Författare Ämne: Björka = Birka ?  (läst 14058 gånger)

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Björka = Birka ?
« Svar #20 skrivet: april 18, 2013, 14:53 »
Köpingsviks kyrka lär i alla fall ha varit större än den första domkyrkan i Lund. Gamla Uppsala domkyrka var väl också några och fyrtio meter lång. Sedan kan man fråga sig vilket mått det är som ska jämföras egentligen; är det längden, ytan eller volymen?

Domkyrkan i Gamla Uppsala är ungefär 64 m lång (långhus 28 m, korsarmar 14 m, kor 17 m och absid 5 m, plus eller minus någon meter). 

Logiskt sett borde man väl gämföra total golvyta när man gämför storlek?

Det bör tilläggas att den större versionen av Gamla Uppsala kyrka som nämns påbörjades senare än 1100. Planerna för Köpingsvik ca 1100 var alltså mer monumentala än samtidigt i Gamla Uppsala, som jag förstått det.

Den planlösning jag sett för Köpingsviks "katedral" var definitivt likvärdig med vad jag sett av motsvarande för Gamla Uppsala.

Nu har vi ju faktiskt ingen aning om när domkyrkan i Gamla Uppsala började byggas, eller när planerna drogs upp. Senast mitten av 1100-talet, men årtionden tidigare är på inget sätt omöjligt.

Om kyrkan i Köpingsvik var en klövsadelkyrka så torde dess planlösning varit ganska annorlunda mot planlösningen i GU och Lund, då dessa är katedraler med korsarmar och dubbla torn vid ingången till långhuset.

Finns det några bra källor till kyrkan i Köpingsvik på nätet?

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Björka = Birka ?
« Svar #21 skrivet: april 18, 2013, 17:01 »
Citera
Nu har vi ju faktiskt ingen aning om när domkyrkan i Gamla Uppsala började byggas, eller när planerna drogs upp. Senast mitten av 1100-talet, men årtionden tidigare är på inget sätt omöjligt.

Om kyrkan i Köpingsvik var en klövsadelkyrka så torde dess planlösning varit ganska annorlunda mot planlösningen i GU och Lund, då dessa är katedraler med korsarmar och dubbla torn vid ingången till långhuset.

Finns det några bra källor till kyrkan i Köpingsvik på nätet?
Om jag minns rätt så användes en av korsarmarna i "katedralen" för att bygga Köpingsviks första församlingskyrka. Kan ju ge en hint om den planerade storleken för "katedralen". Klövsadelkyrkan bör ha varit en senare utbyggnad av denna.
Tror f ö det var något liknande när nya Gamla Uppsala kyrka uppfördes ur brandresterna.

Jag sökte lite, men hittar inget bra just nu. Skall kolla vidare och se om jag hittar något i en litteraturlista jag har.
 
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Björka = Birka ?
« Svar #22 skrivet: april 18, 2013, 17:55 »
Om jag minns rätt så användes en av korsarmarna i "katedralen" för att bygga Köpingsviks första församlingskyrka. Kan ju ge en hint om den planerade storleken för "katedralen". Klövsadelkyrkan bör ha varit en senare utbyggnad av denna.
Tror f ö det var något liknande när nya Gamla Uppsala kyrka uppfördes ur brandresterna.

Gamla Uppsala kyrka består av domkyrkans kor och centraltorn. Långhuset och korsarmarna revs när kyrkan reducerades.

Utloggad Castor

  • Veteran
  • Antal inlägg: 864
SV: Björka = Birka ?
« Svar #23 skrivet: april 18, 2013, 21:34 »
Domkyrkan i Gamla Uppsala är ungefär 64 m lång (långhus 28 m, korsarmar 14 m, kor 17 m och absid 5 m, plus eller minus någon meter). 

På de planritningar jag har sett verkar det som om den ursprungliga domkyrkan bara bestod av själva långhuset och korsarmarna (totalt 42 m). Det andra, dvs den kyrka som ännu finns kvar, har byggts senare.

