska området, har nog passat studenterna bättre men med 40 Ha att undersöka kommer det att ta sin tid.

Jag kan hålla med om att seminariegrävningar kanske inte borde fokusera på de allra mest komplexa lämningarna, då inlärningskurvan blir väldigt brant för studenterna, och utrymmet för misstag blir litet. Det är dock fullt möjligt, framför allt om man arbetar i en liten grupp med bra grävledare. Arkeologer med några säsongers erfarenhet är förstås någonting helt annat.

Jag tvivlar på att alla 40 hektar någonsin kommer undersökas arkeologiskt. Exempel på någonting sådan är väldigt få (jag kan inte komma på något på rak arm). Är det ens deras intention/önskan?

Din egen ton var väl inte den trevligaste igår men jag ber om ursäkt för min kommentar.

Ursäkten accepterad.

[Frågvis Amatör]

Den kompletta rapporten över vinterns korta grävning under golvet i Uppåkra kyrka finns för nedladdning.

http://www.sydsvenskarkeologi.se/pdf/2013/2013-032.pdf

Det är intressant att resultaten kan  peka på att Uppåkra kan ha varit kristet redan vid Lunds grundande.

De nyligen framkomna resultaten synes således korroborera tolkningen att det på platsen för Uppåkra kyrka funnits en äldre, med all sannolikhet kristen, begravningsplats som föregått den medeltida stenkyrkan. Gravfyndet från 1997 – 1998 indikerar att gravplatsen torde ha kontinuitet ned i vikingatid, och de nu påträffade fynden visar att den kan ha använts ända in på 1100-talet. Det nu framkomna skelett-materialet antyder också att det på denna tidigkristna begravningsplats funnits ett särskilt område där man valt att företrädes-vis begrava barn och unga.
De genomförda insatserna visar att området i och kring Uppåkra kyrka är av stort intresse för att belysa centrala frågeställningar kring kristnandet, den tidiga kyrkliga organisationen och samhällsomvandlingen i övergången mellan vikingatid och medeltid. Området rymmer också lämningar som kan relatera till en äldre fas som kan knytas till den betydelsefulla järnåldersbosättningen vid Uppåkra

Thomas I

[immo]

Not 40 hectares, not 60 hectare, but entire 197 hectares of interconnected area have been investigated archaeologically at Uppåkra using latest magnetometer measurements. This is just under two square kilometres – the largest ever prospected area in Sweden!
In addition, 22.5 hectares have been mapped with high-definition ground penetrating radar measurements.
Large-scale archaeological prospection surveys are fundamental for the understanding of sites such as Uppåkra – the same is valid for Gamla Uppsala.

Just in time for the weekend and Fredagsmys here some new archaeological goddisar from Uppåkra, as generated by the Ludwig Boltzmann Institute for Archaeological Prospection and Virtual Archaeology and its Swedish partner Riksantikvarieämbetet UV with generous support from Lund University.

Instead of the “my mound is bigger than your mound” discussion we can now turn to “my pit alignment is longer than your pit alignment”. 

Proto-urban or not proto-urban – does anybody really care?

All these sites are highly interesting and offer amazing insights into past cultures and societies. What is fascinating about Uppåkra is the very large number of pits in the area, where the main question is how many of those are dating to the Iron/Viking Age and how many are caused by the approximate 11,000 soldiers that camped there while waiting for the Danes to pass by in 1643/44?

Not to forget the possibility that this literally outstanding site may have been occupied since the dawn of times (well, at least the by GPR discovered and in 2011 excavated Neolithic grave hints that way). We are possibly seeing an earlier settlement in the south towards the low-/wetland and thus some spatio-temporal continuity. This, amongst many other questions, remains to be investigated further.
 
It would be quite interesting to find some more information about the possible redoubts from Torstensson’s war or to trade ideas about the likely grave with rectangular trench discovered by magnetic prospection at Uppåkra. It bears striking resemblance to some “gallo-roman” graves found outside Scandinavia and seems to be a rather uncommon structure to be found in Iron Age Sweden.

If the large rectangular structures have not been caused by Torstensson and his men but actually date to the Iron Age, then this would be truly remarkable.

Pit alignments seem to be not uncommon at Swedish Iron Age sites, which is why we did not scream “sensation” when we discovered those at Gamla Uppsala after having mapped already three at Uppåkra. But what was their purpose?

