Yngve!
Denna omlastnig är en hypotes som framförts, den baserar sig främts på föreställningen att man inte kan ta sig med de båtar som används på Östersjön uppför floderna. Existensen av den båttyp du nämner anses vara et stöd för detta. Trädslaget är vanligtvis asp, och därför kallas båttypen för äsping på svenska.
Jag hittar inte artikeln just nu. Jag tror snarare på ask. Det skall vara lättast möjliga trä och asp, björk resp ek är tunga träslag. Anledningen till relikterna i övre Volga anses vara att det var den vägen och norrut mot Bjarmernas stad, som handeln flöt innan Rus öppnade leden från Ladoga mot Moskvaområdet ca 850.
En sådan omlastnig är fullt möjlig även om den egentligen saknar något som helst bevis i form av arkeologiskt eller skriftligt material. Under vikingatiden vill säga. Under medeltid då Novgorod-handeln har sin peak så och då skriftläget börjar bli bättre är det dock mindre troligt att det hade slunkit igenom källorna, och att bebyggelsen vid Ladoga skulle ha en tillbakagång.
Min hypotes är att bevisen ligger och väntar i skrifter författade av folken runt Svarta resp Kaspiska Haven. Eller i någon av de många ryska krönikorna. I norden verkar historikerna bara tro att nestors krönika är av betydelse och sållar bort åtskilliga 10-tals andra samtida. Om vi gitter leta, för ryssarna lär inte bry sig.
Om båtarna som användes på Östersjön istället var av typen som kunde ta sig upp för floden till Novgorod, så måste man se det i ett annat ljus. Så vilken typ av flytetyg hade gotlänningarna?
Insjöskeppen klarar att segla i motström. Det gör man än idag i övre Volgas vatten. Vattendraget måste dock vara tillräckligt brett. Frågan är om en kogg kunde nå Novgorod? Jag tror det gick att dra dem typ 1700-talets mellaneuropeiska resp engelska kanalsystem, men ingen har kanske letat efter dragstigarna. Gutarnas skepp kallades väl "snäcka". Om en snäcka skiljer sig från ett östskandinaviskt skepp vet vi inte, då ingen har hittats.
På några bildstenar finns seglande skepp avbildade, vilka verkar konstruerade efter den formel som gällde före romersk tid inom Medelhavet. denna formel användes i princip av alla sjöfarare världen över under forntiden. Mer sjövärdiga och snabbseglande farkoster har inte gått att konstruera förrän på 1900-talet. D v s fällbar mast halva skeppslängden (inombords), ett rå hela skeppslängden (inombords), segel motsv råets längd och med en höjd motsv ca halva mastens höjd. Därvid kunde också seglet läggas från bord till bord över den fällda masten och fällda rået (som ligger i sin vagga i ca manshöjd över durken) och bilda ett naturligt väderskydd. Seglen är en särskild diskussion, för enligt vad man kan utläsa av själva dukens utformning (korslagda vådor), så borde det enligt moderna erfarenheter inte fungera, samt bli för tjockt såvida vådorna inte vävdes av "plockull". Några "vetenskapliga" bevis lär vi aldrig hitta ang dessa skepp.
Vi vet heller inte vad för skeppstyp fynden på Ösel är. Bara spikar (rost) har hittats, förutom lämningar efter troliga besättningar med vapen etc, vilka stupat i strid mot Öselbornas trupper. Någon gång runt 800 vad jag förstår. Kanske var de danskar som följde Godfred på hans attack mot S Östersjöområdet? Tyvärr finns f n inget som kan ge en hint om annat än rodd för framföringen än så länge.
http://www.saublogg.se/2011/11/batgravarna-fran-salme/#comment-367