I Nordamerika möttes olika synsätt och olika kulturer när européerna kom invandrande. En skillnad var i synen på vargen. Många européer hade en starkt negativ syn på detta djur, nedärvd från det Europa de kom ifrån. Synen bottnade i att man kom från jordbrukskulturer där man höll djur som får och nötboskap vilka ibland kunde bli vargars (och andra rovdjurs) byte. De amerikanska urinvånarna däremot var antingen jägare och samlare eller hade ett jordbruk där man inte haft husdjur av samma slag som européerna (man hade hundar och några folk hade tämjt kalkoner). Det gjorde att vargen inte uppfattades som ett hot på samma sätt. Möjligen kunde den vara en konkurrent om viltet man jagade. Ofta hade man en vördnadsfull respekt för vargar och andra stora rovdjur och de kunde ibland betraktas som mer eller mindre heliga.
Européerna däremot kom att överföra sin gamla rovdjurssyn till det gamla landet, och inte nog med det, till följd av de konflikter som uppstod med urbefolkningen om land och naturresurser så överförde man synen på rovdjuren också på människorna i det nya landet. Det finns flera fall där man i olik skrifter och upprop påpekar likheter mellan indianer och vargar och där man även framför åsikten att båda skall utrotas.
Ett exempel var George Washington som 1783 gjorde jämförde vargar och indianer: ” "Both being beast of prey, tho' they differ in shape".
Än idag kan synen på vargar (och andra djur) skarpt skilja sig mellan urinvånare och ättlingarna efter de europeiska invandrarna. Sålunda har till exempel beslutet om att åter tillåta vargjakt i Minnesota väckt proteser bland urbefolkningen.
Minnesota Ignores Indians, Allows Wolf HuntingDet är idéhistoriskt intressant hur kulturella skillnader kan prägla vår syn på djur och natur och hur just vargen genom tiderna fått vara en symbol även för mänskliga konflikter och skillnader i levnadssätt och ideologi.