Författare Ämne: Björka = Birka ?  (läst 14081 gånger)

Utloggad Emund Slemme

  • Veteran
  • Antal inlägg: 976
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Björka = Birka ?
« Svar #40 skrivet: november 27, 2013, 17:36 »
Adam nämner att ärkebiskop Adalbert vid ett stort möte vigde en mängd biskopar för Norden runt 1060. Adalvard den yngre fick Sigtuna [ . .]

Ærkebiskop Adalbert af Hamburg-Bremen havde store personlige ambitioner. Ikke alene ønskede han at udbygge den nordiske kirkeprovins og knytte den til Hamburg-Bremen, han ønskede også at omdanne Hamburg-Bremen til et nordisk ”Patriarkat” med en række ærkebiskopper under sig, som en art nordisk pavedømme. Derfor skaffede Adalbert sig år 1053 et pavebrev fra Leo 9., der stadfæstede ”Hamburg-Bremen som overhøjhed over hele Norden med tilhørende lande og folk”. Pavebrevet gav ham titel af ”pavelig legat”.

Sandsynligt er det at ærkebiskop Adalbert personligt mødtes med Svend Estridsen allerede i Slesvig år 1053 (Adalbert bød Svend at ophæve sit ægteskab) og måske på kongsgården Søderup ikke langt fra Urnehoved ting i Sønderjylland.

Midt i 1060’erne reorganiseres den danske kirke i et samarbejde mellem Svend Estridsen og ærkebiskop Adalbert – og der dannes en stiftsdeling.

Efterfølgende kaldte ærkebiskop Adalbert alle bisper i ærkesædet til en ”synode” i Slesvig. Her undlod alle de oversøiske bisper at møde op. Adam af Bremen udfærdigede derefter to diplomer.
 
Det ene sendes til biskop Vilhelm af Roskilde, hvor han kritiseres for manglende tilstedeværelse i Slesvig. Herefter nævner Adam brevets egentlige formål: Adalward den Yngre har forladt sit bispesæde i Sigtuna, hvortil han var sendt af ærkebiskop Adalbert, til fordel for Götaland og blander sig derfor i forhold, der hører under bispesædet i Skara. Denne handling er Adalbert utilfreds med og kalder ham hjem til Tyskland – og beder derfor om biskop Vilhelms hjælp

Citera
Nu derimod vil jeg lade jer vide, kære broder, hvilke problemer jeg har haft med bisp Adalward, som jeg indviede til biskop i Sictuna kirke, hvor I selv var til stede som vidne. Da det barbariske folk (barbara gens) ikke ville have ham som overhoved, begyndte han at trænge sig ind på Scara kirkes område.

Det ser ud til at biskop Adalward den Yngre i kort tid har fungeret både i Sigtuna og Skara.

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Björka = Birka ?
« Svar #41 skrivet: mars 21, 2014, 16:42 »
Ett stift i Birka, Sigtuna och Uppsala skulle nog ha varit för mycket i ett sånt litet område på Adams tid.

Nu blev ju Birka i Mälaren förstört. Det innebär inte att stiftet som sådant upphörde. Det finns ju många teorier om ett nytt Birka i Vreta/Ljunga/Söderköping, Köpingsvik på Öland, Roma på Gotland eller Saltvik på Åland. Kanske var det så att de alla var viktiga församlingar i Birka stift som geografiskt var väldigt utspritt.

Det som Adam kallade Birka kan ju ha avsett stiftet eller dess centralplats, utan att fördenskull den centrala platsen hette så.

Dagens kyrkohistoriker lär vara av en annan mening:

Citera

Stiftets förhistoria

Adam av Bremen berättar att ärkebiskop Adalbert (1043-1072) vigt sex biskopar för Sverige. Två av dessa tillträdde dock aldrig. Av de andra hade en vigts för Väster- och Östergötland med säte i Skara, en skickats till Sigtuna och Uppsala, en till öarna i baltiska havet med säte i Birka och en hade sänts till »skridfinnarna» med residens i Hälsingland.

http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=667800

Sen är väl historien om ett Birka på Björkön i Mälarn en teori, som härstammar från Rudbecks samtidige, arkeologen Harendorp, som på slutet av 1600-talet gjorde dom första fynd på ön.

Dom samtida källor vi har berättar ju om Ansgars och Unnis "birca" som liggande på en ö, "ute i det baltiska havet".