Uppåkra folks, don’t be disappointed, it is not always size that matters 

[AndreasE]

Spännande! Det skulle vara intressant att se om raderna med gropar liknar de i GU vid en arkeologisk undersökning. Det samma gäller för raden vid Anundshög.

[Frågvis Amatör]

Tack för inforationen Immo.

Not 40 hectares, not 60 hectare, but entire 197 hectares of interconnected area have been investigated archaeologically at Uppåkra using latest magnetometer measurements. This is just under two square kilometres – the largest ever prospected area in Sweden!

Det är ingen överraskning att Uppåkra-området är stort och större än man kanske trott tidigare.

Immos team var också nere i Stora Uppåkra 2:25, 500 meter från centralplatsen i nuvarande Hjärup, men där bidrog inte de geofysiska undersökningarna till arkeologin på samma sätt som närmare centralplatsen.

Jag gissar att hela Lundaslätten mellan Uppåkra, Lomma och ner till Arlöv har varit ganska tätbefolkat under järnåldern.

Är också intressant att överföra hela Uppåkras stora fosfatfläck till dagens kartor. Jag gissar bara att fosfathalten är en bättre tidsklocka av platsens användning än kulturlager.

Thomas I

[Frågvis Amatör]

När jag läste Immos intressanta inlägg från igår:

Not 40 hectares, not 60 hectare, but entire 197 hectares of interconnected area have been investigated archaeologically at Uppåkra using latest magnetometer measurements

är själva centraplatsen fortfarande 40-42 Ha men 197 Ha har undersökts. Jag kollade med en Uppåkra-guid idag.

Andreas:

Spännande! Det skulle vara intressant att se om raderna med gropar liknar de i GU vid en arkeologisk undersökning. Det samma gäller för raden vid Anundshög.

Kanske lite intressant i ett Uppsala-perspektiv men mer intressant att platsen kanske varit en boplats sedan stenåldern och de rektangulära gravarna, om gravarna inte är från 1640-talet.

Alltid kul och intressant att det finns likheter mellan Uppåkra och Uppsala! Det har jag aldrig tvivlat om.

Thomas I

[AndreasE]

Kanske lite intressant i ett Uppsala-perspektiv men mer intressant att platsen kanske varit en boplats sedan stenåldern och de rektangulära gravarna, om gravarna inte är från 1640-talet.

Menar nog snarare att det är kul ur ett "centralplatser i syd- och mellanskandinaviskt perspektiv". Ju fler platser dessa konstruktioner dyker upp på, ju mer måste man börja fundera på deras generella funktion och betydelse i ett vidare kulturellt perspektiv.

[Frågvis Amatör]

Hittade en väldigt intressant skrift om forskningsläget i Uppåkra skriven av Lars Larsson och Bengt Söderberg 2012:

http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=3627275&fileOId=3629176

Den är alltså i högsta grad aktuell.

Thomas I

[Frågvis Amatör]

Nu har jag läst igenom rapporten och den innehåller mycket intressant information.

Det finns en spridningskarta över metallfynd i området.
För kulthuset finns en bild över fynden inne i huset.
De tre utgrävda husen inom det aristokratiska området, Vifothuset eller den stora hallen, kulthuset och ett tredje hus finns också utritade i en grafisk bild.

Uppåkras historia verkar ha varit blodig, under lång tid, med flera nerbrända versioner av Vifothuset där människor varit instängda. Efter varje bränning har hallen byggts upp igen utan att man har städat undan gamla lager. Det tredje huset byggdes aldrig upp igen efter att man har stängt in tre personer där satt eld på det.


Däremot har man aldrig gett sig på kulthuset och bränt det.

Thomas I

[Skoglar]

Uppåkras historia verkar ha varit blodig, under lång tid, med flera nerbrända versioner av Vifothuset där människor varit instängda. Efter varje bränning har hallen byggts upp igen utan att man har städat undan gamla lager. Det tredje huset byggdes aldrig upp igen efter att man har stängt in tre personer där satt eld på det.

Däremot har man aldrig gett sig på kulthuset och bränt det.

Det här får jag väl äta upp, men det du skriver får mig att tänka på Egil Skallagrimsson saga.
För inte så många år sedan vill jag minnas att man ifrågasatte sagans historiska värde eftersom Egil skulle ha varit med och brände Lund innan staden hade grundats.

EDIT: Ser nu att Sven lagman varit på detta tidigare i tråden "Varför brändes Uppåkra?"