Författare Ämne: Uppsala, vägs ände?  (läst 3965 gånger)

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
Uppsala, vägs ände?
« skrivet: maj 30, 2012, 23:57 »
I tråden om Svear hamnade vi i en diskussion om Uppsalas geografiska läge och hur fördelaktigt det var ur transportsynpunkt.
 
Vissa hävdade att det låg vid vägs ände, jag själv hävdade att det möjligen hade ett bra läge ur ett lokalt uppländsk perspektiv. Samtidigt verkade ingen riktigt påläst på geografin och hur den har förändrats. Jag har därför studerat kartor, gamla som nya, grävt i SOFI's arkiv efter toponymer och även funderat en del.
Som vanligt koncentrerar jag mig på vattenvägar, någon annan får gärna ta tag i landsvägar.

Jag vill inte kalla studien utförlig, men när ämnet var aktuellt ville jag ändå ta upp det jag sett hittills, för att bli kritiserad och tillrättavisad om så krävs eller för att väcka tankar!
 
Till att börja har jag hittat ett 30 tal "individuella" toponymer som antyder en drag eller motsvarande för båtar. Huvuddelen av dessa är funna på LM's sida för ortnamnsök. SOFI's listor är långt ifrån genomgågna så man kan förvänta sig ett antal till.  I vilket fall är tätheten hög jämfört med södra Sverige, högre än snittet, och då har jag ändå studerat SOFI's listor nogrannt i den delen av landet.
Dessa toponymer antyder att båttrafik varit relativt vanlig även i "inlandet".
 
 
Långhundraleden mellan Uppsala och Åkersberga verkar någorlunda lätt att följa, och där finns enligt dagens kartor ett obrutet vatten där högsta punkten har ett "dubbelriktat flöde", det är vid Mälby strax väster om Gottröra. Men omedelbart öster om Gottröra, vid Metsjön har även Husbyån sin källa. På karta från tidigt 1700-tal är den tydligt markerad.  Det innebär att efter en kort landpassage finns också en vattenväg till Norrtälje.
Kommer man från Uppsala har man alltså två möjliga vägar att välja vid Gottröra mot Norrtälje eller mot Åkersberga. Nu hette det väl inte så då, men ortsnamnet Tälje finns också där. (Mellantälje?  ;D  )
 
Vendelsjön är förvirrande om man tittar på kartor från 1600-talet. Den verkar då avvattnas norrut, och inte söderut genom Vendelån. På tidigt 1700-tal klarnar det, och det kan bekräftas av dagen kartor. Sjön Strömaren avvattnas både norrut och söderut, norrut genom Strömarån till Lövstabukten i Österjön.
Söderut går ett mindre drag via Kyrksjön till Vendelsjön och Vendelån ner till Fyrisån. Vendel har alltså legat mitt på en vattenled som går rätt igenom Uppland.
 
Om man antar att dessa vatten har kunnat fungera som transportled, så skulle det betyda att Uppsala har ett synnerligen centralt läge i Uppland sett även ur transportsynpunkt.
 
Som tillägg, iofs utanför Uppland, men ändå. På samma karta från 1600-tal så är Salaån också en vattenled som går igenom land. Enligt kartan avvattnas Saladamm även norrut via Hallaren och Östaviken till Dalälven...
 
 
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Uppsala, vägs ände?
« Svar #1 skrivet: maj 31, 2012, 00:05 »
Imponerande genomgång.

För mig så framstod påståendet att Gamla Uppsala skulle varit någon sorts återvändsgränd som absurt. En centralplats av den digniteten växer inte upp i ett dåligt läge. Sen var det förstås en kombination av många olika förutsättningar som ledde till att platsen fick den betydelse den fick. 

Utloggad dersa

  • Veteran
  • Antal inlägg: 579
SV: Uppsala, vägs ände?
« Svar #2 skrivet: maj 31, 2012, 08:06 »
Yngve skrev:Till att börja har jag hittat ett 30 tal "individuella" toponymer som antyder en drag eller motsvarande för båtar., vilka??
Du skrev även: I vilket fall är tätheten hög jämfört med södra Sverige, högre än snittet, och då har jag ändå studerat SOFI's listor nogrannt i den delen av landet.Hur vet du det??