Att "birk/birka" betyder 'handelsplats' - och kan återfinnas på ett antal orter i Norden är en något annan sak.
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Björka = Birka ?
« Svar #42 skrivet: mars 21, 2014, 18:00 »
När Olof Sköldkonung tar emot dopet, ca. år 1008, sitter han fortfarande på sin kungsgård i Sigtuna, vart han antar en 'hovbiskop'. Enligt källorna heter han Sigfrid och kommer från den engelska kyrkan. Förutan att han lärt uppfostra kungens två senaste barn enligt 'katolska seder' vet vi ingenting om vidare, kyrkliga aktiviteter i Sveland - där dom helgade salarna i Uppsala fortfarande lär bestå (som museum och lärdomssäten?) - och således fungera som rikets kulturella och politiska centrum.   

Däremot upprättas en kyrka i Husaby, där man omsider får organiserat kyrkans första 'stift' på det skandinaviska fastlandet. Dom övriga 'biskopsstift' som Adam beskriver härstammar från tiden efter 1050 - och får alltså ses som rena 'missionsstationer'. 

Citera

Återstår så Adalward d. y. som enligt ett av Adam återgivet brev från ärkebiskop Adalbert av denne vigts till »biskop till Sigtuna kyrka ». l ett tillägg till texten säges det att denne biskop blev sänd till Sigtuna och Uppsala.

Att en biskop residerar i Sigtuna är helt klart. Han nämns i varje fall uttryckligen år 1134. Men eftersom templet i (Gamla) Uppsala fanns kvar när Adam skrev, och den gamla religionen fortfarande hade starkt rotfäste i Uppland, kan något stift i egentlig mening inte ha funnits där vid denna tid. Biskopen i Sigtuna arbetade i en missionssituation. Ingendera av dessa tre »biskopsdömen» har det kriterium på stift som även den vidast tänkbara definition kräver, nämligen från varandra skilda områden. För Sigtuna-biskopen anges inget område alls.

I själva verket säger Adam själv att det varken i Norge eller Sverige ännu kunnat inrättas några biskopsdömen med fasta gränser, detta på grund av att kristendomen så nyligen blivit introducerad.

http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=667800
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad vemvet

  • Stammis
  • Antal inlägg: 472
SV: Björka = Birka ?
« Svar #43 skrivet: mars 22, 2014, 13:02 »
Dagens kyrkohistoriker lär vara av en annan mening:

Sen är väl historien om ett Birka på Björkön i Mälarn en teori, som härstammar från Rudbecks samtidige, arkeologen Harendorp, som på slutet av 1600-talet gjorde dom första fynd på ön.

Dom samtida källor vi har berättar ju om Ansgars och Unnis "birca" som liggande på en ö, "ute i det baltiska havet".

Att "birk/birka" betyder 'handelsplats' - och kan återfinnas på ett antal orter i Norden är en något annan sak.

Du slår in öppna dörrar och det är litet svårt att förstå att ditt inlägg i stora drag motsäger det jag skrev. Adam (=Dom samtida källor vi har) skriver mycket om Birka men det är tydligt att han skriver om flera olika Birka. Ett av dessa Birka ligger helt klart i Mälaren utifrån Adams beskrivning. Däremot är det knappast platsen för Birka stift.

Birka kan till och med betyda något så enkelt som "stad" eller vara ett område starkt förknippat med makten.

Innan Stolpe gjorde utgrävningar på Björkön fanns, då liksom nu, många teorier om var Birka låg, bland annat Jönköping, Stockholm och Köpingsvik. Man kan ju undra hur vår historieskrivning skulle ha sett ut om Stolpe hade gjort sina utgrävningar i Köpingsvik istället.

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Björka = Birka ?
« Svar #44 skrivet: mars 22, 2014, 13:43 »
En "birk" är en större handelsplats - där man handlade pr. kontrakt, typ en gross. Dom birkar vi känner till ligger alla vid större hamnstäder.

Ordet är alltså ett synonym till 'hamnstad' och 'transit-hamn'.

'Birkar' fanns t.ex. i Starja Ladoga och Lofoten (Bjark-ey) - där man handlade över riksgränser.  Sådan handel reglerades av en egen lag, kallad 'birkalag' eller 'bjakrey-rätt'. I det norska handelsväldet vid Tronheimsfjorden samlades import och export-gods på Lade (nuv. Trondheim), där handelsmännen samlade till 'Öreting', där Bjarkeyrett (birkalag) skulle gälla.

Under dom stora reformerna på 1200-talet flyttades makten i riket söderut och norska kusten stora import/export-hamn lades till "Björg-vin", det nuvarande Bergen, där dom gamla 'handelslaug' och 'gillen' fick inordnas det tyska handelshuset på Gotland - vartefter vi fick "hanseatiska lagar" i hela Norden.