Se t.ex:

http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Plan_over_Gamla_Uppsalas_aldre_kyrka.gif

http://saltosobrius.blogspot.se/2006/01/wooden-church-found-at-old-uppsala.html

http://wadbring.com/historia/sidor/uppsalanya.htm

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Björka = Birka ?
« Svar #24 skrivet: april 18, 2013, 23:11 »
På de planritningar jag har sett verkar det som om den ursprungliga domkyrkan bara bestod av själva långhuset och korsarmarna (totalt 42 m). Det andra, dvs den kyrka som ännu finns kvar, har byggts senare.

Se t.ex:

http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Plan_over_Gamla_Uppsalas_aldre_kyrka.gif

http://saltosobrius.blogspot.se/2006/01/wooden-church-found-at-old-uppsala.html

http://wadbring.com/historia/sidor/uppsalanya.htm

Då har du missuppfattat kyrkans byggnadshistoria. De olika färgerna på planritningarna markerar vilka delar som är rivna och vilka som står kvar. Den ursprungliga kyrkan bestod av långhus, korsarmar, centraltorn, kor och absid. Kyrkan har troligtvis byggts från koret och vidare öster ut, långhuset byggdes alltså sist, men innan kyrkan brann.

I dagens kyrka är koret och centraltornet original från den ursprungliga domkyrkan. Absiden var original fram till 1800-talet, då den ansågs vara i dåligt skick och ersattes med en ny, identisk absid byggd av samma sten. Vapenhus och sakristia byggdes efter att kyrkan reducerades till en sockenkyrka, men är medeltida.

Om man tittar på kyrkans murbruk så ser man tydligt spåren efter var långhus och korsarmar satt ihop med de idag stående delarna.

Utloggad Sven lagman

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 138
SV: Björka = Birka ?
« Svar #25 skrivet: april 19, 2013, 10:16 »
Nätlitteratur om Köping kyrka:
Om tornet:
http://www.kalmarlansmuseum.se/1/10.0.1.0/1215/kopings_kyrkas_medeltida_torn.pdf

Intressant disskussion bl.a. utifrån Ragnhilds stora publikation i Sveriges kyrkor 1977 om Köpings kyrkor:
http://fornvannen.se/pdf/2000talet/2007_097.pdf

Planer på de olika byggnadsetapperna finns här:
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:K%C3%B6ping_kyrka_planer.jpg

Den äldsta teckningen av Köping kyrka finns här:
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:K%C3%B6ping_kyrka.jpg

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Björka = Birka ?
« Svar #26 skrivet: april 19, 2013, 11:59 »
Den första rapporten verkar tyda på att stenkyrkan byggdes under 1100-talet, med västtornet möjligtvis så sent som runt 1200. Vilket skulle betyda att kyrkan är ungefär samtida med tex domkyrkan i GU.

Några citat:

Citera
De erhållna dateringarna tyder på att långhuset och tornet kan ha uppförts någon gång under 1100-talets senare hälft eller kring sekelskiftet 1200.

...

Dateringen av kyrkobyggnaden stämmer väl överrens med den av Boström föreslagna byggnads- utvecklingen, där ett kor uppförts, möjligen intill en träkyrka, vid mitten på 1100-talet eller strax därefter och vartill ett långhus och ett västtorn sedan påbyggts för att ersätta träkyrkan (Boström 1977, s 47f). Boström har dock reviderat sin uppfattning i en nyligen utkommen artikel, där hon genom byggnadstekniska analyser av Köpings kyrka jämfört med andra öländska kyrkor, vill flytta dateringen ytterligare 50 år bakåt i tiden, till sekelskiftet 1100 (Boström 2007). För att med säkerhet kunna avgöra relationen mellan långhus, torn och gravläggningar krävs ytterligare provanalyser från både gravar och kyrkobyggnad.
Köping kyrkas medeltida torn. Rapport 2007:1 Kalmar läns museum. Sid 20.

Det var absolut en mycket stor kyrka, men den var inte lika stor som domkyrkorna i Lund och GU.