Utloggad Marty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 469
SV: Uppsala, vägs ände?
« Svar #3 skrivet: maj 31, 2012, 08:18 »
Bara för att något ligger på baksidan idag behöver inte betyda att det var baksida då ;)

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Uppsala, vägs ände?
« Svar #4 skrivet: maj 31, 2012, 08:25 »
Yngve skrev:Till att börja har jag hittat ett 30 tal "individuella" toponymer som antyder en drag eller motsvarande för båtar., vilka??
Du skrev även: I vilket fall är tätheten hög jämfört med södra Sverige, högre än snittet, och då har jag ändå studerat SOFI's listor nogrannt i den delen av landet.Hur vet du det??

Det är toponymer som innehåller "drag" eller "ed".  För det förstnämnda har jag grovsorterat sådana drag som uppenbart verkar avse notdrag. För det sistnämnda har jag sorterat bort de som ligger i skärgården då dess betydelse i sammanhanget är begränsad.
 
Och jag vet att tätheten är större (om man utgår från LM och SOFI) eftersom jag gått lagt åtskilliga timmar, dagar, eller t.om. veckor på att söka upp dom i arkivet och lokalisera dom. Resultatet är "plottat" i en kartbild och där syns tydligt att Uppland har en hög täthet.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad dersa

  • Veteran
  • Antal inlägg: 579
SV: Uppsala, vägs ände?
« Svar #5 skrivet: maj 31, 2012, 11:31 »
Jag har sökt på orter med drag, Uppland 43 orter, Östergötland 20 orter, Västergötland 66 orter, Ed fanns med i 48 orter i Uppland, Östergötland 67 orter och Västergötland 149 orter..LM´s sida.
Nu stämmer ju inte geografierna med varandra och jag har heller inte sett orternas placering på en karta, men inte verkar det vara så mycket tätare i Uppland än på andra ställen..

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Uppsala, vägs ände?
« Svar #6 skrivet: maj 31, 2012, 11:50 »
För det första så är det som du säger stor skillnad på landskapens storlek.  För det andra så måste man studera toponymerna och se om flera toponymer möjligen avser samma ursprung. Det var det som jag lite luddigt uttryckte som "individuella".  Bilden klarnar om man jobbar en del med materialet.
 
Men visst, det är gradskillnader vi talar om. Toponymtyen är ju väl spridd över landet. Det är egentligen bara södra Skåne som sticker ut med nästan total frånvaro av toponymtypen., men så saknas tydligen bruket av toponymen "ed" helt i danskan.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Anganatyr

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 268
SV: Uppsala, vägs ände?
« Svar #7 skrivet: juni 01, 2012, 16:40 »
Jag ser Uppsala som en helig plats för de asatroende. Enligt en del skrifter skall kungen ha varit ledare för blotet och därför fanns det också en kungsgård på platsen. En viktig skillnad mellan en helig plats och tex en kyrka är att en kyrka kan man välja var man vill bygga den, en helig lund tex ligger där den ligger. För att förstå Uppsala så tror jag att man måste jämföra med andra heliga platser som tex Jerusalem, Mecka mfl. Många människor vallfärdar till dessa platser oavsett var de ligger, kanske var det något liknande med Uppsala?

Kanske finns det också likheter med att "dricka brunn" som man gjorde förr, då folk vallfärdade till olika kurorter med brunnar som ansågs ha vatten med helande krafter?