Citera

Handelsmenn fra ulike steder i Westfalen etablerte seg på 1100-tallet i Visby på Gotland, på grunn av den gunstige geografiske plasseringen i forhold til handelsstedene i Novgorod. Handelmenn fra hele det tyske området var også med på de rike fiskeriene rundt Skåne. Tyskerne i Visby sluttet seg sammen i en «Hansa» og hadde medlemmer fra mer enn 30 byer, fra Köln og Utrecht i vest til Reval i øst. Det oppsto også en tilsvarende sammenslutning i Brugge som i 1252 fikk handelsprivilegier av greven av Flandern med gyldighet for «det romerske rikes kjøpmenn».

Blant disse var det særlig tre viktige grupper, handelmenn fra Westfalen, fra Lübeck og hansaen i Visby.

http://no.wikipedia.org/wiki/Hansaforbundet


Visby var alltså Östersjöhandelns gamla huvudsäte - och "Götarnas birca" helt enkelt 'götarnas import/export-hamn' mot vender, skyter och balter.

Citera

«Birk» var i Norden, eller kanskje hovedsakelig begrenset til Danmark og Sverige, opprinnelig betegnelsen for en mindre rettskrets utskilt fra et herred. Birk kan ha vært synonymt med handelssted. Birken hadde en egen lov som regulerte handelen, Bjarkøyretten (norrønt biarkeyiarréttr). Både navnet Birka og Björkö kan være avledet fra denne betegnelsen. I eldre svensk språk var birk synonymt med borg, handelsplass, (sammenlign med birkelag, handelslag og birkekarlar, kjøpmenn).

http://no.wikipedia.org/wiki/Birka

Det här var dårligt känt på 1600-talets slut, då Hadorph fick iden att Björkön i Mälarn skulle varit "Götarnas birca". Att Stolpe sen hoppar på ideen är väl iofs. inte så konstigt. Något värre är att man fortfarande tycker myten bör behandlas som sanning. 

Citera

Johan Hadorph var riksantikvarie och iniativtagare till "Rannsakningar efter antikviteter". Han var också "Sveriges förste arkeolog", enligt Namnberedningen (NB) och han företog på 1680-talet den första vetenskapliga undersökningen av Björkö.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Johan_Hadorph

« Senast ändrad: mars 22, 2014, 14:16 av Boreas »
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad vemvet

  • Stammis
  • Antal inlägg: 472
SV: Björka = Birka ?
« Svar #45 skrivet: mars 22, 2014, 22:09 »
Jag kan bara hålla med om vad du skriver.

Det finns flera teorier om Birkas etymologi, det kan motsvara köping men också mer generellt vara en plats där vissa lagar gäller. Den viktiga frågan är dock hur Adam tolkade ordet. Adam är ju i stort sett den enda som nämner Birka. Det kunde ju ha varit flera platser där missionärena kunde röra sig fritt under kungens beskydd och där människor samlades.

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Björka = Birka ?
« Svar #46 skrivet: mars 22, 2014, 23:14 »
Tja, det er vist ikke så nemt!

Fra en russisk ordbog -
Ordene Berkowetz, Berkowitz er baltiske; det beslægtede ord Berkofszki betyder på lettisk Bìrkavas; ordet Bérkovich betyder på oldrussisk - B'rkov.

Men der er mere -

Den filologiska forskningen har visat, att viktbegrepp som Lispund och Berkowetz - liviskt pund respektive Bjärköapund - följt den med enheten ifråga vägda varan till mottagarlandet och där befästs som språklig term. Lispund är följaktligen ett nordiskt och Berkowetz ett slaviskt språkligt fenomen.

Kilde: Fornvännen 1975, Ola Kyhlberg, Vågar och viktlod : diskussion kring frågor om precision och noggrannhet.

Glemte helt å takke for de opplysninger. Forsøker herved at bøde på skaden, med følgende notis vedr. Barsebäck/Barsebæk Gods i Skåne - der den gamle adel kunde få 'birkebrev' og 'birkeræt' så sent som 1490:

Citera

Egendomen har en tid tillhört släkten Laxmand innan den mot slutet av 1400-talet kom i den gamla nordjylländska släkten Brocks ägo, som redan i början av 1300-talet härskade på Häckeberga. Barsebäcks enda ägare av denna ätt blev Lave Brock och hans barn. Lave Brock skrev sig till bl.a. Vemmetofte och Estrup, där han uppförde huvudbyggnaden 1490, och fick genom sin första hustru, Else Laxmand, de skånska godsen Hammar och Barsebäck. År 1469 fick han birkebrev (bekräftelse av birkerätt) på sina egendomar i två socknar.

http://www.algonet.se/~sylve_a/barsebek.htm

Lignende "birke-brev" utstededes av Christian III til Gårdbo gård, lengst nord i Vendsyssel:

Citera

Middelalderens Gårdbogård ejedes 1335 af ridderen Henrik Nielsen (Panter)(+ tidligst 1345), som bortmageskiftede sit gods i Gårdbo til Vrejlev kloster, i hvis arkiv (senere på Ålborghus) der 1573 fandtes 32 pergamentsbreve vedr. gården og søen. Gårdbogård synes derefter at være forblevet i klostrets eje til reformationen, hvor det kom under kronen.

