Vad ni diskuterar är väl egentligen huruvida det vendeltida materialet i Sverige är representativt speglat av forskningen.
Om man antar att det är det så är hennes slutsatser självklara. Tittar man närmre och ser att vi inte har något bättre jämförande material från övriga Sverige (utanför Mälardalen) eller Danmark, bör frågor ställas varför?
Då uppkommer några alternativ.
1. Båtgravskicket kombinerat med svärd och falkar är en Mälardalsk företeelse?
2. Båtgravskicket är spritt över hela Nordeuropa men lokaliseringen och utforskningen av gravskicket har varit alldeles för sparsamt för att vi ska kunna dra några regionala slutsatser? Om det ex finns båtgravar med falkar i Bohuslän vet vi inte förrän vi har letat.
Båtgravskicket är spritt över hela Nordeuropa, men ser lite olika ut i olika områden, och har lite olika dateringar. Det båtgravskick som man associerar med Mälardalen (hela gravfält med båtgravar, stark kontinuitet under vendeltid och vikingatid, mindre båtar med en delvis "standardisera" samling föremål) är dock ganska starkt knyten till Mälardalen, och då framför allt området norr om Mälaren. Det finns fem kända gravfält i Uppland och tre i Västmanland. Till dessa känner man till tre i Östergötland. Enskilda båtgravar av liknande typ finns på "vanliga" gravfält i Uppland, Sörmland, Öland, Gotland och Bohuslän. Dessa ensamma båtgravar tenderar att vara fattigare än gravarna på båtgravfälten, men undantag finns.
Den enda båtgrav som undersökts i Östergötland var dessutom mer sparsmakat utrustad med föremål än de Mälardalska, vilket Martin Rundkvist (som grävde ut graven) tolkade som ett uttryck av en något annorlunda ideologi/tradition än den som skapade båtgravfälten i Mälardalen.
Det kan absolut gömma sig fler båtgravfält och ensamma båtgravar ute i landet som ännu inte upptäckts, men antalet är nog inte så högt. Det finns inga tecken på att traditionen var aktiv i den västra delen av landet, och båtgravarna är oftast synliga ovan mark (även om exempel på osynliga båtgravar finns). Oftast brukar ytterligare fynd snarast stärka den redan existerande spridningsbilden.
Kan Strontium-analyser visa det? Jag har bara ytlig koll på sådana analyser och vad jag förstår skulle Ösel då behöva ha en sådan speciell strontium-profil att den inte liknar någon annan, vilket verkar vara ovanligt...
En strontium-analys visar som du säger endast att den undersökta levt/växt upp (beror på vilken del av skelettet som analysen utförs) i ett område med en viss strontiumnivå i bergrunden. Hur väl detta kan berätta var personen kommer ifrån kommer alltså bero på hur "vanlig" denna nivå är. Ofta handlar det om ganska stora områden.