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Björka = Birka ?
« Svar #27 skrivet: april 19, 2013, 13:42 »
Vad jag minns, så skrev Nanke-Krogh att en större katedralliknande kyrka än Lunds Domkyrka är under byggande i Köpingsvik, för att sedan avbrytas ca 1100 eller ett par decenier senare. Den medeltida kyrkan byggs sedan upp av en del av den planlösning som avsetts för "katedralen". Tidiga stenkyrkor hade väl bara (väst-) torn om någon kungahävdande släkt stod bakom kyrkan ifråga.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Björka = Birka ?
« Svar #28 skrivet: april 19, 2013, 15:11 »
Vad jag minns, så skrev Nanke-Krogh att en större katedralliknande kyrka än Lunds Domkyrka är under byggande i Köpingsvik, för att sedan avbrytas ca 1100 eller ett par decenier senare. Den medeltida kyrkan byggs sedan upp av en del av den planlösning som avsetts för "katedralen". Tidiga stenkyrkor hade väl bara (väst-) torn om någon kungahävdande släkt stod bakom kyrkan ifråga.

Jag hittar ingenting om detta i varken den arkeologiska rapporten eller Boströms artikel i Fornvännen. Om det vore så så borde det definitivt varit med i rapportens sammanfattning av kyrkans historia och tidigare arkeologisk forskning.

Västtorn anses vara ett tecken på hög status, men jag är inte säker på att de alltid kan kopplas till kungamakt.

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Björka = Birka ?
« Svar #29 skrivet: april 19, 2013, 17:38 »
Boreas!Hur förklarar du det pågående stora kyrkobygget i birca (köpingsvik, Öland) ca 1100? Något liknande har inte noterats för någon annan plats i Sverige vid just den tiden. Byggytan är större än både Lunds Domkyrka resp Gamla Uppsala större kyrka. Kom inte och säg att kyrkan i Saltvik är oundersökt, för det har jag för mig den är utan att något särskilt monumentalt noterats.

Nu anses inte Ansgars och Unnis missionskyrka från 900-talet att ha varit monumental. Enligt dom uppgifter vi har om saken var det en mindre kyrka, som på Unnis tid hyste ett 30-tals medlemmar/sockenbarn.

Kyrkan i Köpingsvik är ju iofs. intressant på många sätt - men den tillhör alltså ett senare sekel. Kyrkliga monumentalbyggen uppstår först efter att vikingatiden upphör - och 1100-talet nya maktelit kommer i gång.

Innan  det nya Roms imperiala fasoner tog fäste i Norden fanns alltså antikens filosofiska, politiska och ekonomiska traditioner kvar - där Birka-handeln sen länge bundit ihop Nord-Atlanterns och Östersjöns olika produktionsmiljöer - och lagt grunden för den interkontinentala byteshandeln med Medelhavet och östra Asien.

Kärnan i den nordiska motståndsrörelsen mot Bremenkyrkan var i utgångspunktet den inhemska adeln, som också ansvarade för handeln. Eftersom dom första invasioner av Danmark (985),  Norge (995) och Sverige (1027) och Finland (1050) blev historiska realiteter bröts den inhemska högadelns mankt - och dom nationella konstitutioner ersattes av en ny och främmande centralmakt.

Under implementeringsfasen av Roms merkantilism och mirakellära uppstod dock endera motståndsrörelser av lokal och regional karaktär.  Med den gamla, inhemska handelsadeln (birkarlarna) som pådrivare fick den nya regimen rejält motstånd - såväl idologisk och politisk som ekonomisk och millitärt.

Under dom inbördes strider som härjade Norden mellan 1050 och 1250 gick huvudkonflikten mellan medlöpare och motståndare av den nya regimen - och dennes profitörer. Eftersom den gamla högadeln dött bort sen 1060 fortgick moståndet mot kyrkomakten som "rörelser", byggt på den gamla köpmansadeln (birkarlarna) och dom konservativa böndernas kvaravarande makt.

Från samtida dokument som överlevt inbördeskrigen i Norge är det tydligt att fronterna i regeln står mellan kyrkoadeln och deras 'korsmän' - kallad "baglerna" - versus den inhemska motståndsrörelsen kallad "birke-beinerna". Samma konfliktlinje törs ha varit den primära också i Danmark och det centrala Sverige - medan man undgick denna typ splitring i Finland, Helsingland och norra Norje, där regional handel mellan kunde fortgå utanför kyrkomaktens merkantila avbikter.

