För min del gör Borg-ÖG, Uppåkra m fl mig rätt övertygad att det funnits ”kulthus” vid viktigare boplatser under järnåldern. Sannolikheten för ett ”tempel” i Uppsala liknande det i Uppåkra är nog väldigt hög.
Håller med fullständigt. Kulthus finns även belagda närmare än Borg i Östergötland, tex i Sanda i Fresta sn i Uppland.
Man blir dock fundersam över avsaknaden av prestigeföremål från GU. Platser som Uppåkra, Varnhem m fl har lösfynd av ”prestigekaraktär” spridda över långa tidsperioder. Fynden från Varnhem är från en fullt uppodlad byggd och är alla inlämnade för länge sedan.
Tja, nu har jag ingen koll på lösfynden från Varnhem och deras kontext, men i Gamla Uppsala så har största delen av järnålderns boplatsområde varit bebyggt fram till våra dagar. Man kan alltså tänka sig att det som låg deponerat på sådant sätt att det skulle tänkas kunna dyka upp som lösfynd redan dök upp under tex medeltid. Sen har ju kungsgårdskomplexed lämnats i stort sett orört fram tills idag, så eventuella föremål där ligger nog till största delen kvar. Väldigt många gravar har plöjts sönder, men det finns inga föremål inlämnade. Detta tyder på att man var ovanligt ovilliga att lämna in saker man hittade i Gamla Uppsala.
Nu har ju inte Gamla Uppsala en generell avsaknad av prestigeföremål. De två undersökta kungshögarna innehåller föremål av absolut högsta internationella kvalité, och den sk Gullhögen går inte heller av för hackor. Sen har man ju även hittat en mycket rik silverskatt från tidig medeltid.
Det är väl inte så att man tafflar runt med metalldetekteringen och missar en massa föremål i GU? Varför hittade man inga ädelmetaller kring kungsplatåerna? Hur är metalldetekteringen genomförd; i åker?, efter harvning?, vilka genomförde?, vilken erfarenhet har de?
Har de bara sökt i grävschakten så är ytan extremt begränsad. En åker i träda där man använder dålig utrustning eller är oerfaren ger antagligen mycket lite. Harvad åker och erfarna operatörer ger maximal utdelning med fynd ner på 50 cm djup.
Eller mörkar man pga detektornoja av Gotländsk kaliber?
Hm... Hur ska man svara på det här? Ok, mindre metalldetektorundersökningar har gjorts tidigare, tex i anslutning till John Ljungkvists forskningsprojekt. Relativt rika fynd har gjorts, men undersökningsytorna har varit begränsade till mindre delar av fält som varit tillgängliga vid tillfället (ej sådda). Vad jag förstår så har man även svårt att tränga igenom den uppländska leran, så djupet man fångar upp är inte så stort. Jag kan inte säga vilka som utfört metalldetektorundersökningarna, men åtminstone en rapport finns så det borde gå att hitta där.
När det gäller kungsgårdsplatåerna så är svaret nog ganska enkelt. Mycket små ytor har öppnats, hallbyggnaden var helt städad innan den brändes ner och de tidigare faserna har inte undersökts, och på norra platån så har man egentligen bara gått ner till järnålderslagren, inte ner i dem.
Vad gäller den pågående undersökningarna för OKB så har jag svårt att uttala mig då vår policy är att inte diskutera metalldetekteringen offentligt medan grävningen pågår.
