Dessa förmodade vägar är på sin höjd regionala och tillgången till vatten är högst alldaglig. Det finns inget i geografin som gör det till en naturlig mötespunkt för varor och folk, tvärtom.
Med mindre Uppåkra kan hursomhälst ha varit ett regionalt centrum, tack vare sin placering som 'mittpunkt'. Uppåkra kan knappast ha fungerat som handelsstad i inter-regional betydelse, lika lite som Björkön i Mälaren.
Tre högars marknad är just en marknad och det och handelsplats är inte samma sak. Marknaden är institution för att förmedla varor, i regel relativt lokalt, och den är en nödvändighet i bygderna, dom kan nog ibland utvecklas till handelsplatser men oftast inte. Visst kan långväga varor också förmedlas på marknad men då den är aktiv under begränsad tid så stimulerar den knappast någon förtätad bebyggelse.
För norra Skåne och hennes granar kan Uppåkra ha varit ett centrum av betydelse. "Dom Tre Högars marknad" följs ju av lokala sägner om 'skånska kungar' - och 'storhögarna' ger faktisk en anknytning till Uppsala, Högoms och Bertnems berömda "Tre Högar". Dom är alla större centra i Nordens järnålder - samtliga med bas i större jordbruksbygder som fanns ikring dessa regionscentra.
Att bygderna var som störst och flest ikring Uppsala får sen vi andra finna oss i. Det betyder på inget sätt att dom övriga landen varit 'mindre utvecklat' eller blivit 'politiskt undertvingade' av en 'härskar-klass' i Uppland. Hur konstitutionen såg ut under jernålder och folkvandringstid vet vi fortfarande mycket litet om. Teorin som många fortfarande tycker om beskriver Nordens järnålder som en rad 'småkungadömen' - efter det mönster som beskrivs av Jordanes.
Uppåkra kan mycket väl ha haft en omfattande handel i form av daglig handel för försörjning, också omfattande hantverksförsäljning som kan förklara rikedom. Den kan också förklaras med att en eventuell kultplats i sig håvar in kollekt, eller att där finns politisk och militär makt som skapat rikedom. Men det skulle förmåna mig mycket om Uppåkra är ett resultat av handel.
Hur vida Jordanes omtalar hertigdömen - som tillhör samma kungadöme - eller egna, separata hertigdömen - är fortfarande en fråga som fortfarande står olöst.
Dagens arbetshypotes är att samlandet av makt, till inter-regionala, nationala huvudstäder, först kommer med kyrkan. Sen tycker man att dom kungar som sen döps, kronas och loggas av kyrkans historiker kan räknas som 'historiska'. För att styrka denna förklaringsmodell ('paradigma') har det sen gjort den dogm - medan dom kungatavlor som återges i Saxo och dom forn-nordiska kungasagorna anses som 'mytiska', vilket ofta felaktigt missförstås som 'fantasifigurer'. Samma sak gäller givetvis dom gamla folksägner som talar om 'skånska kungar' i hop med 'Tre Högar' och marknadsplatsen ("kaupstaden").
Frågan är ju om Uppåkra varit huvudsäte för en 'häradshövding' eller en 'landshövding'. Dom senare kunde i bland kallas 'reges' - alltså regenter, vilket igen kunde översättas som 'rex/regis' - alltså 'kung/ar'. I fall Skåne hade en 'regent' är det fortfarande en fråga om han varit länshövding utan kung, eller om dåtidens hertigar hade en gemensam kung. Sagorna tyder ju på det.