Den traditionella byteshandeln var alltså kärnan i den gamla "birka-principen". I mindre skala kom denna skick och säd att fortgå, som regionala vår- och höstmarknader, ända fram till 1900-talets början, då merkantilismens herrar blev enarådande ända upp i det yttersta Norden. Sen dess har både fjällbönder som samer och skogsfinnar fått lära sej att allt har en pris - och alla kan köpas med pengar. På senare år har man upptäckt att dom "civilisatoriska framsteg" som moderna historiker pådyvlat det kejserliga Rom - tack vare deras millitära, kommersiella och ideologiska erövringar - numer får ifrågasättas.

Det påvärkar givetvis vår uppfattning om dom antika civlisationer som förstördes under tiden, som bronsålderns kunnskapstraditioner och järnålderns lagstadgade institutioner. Det sätter även Nodens antika kulturer, jämte deras omfattande Birkahandel och lagreglerade samhällen i ett något bättre ljus.
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Björka = Birka ?
« Svar #30 skrivet: april 19, 2013, 18:17 »
För det första är de tre platserna ganska olika sinsemellan. Helgö består av en samling stora byggnader på husterasser, vilka verkar samla sig i ett antal diskreta grupper. Platsen har lång kontinuitet, och ett stort inslag av hantverk. Ett antal kända importföremål har påträffats, som tex buddah-statyetten, biskopskräklan och en stor solidus-skatt.

Birka har en helt annan typ av bebyggelse, och är mycket mer "stadslik" än Helgö. Fyndmaterialet dräller av importföremål, varav många är exklusiva (tex spegelglas, frankiska kannor, stora mängder glasföremål osv), men det finns även ett stort inslag av hantverk.

Adelsö är ett gårdskomplex med hallbyggnad och storhögar. En av storhögarns är utgrävd, och visade sig innehålla ett mycket rikt material. Den sammanlagda undersökningsgraden är ganska liten.

Jag skulle påstå att det utan tvekan finns bevis för en "organiserad fjärrhandel" i Birka. Det förefaller även varit en garnisonsplats.

Adelsö förefaller vara en klockren "kungsgård", alltså en plats för tex representation och ceremoniellt festande.

Helgö är svårast att definiera. Exklusiva föremål kom uppenbarligen dit, men skalan är svår att bedöma. Det är det exklusiva och storskalighet hantverket som lämnat tydligast spår.

Tack för utmärkt resymè.

Här framstår ett samband mellan öarna som är mycket intressant, speciellt som läget är centralt i det område som numer framstår som Nordens politiska och ekonomiska bas under yngre järnålder.

Vad jag förstått - bl. a. från Bente Magnus - så har Helgön varit ett säte för dom finare hantverken, vilket i järnålderns kultur inbefattade historisk och naturfilosofisk kunskapsförmedling.

Namnet "Helg-ö" visar att det hedna samhället också höll sej med sakrala värden och principer, där 'hel-het' tycks ha något med 'hel-ge-dom' och 'hel-ge-dagar' att göra...  ;)

Sen är frågan om Birkas status fortfarande lite spetsig.  Om staden varit en garnisonsstad som mobilicerat människor från allierade i norr och öster - över 200+ år - kan en rad olika föremån från fjärra länder vara ett resultat av soldaternas hemort - och eventuellt deras insatser i tjänst för alliereade härskare, öster och söder om havet.

Det KAN förklara den "fjärrhandel" man ser i matrialet. Annaers har den garnisonsplats man här uppbyggt lagts sida om sida med ett lokalt Birka, där infrastruktur och ressurser för ett läger redan fanns - efter äldre, civil tradition.  I tid sammanfaller garnisonsfunktionerna med liknande mobiliceringar i Götaland och Danmark, der reaktionerna på karolingernas inmarsj i Tyskland - och hot mot Danmark och England - blev ett hot mot den svenska och götska adelns närmaste släktningar utomlands. Samtidigt var dessa befolkningar landets viktigaste handelspartners och - sen romartid - närmaste bundsförvanter.

