Det intressanta med åsarna är att de är torra över oländig mark, så visst har de använts för färd, folk är inte dumma. Dock som transportvägar tämligen taffliga. En länk kan vara just städerna vid änden, Uppsala, Enköping, Badelunda-Västerås, Köping men å andra sidan har vi Fyrisån, Sagån, Svartån, Hedströmmen. Intressant här är Arboga som en medeltida fortsättning på Frövi, inga åsar men likväl Arbogaån. Kanske Badelunda, Ströbohög har förväxlats med Västerås, resp Köpings ursprung. Vi har ett intressant fenomen i norra mälarstrand där vi har heden storhögskomplex i samband med åar och senare städer vid åarna och järn. För Köping, Västerås, Uppsala även åsar. Men städernas placering är svar på den tidiga medeltidens omständigheter där Köping ligger i en vik med relativt ointressanta vattendrag (läs, krondiken), Västerås vid ett OK, Enköping som Köping och Uppsala vid OK. De tidiga centrana låg vid köpingvikens ände, åsen en bit från åmynningen, likaså Badelunda i änden av en vik med åsen, Enköpings föregångare torde vara Sagådalen med sina mkt intressanta storhögar (tämligen förbisedda), Uppsala med sin kända utveckling från gamla till nya, här utmed ån och utan ås. Intressant att nämna här är just kolbäcksån som ni pratat om, här har vi ingen vendeltida/vikingatida centra, ingen tidigmedeltida stad. Undras varför? Vi har jordbruk, vi har uppströmt järn, vi har en ås och vi har befolkning likt övriga mälardalen men inte storhögar, båtgravar, städer. Kan det vara så att Uppsalaområdet tog östra dalarna, Västerås faluberget, Köping Rödajorden/skinsberg och Arboga/Frövi fellingsbro-Garp(!)hyttan?? Inget kvar för Kolbäck.