Är inte åldern på kvarnar av sten även tryggare - som signal-objekt - än frön/pollen?
Korn, såväl som flera metaller och det mesta av organisk material, bryts väsentligt snabbare ner i fuktiga podsoller än i torr, kalkhaltig sand. Det problemet har man inte med stenkvarnar - där är sönderfallshastigheten i praktik den samma i dom flesta miljön.
Såvitt jag vet är dom äldsta kvarnarna från västra Tyskland och ca. 27.000 år gamla. Dom definitivt äldsta pollen från odlade korn känner jag inte till, men här finns spår efter matfrö från Levanten som är ca. 22.000 år gammal.
Sen finns ju olika slag med olikt ursprung. Vad gäller fynd efter is-tiden finns det ju bygg från såväl Balkan som Skottland på ca. 8.500 år f.n.
Dom äldsta spår man hittat i Indien, Mesotamien och Anatolien är närmare 11.000 år. Det betyder att och spriddes alltså till bygg-kornet spriddes över stora områden omedelbart efter is-tidens definitiva slut.
Då kan man ju fråga sej om dom tidigaste korn i norr redan försvunnit, pga. sönderfall, vittring eller översvämning. Därtill kommer att dom äldsta åkrar ikring Östersjön/Nordsjön numer - troligtvis - ligger under havsytan. Som sagt, det problemet har man inte haft i söderns torrare sandjord.
Vilka datum och data sitter vi egentlig kva med som kan berätta något kvalitativt om ursprungslokaliteter och riktning på den genetiska utvecklingen hos bygg och vete? Därför frågorna ovan - om rapportens grad av kritisk objektivitet.
Hittade du några svar?