Adelsön blir i denna bild även mer spännande. Inte minst efter dom senaste års vitala fynd ovani älv-mälarna...  ;D
 
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Emund Slemme

  • Veteran
  • Antal inlägg: 976
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Björka = Birka ?
« Svar #31 skrivet: november 22, 2013, 16:37 »
Björka = Birka = Bjarkey ?

It is well known that the rapids in the Dnieper - on the chief route from Novgorod to the Black Sea - also had Scandinavian names. About a year ago a Runic inscription was found on an island in the Black Sea, not far from the mouth of the Dnieper. The inscription itself is not very interesting; the stone was probably erected by a Swedish merchant to his kinsmen. But the name of the island is curious; it is called Berkowetz (the Birken Island), and corresponds to old Norse Bjarkey, the name of several ancient trading centres in the Scandinavian countries, Björkö in Ingermannland, on the way to the mouth of the Newa and to Nowgorod, Björkö in Mälaren, Birkö at the mouth of Torneå (an ancient centre of trade in Swedish Lapland), Bjarkey in Háalogaland, etc. From the Swedish Björkö the Municipal and Commercial Laws in the Scandinavian countries were called Bjarkeyarréttr. That the name of the Russian island is connected with Bjarkey becomes still more probable from the fact that the birch does not seem to grow as far south as the Black Sea, as Dr. Wille, of the University of Christiania, kindly informs me.

Kilde: Seafaring and Shipping during the Viking Ages, Alexander Bugge 1909.

Utloggad Emund Slemme

  • Veteran
  • Antal inlägg: 976
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Björka = Birka ?
« Svar #32 skrivet: november 22, 2013, 16:51 »
Re: Berkowetz <=> Birken Island

Hvordan får Bugge berko wet(z) til at blive øen birken ?

Utloggad Emund Slemme

  • Veteran
  • Antal inlägg: 976
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Björka = Birka ?
« Svar #33 skrivet: november 22, 2013, 17:38 »
Re: Berkowetz <=> Birken Island
Hvordan får Bugge berko wet(z) til at blive øen birken ?

Tja, det er vist ikke så nemt!

Fra en russisk ordbog -
Ordene Berkowetz, Berkowitz er baltiske; det beslægtede ord Berkofszki betyder på lettisk Bìrkavas; ordet Bérkovich betyder på oldrussisk - B'rkov.

Men der er mere -

Den filologiska forskningen har visat, att viktbegrepp som Lispund och Berkowetz - liviskt pund respektive Bjärköapund - följt den med enheten ifråga vägda varan till mottagarlandet och där befästs som språklig term. Lispund är följaktligen ett nordiskt och Berkowetz ett slaviskt språkligt fenomen.

Kilde: Fornvännen 1975, Ola Kyhlberg, Vågar och viktlod : diskussion kring frågor om precision och noggrannhet.

Utloggad Jotuni

  • Stammis
  • Antal inlägg: 356
SV: Björka = Birka ?
« Svar #34 skrivet: november 26, 2013, 21:08 »
Emund Slemme

"Birkö at the mouth of Torneå (an ancient centre of trade in Swedish Lapland)"

Enligt finska forskare denna Birkö har fått sitt namn från finsk perkiö som betyder röjning.

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Björka = Birka ?
« Svar #35 skrivet: november 27, 2013, 10:40 »
Jag kollade distansen mellan Hanö (i Hanöbukten) - Harön (i St Petersburg) via antingen Mälar-Birka eller Saltvik på Ålande. Resultatet i landmil:

Hanö - Birka 46 mil, Birka - St Petersburg 73 mil (39% / 61%)
Hanö - Saltvik 62 mil, Saltvik - St Petersburg 60 mil (49% / 51%)

Även om siffrorna är ungefärliga och även om skärgården var lite enklare att navigera förr, så ser det ut som om Adams uppgifter om avstånd pekar mer på Åland än Mälaren.


Man får beakta att Adam beskriver två olika "Birca". Den ena lär vara svearnas Birca - och berskrivs ligga mellan Tälje och Sigtuna - det andra götarnas Birka, dit biskop Unni åkte - "på väg till Skytien". Sen skulle Hiltin-Johannes dit - som biskop för götarna - men då var detta Birca fullkomligt förstört. Däför fick man altså flytta götarnas "birka" och biskopssäte till Linköping.