1546 udstedte Christian III et birkebrev, formentlig en bekræftelse på en tidligere udøvet birkeret. til 

http://da.wikipedia.org/wiki/G%C3%A5rdbog%C3%A5rd


Gamle handelsbreve - ridsede i birk:

Citera

The great majority of the birch bark documents, over a thousand, come from the ancient city of Novgorod (also known as Veliky Novgorod, or Great Novgorod) and the surrounding territory. At the time, Great Novgorod was a key link between Russia and Western Europe; archeological evidence, including some of the birch bark documents, confirms that Novgorod’s citizens traded with merchants of the Hanseatic League.

http://www.geocurrents.info/cultural-geography/linguistic-geography/birch-bark-documents-from-novgorod-russia

http://en.wikipedia.org/wiki/Birch_bark_manuscript
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Björka = Birka ?
« Svar #47 skrivet: mars 23, 2014, 01:25 »
Citera
Under dom stora reformerna på 1200-talet flyttades makten i riket söderut och norska kusten stora import/export-hamn lades till "Björg-vin", det nuvarande Bergen, där dom gamla 'handelslaug' och 'gillen' fick inordnas det tyska handelshuset på Gotland - vartefter vi fick "hanseatiska lagar" i hela Norden.
Någon auktoritét, kanske Gutarna, har från någon gång under ca 600-talet formulerat ett koncept för handelsfrid inom östersjöområdet. Med tiden har detta koncept utvecklats men även utvidgats till hela Norden, samt vad som skall bli Ryssland. Detta koncept har fått ett praktiskt namn där vi eg inte känner till ursprunget för namnet. Namnet blir emellertid likartat uttalade i alla de språkområden där handelsfriden garanteras vid utvalda handelsplatser. På latin blir namnet "birca", på gamelryska något typ (bjärk), och under medeltid i Norge blir det Bjärkeya-rätt samt i Sverige Björkörätt. I mitten av medeltid kallas det stadsrättigheter. Det innebär också att alla handelsplatser som erbjuder handelsfrid enligt konceptet är ett "birca" (i varje fall inom Östersjöområdet). Naturligtvis har platserna även egennamn, så att alla birca kan särskiljas. Några sådana egennamn i Östyersjöområdet är Hedeby, Jumne, Truso, Apulia, Seeburg, Bogevig, Paavig, Visby, Kaupang, Saltvik. Andra, som Mälarbjörkö, känner vi inget egennamn för.

Notera att Adam tydligt skiljer på Ansgars birca och birca, där det förstnämnda vid hans tid av honom uppges vara övergivet sedan länge och det andra i tydliga koordinater kan identifieras som Köpingsvik (Kaupang/Öland). Det är också tydligt att sätet för det Romersk katolska stiftet över "öarna" är upprättat med Kaupang (birca) som säte för "birca stift". Av Adams geografi förstår man sedan tydligt att "öarna" är befolkningscentra/autonoma områden, framförallt längs den, av alla vid tiden bildade människor, kända rutten från Hedeby till Svarta Havet sjöledes.

Gutarna är inte någon hamn i sig för någon annan än sig själv. I alla hittade "bilaterala" där Gutar är involverade (det finns f n inga andra kända i Norden som organiserar handel via avtal än gutarna) före ca 1200, kallas gutarna som avtalspart "Gutniska Kusterna". Skepp från avtalspartnernas hamnar har fri handel längs alla Gutniska Kuster. Gutarna lyckas också genom avtal utvidga handelsfriden för sitt Gutniska Kuster att gälla för skeppens färd till och från Gutniska Kusterna.

Nu har man bara hittat något enstaka avtal med Kejsaren där Gutniska kusterna (i tyska Gothernas Kuster) nämns, då de flesta avtal endast anger att tidigare avtal förlängs enligt "fordom".

När alltså Gutasaga nämner ett avtal med svear, bör det avse ett avtal med Wendland i vardande om "fri Handel". Gutarmna betalar engångstull (en efter omständigheterna löjligt låg summa, där t ex deras förhandlare erhåller avsevärt större belopp som belöning) i årligt förskott för ömsesidigt tillträde till varandras hamnar/handelsplatser och med skydd för anlöpande skepp. Storsvenska historiker brukar dock kalla detta avtal "tribut". Enligt avtalen så gäller varje avtal dock alla andra parter som har avtal med "Gutniska Kusterna". Sannolikt tog gutarna betalt av passerande köpmannakonvojer på något sätt för att de organiserade denna handel.
Amatör! Skåning i Norrland!