Titlar som Djäknar och Degnar är i likhet med Stjärngossar och Luciatärnor sen länge känt som 'honorära' titlar bland bondbefolkningen i Norden. Deras funktioner fanns främst i det gamla samhället, där dom figurerade - likt tärnor och gossar - som framträdande 'assistenter' till husbonden, speciellt under högtidliga riter.
En kunglig Degn fick således procedera ihop med kungen, vilket givetvis varit en större ära. I krigstid hade såväl jarlar, som hertigar och kungar så kallade 'märkesmän' - vilka förde deras respektive fanor/märken. Jag misstänker därmed att en kunglig Thegn i det anglo-saxiska England varit speciellt utvalda män som haft liknande uppgifter...
---
Kollar man in Rigstula så finns fem olika kategorier samhällsklasser - räknat efter stammens äldsta börd, vilken lär - i ett patrimoni, typ monarki, bäras av en konung (rex). I ett pyramidalt system får kungen sen producera landshövdingar (hertigar, hersar, herolder, duces). (Det är enbart bland äkta kungssöner man kunde hitta ett kungsämne får en ny kungaätt, som östgoternas Amalier (Malungar) och västgoternas Balti (Billungar)).
Landshövdingarna skulle i sinom tur producera Häradshövdingar - också kallad Jarlar.
Med ideal som optimal planmässighet och en bottensäker stabilitet kunde pyramiden symbolisera stammens ursprung, som en liten grupp av förfader och stammödrar - vilka med tiden vuxit stabilt och planmässigt genom generationerna - till väl organiserade samhällen, kulturer och civilisationer. Kärnan i pyramiden är hursomhälst den patrilokala centerlinjen - från fader till son - som kunde föra arvet från ursprunget vidare, som ett kungligt
i-del och ideal. I en femdelad monarki kunder man sen reproducera det genetiska arvode i varje generation - och genom
a-delen föra en
o-del av denna börd ut till varje härad, gård och vagga i hela riket. Tar man dom bevarade myter, sägner och konstvärk på allvar var det just så man efter istiden kunde skapa nya 'storfamiljer' i folktomma områden - som med tiden utvecklades till såväl kungalinjer som adelskap och folkslag.
Under tiden fick alltså Jarlarna göra Karar och Kvinnor, vilka blev bönder/torpare - som i sinom tur gjorde den stora majoriteten av medborgare, kallad Trelar. Inom sina respektive häraden blev dessa bondesöner och -döttrar nummer
tre på anciennitets-stegen, vilket avspeglas i den sociala termen "Tre-l". Efter viking-kungarnas och ättesamhällets fall blev den gamla adeln decimerad, den gamla säd för reproduktionen ändrat och socionymet träl ersätt med substantivet 'allmoge'.
Jarl-män och -kvinnor var alltså en samhällsklass inom dom gamla, civiliserade monarkier. Landshövdingarnas aktiva roll i krig var sparsam, deras roll var främst social-politisk, medan deras närmaste underordnade, hertigsönerna kallad Jarlar, hade en långt mer direkt och aktiv roll som ledare i krig. (Som nämnt i tråden om den norska ynglinga-ätten var Ragnar Lodbrok troligen en svensk jarl, från början).
Hertigarnas och Jarlarnas roll som krigsledare kom dock först med dom s.k. Galler-krigerna - och fortsatte intill vikingtid. När hela Europa slutligen erövrades fick också dom skandinaviska samhällen avsluta och glömma sina gamla säder och sitt gamla statskick - för att inkluderas i det romersk-katolska stöpet. Därefter fick också vi biskopar i stället för hertigar i varje län - och härdar istället för hövdingar i varje härad...
Frans-Arne har också en bit kvar innan bakgrunden för dom historiska titlarna herul/herold/hertig vs. jarl/earl/comte är färdig utredd...
Vad gäller thev/thjov så går tankarna till det gml.norska ordet tjod - vilket betyder 'folk' i almenhet, som 'allmoge'. Namnet Fritjov skulle i så fall ha samma semantik dom dagens Frimann...