Sven Lagman redovisade något år sen för detta:


Adam nämner att ärkebiskop Adalbert vid ett stort möte vigde en mängd biskopar för Norden runt 1060. Adalvard den yngre fick Sigtuna och det är han som, enligt Adam, söker spåren efter Unnis grav på Björkö medan biskop Johannes Hiltin samtidigt "sändes till öarna i det Baltiska havet." Adam nämner också att "Den förste av våra landsmän, som han vigde för samhället Birka, var abboten Hiltin ..." Samma källa från tiden ger alltså uppgifter som tyder på att det är två olika orter det är frågan om. Dessutom preciseras Birka som jag skrev ovan i texten som liggande mitt emot Jumne som låg på södra Östersjökusten.

Hiltin återvände senare till sitt kloster i Gossek. Enligt klostrets krönika ska han ha återvänt efter två år i Dacien (Skandinavien), uttröttad av mödor. I en utgåva till Vita Ansgari finns i en marginalanteckning från 1100-talet en förteckning över biskopar som Adalbert utnämnde. Sigtuna stiftet finns med men också ett annat stift:

"Johannes, biskop i Birka. Sedan Birka förstörts har biskopssätet flyttats till Linköping."

Biskopslistan visar alltså att det förstörda Birka inte kan åsyfta Björkö eftersom detta har legat under Sigtuna.


“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Björka = Birka ?
« Svar #36 skrivet: november 27, 2013, 10:41 »
Sedan har vi Sigtuna/Uppsala-diskussionen och frågan om hur de faktiska fynden ser ut. Synd att man i Finland, eller om besluten är åländska, inte är lika pigga på att gräva som vi är.

Nu har man ju grävt fram en inbyggd bystruktur ikring hamnen på Saltvik som väl kunne vara en handelsplats.

Citera

I en av fornborgarna har arkeologiska undersökningar gjort, det är Borgboda fornborg som ligger i Saltvik. Den är Ålands till ytan största och och har uppförts på ett berg i anslutning till en nu genom landhöjningen avskuren vattenled mellan Saltvik och Sund. Befästningen är enkel, halva borgberget skyddas av tvärbranter medan ett murverk löper utmed de flackare delarna av bergets topp. Vid ingången finns en liten förborg där muren förstärkts ghenom en grävd vall. Murarna är låga och vetter mot farleden, möjligen utgör de fundament till en timmerkonstruktion.

...

Vi bör också räkna med att Åland, beläget mitt i en öst-västligt orienterad handelsled, inte kunde fungera som ett självständigt område. Det finns inget i fornlämningsmaterialet som antyder något slags härskarcentrum i övärlden varifrån området har styrts.Den övergripande makten och överheten befann sig säkert, som den även gör idag, på en plats utanför Åland.

Kontakter mot öst och väst

Men vi vet att Ålands läge gjort övärlden till en naturlig anhalt i den vikingatida handels- och färdleden mellan uppsverige och länderna i öster. Att också ålänningar varit engagerade i denna verksamhet visar de närmare 1400 orientaliska silvermynt som påtrtäffats i jorden. Mynten har funnits som nedlagda skatter, borttappade mynt från bosättningar samt som gravgåvor.

Sju större myntskatter är kända från Åland, en av dessa saknar vi kunskap om då den genast smältes ned efter upphittandet. De övriga sex har genomgått numismatisk analys som visar att två blivit nedlagda under 800-talet, en omkring 900 och tre efter mitten av 900-talet Samtliga mynt är orientaliska. De två 800-talsskatterna har längre spännvidd mellan äldsta mynt och slutmynt än de senare skatterna.

Det rikaste husgrundskomplexet finns i Kvarnbos Kohagabacke i Saltvik där undersökningar gjordes under 1950- och 60-talet. Till skillnad från andra lokaler har detta huskomplex förstörts genom brand. Grävningar gjordes i fem av områdets sju hus. Fyndsammansättningen antyder att det är fråga om en mer stormannalik bosättning med bl.a. importgods från öster i form av flera arabiska silvermynt och ett orientaliskt bältebeslag.

http://www.regeringen.ax/museum/arkeologi_viking.pbs

Arkeologen Mattis Geijer gjorde ett stort arbete på Åland - och kom under ett långt forskarliv ut med flera artiklar och även en bok om Unnis och Hiltin-Johannes Birka - på Åland. Tyvärr fick deninte den uppmärksamhet den förtjänade i Sverige, där man redan hade hittat en rad praktfynd på Björkön i Mälarn. Numer kan vi ju intyga i att Adams täxterna berättar om TVÅ birkor - och att "Götarnas Birca" faktisk ligger hela 5 dygns resa norr om Hanö - och fem dygns resa väster om Harholmen, vid Nevans mynning.

http://brema.suub.uni-bremen.de/periodical/pageview/63410

Summasumarum:

1. Adams seglingsdistanser stämmer med Åland.
2. Biskop Unnis Birca - nära Skytien - stämmer med Åland.
3. Arkeologiska spår efter långvega handel finns under Ålands YJ.
4. Götarnas nya biskop - anno 1061 - Hiltin Johannes lär åka till öarna i Baltiska havet.
5. Detta götarnas Birca är då förstört.
6. Ålands många strukturer och boplatser lär ha försvunnit under 1050-talet.
7. Under YJ anses Åland ha styrts utifrån - främst från svensk sida av havet.

8. Den Birca som anges ligga mellan Tälje och Uppsala lär vara en annan - och höra till svearna.
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Kungsune

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 424
SV: Björka = Birka ?
« Svar #37 skrivet: november 27, 2013, 10:55 »
Egentligen finns det ju utrymme att diskutera ytterligare birkaorter. Adam verkar ju verkligen nämna två av dessa. Att det skulle finnas en specifik åtskilllnad mellan göta birka eller svea birka finner jag inget stöd för. Det är givetvis en tolkningsmöjlighet men knappast den enda.

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Björka = Birka ?
« Svar #38 skrivet: november 27, 2013, 11:01 »
Unnis och Hiltin-Johannes missionsort borde det hursomhälst inte vara tvekan om. Häller inte att detta "götarnas Birca" hade legat i ett "oppidium" på en ö i Baltiska havet - som hade förstörts - varför biskopssätet fick flyttas till Linköping. Så heter det ju numer i svenska kyrkans egen version:

Citera

Adam av Bremen berättar att ärkebiskop Adalbert (1043-1072) vigt sex biskopar för Sverige. Två av dessa tillträdde dock aldrig. Av de andra hade en vigts för Väster- och Östergötland med säte i Skara, en skickats till Sigtuna och Uppsala, en till öarna i baltiska havet med säte i Birka och en hade sänts till »skridfinnarna» med residens i Hälsingland.


http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=667800

Sen skriver väl Adam att det Birca som ligger i Baltiska havet befinner sej "inte långt från Amazonernas land" - dit Ingvartåget lär ha gått. Sen kan man läsa - i Peringskölds översätnning - att detta Birca förstörts innan Hiltin tillsattes:

"Wid tilfälle vnder sin resa for han ock til Birka, hwilken stad nu är ödelagd och förstörd, så at näppeligen några spår effter staden mera synas kunna."


Hann du läsa dom övriga länkarna - och argumenten - redan?!
« Senast ändrad: november 27, 2013, 11:32 av Boreas »
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad vemvet

  • Stammis
  • Antal inlägg: 472
SV: Björka = Birka ?
« Svar #39 skrivet: november 27, 2013, 13:48 »
Ett stift i Birka, Sigtuna och Uppsala skulle nog ha varit för mycket i ett sånt litet område på Adams tid.

Nu blev ju Birka i Mälaren förstört. Det innebär inte att stiftet som sådant upphörde. Det finns ju många teorier om ett nytt Birka i Vreta/Ljunga/Söderköping, Köpingsvik på Öland, Roma på Gotland eller Saltvik på Åland. Kanske var det så att de alla var viktiga församlingar i Birka stift som geografiskt var väldigt utspritt.

Det som Adam kallade Birka kan ju ha avsett stiftet eller dess centralplats, utan att fördenskull den centrala platsen hette så.