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Uppsala, vägs ände?
« Svar #8 skrivet: juni 02, 2012, 13:51 »
Det verkar som väldigt få åar i Uppland har riktigt gamla namn, sekundära namn verkar klart vanligast. Hur ska man tolka det?
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Marty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 469
SV: Uppsala, vägs ände?
« Svar #9 skrivet: juni 02, 2012, 20:01 »
 Kanske det handlar "noanamn" dvs namn som  kom att betraktas som olycksbringande. Det kan ha varit namn som hade anspelning på hedniska gudar etc. Har för mig att exempelvis Nossan i Västergötland är ett exempel på detta. Den går i As Härad (Asarna/gudara) och skall tidigare ha hetat något associerat till As. I Västergötland i Vad, finns däremot Askebäck kvar (Asgudsbäck).

http://svenskuppslagsbok.se/83253/nossana-2/

Marty

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Uppsala, vägs ände?
« Svar #10 skrivet: juni 02, 2012, 23:55 »
Ja det är ju teori. Men borde inte det inte då finnas paraleller på övriga toponymer? Det finns ju gott om toponymer med gamla gudanamn i Uppland
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Uppsala, vägs ände?
« Svar #11 skrivet: juni 03, 2012, 00:06 »
Förresten, att Nossan skulle vara ett Noanamn är knappast styrkt, As härad kan väl som i många andra fall syfta på en ås, kanske samma ås som i Borås.  och Askebäck i Västergötland... ja det skrivs Askubäk år 1325... det är väl inte samma sak som Asgud...  Askubäck är väl en böjningsform?
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Marty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 469
SV: Uppsala, vägs ände?
« Svar #12 skrivet: juni 03, 2012, 09:19 »
Nossan,å i Västergötland, upprinner i Borgstena sn, Älvsborgs län, passerar Herrljunga, Nossebro och Grästorps samhällen och mynnar i vänerviken Dettern; flodområde 8tokm2, längdiookm. — Namnet lydde i fsv.Nos(s)och är identiskt med fornisl.hnoss,smycke, särsk. av guld; det är ett s.k. noanamn, vilket har ersatt ett äldre, som på gr. av något utslag av övertro har blivit oanvändbart (se J. Sahlgren i “Namn och bygd”,1935,sid.56 ff.).

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Uppsala, vägs ände?
« Svar #13 skrivet: juni 03, 2012, 20:43 »
Över huvud taget anses just tex sjöar och vattendrag utgöra de minst stabila topoymtyperna. Ibland kan de vara otroligt gamla (vissa anses ju till och med kanske kunna representera förgermanska namn), men väldigt många har relativt sentida namn.

Utloggad supergeten

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 397
SV: Uppsala, vägs ände?
« Svar #14 skrivet: juni 03, 2012, 22:47 »
Över huvud taget anses just tex sjöar och vattendrag utgöra de minst stabila topoymtyperna. Ibland kan de vara otroligt gamla (vissa anses ju till och med kanske kunna representera förgermanska namn), men väldigt många har relativt sentida namn.

Det är ju rätt häftigt, vilka sjöar misstänker man ha så gamla namn?

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Uppsala, vägs ände?
« Svar #15 skrivet: juni 04, 2012, 00:13 »
Nossan,å i Västergötland, upprinner i Borgstena sn, Älvsborgs län, passerar Herrljunga, Nossebro och Grästorps samhällen och mynnar i vänerviken Dettern; flodområde 8tokm2, längdiookm. — Namnet lydde i fsv.Nos(s)och är identiskt med fornisl.hnoss,smycke, särsk. av guld; det är ett s.k. noanamn, vilket har ersatt ett äldre, som på gr. av något utslag av övertro har blivit oanvändbart (se J. Sahlgren i “Namn och bygd”,1935,sid.56 ff.).

Ja men det är ju knappast att styrka, det saknas helt källhänvisning och resonemang!
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Uppsala, vägs ände?
« Svar #16 skrivet: juni 04, 2012, 00:20 »
Över huvud taget anses just tex sjöar och vattendrag utgöra de minst stabila topoymtyperna. Ibland kan de vara otroligt gamla (vissa anses ju till och med kanske kunna representera förgermanska namn), men väldigt många har relativt sentida namn.

Ja visst är det så, det är värt at fundera på varför vissa namn överlever oerhört länge och andra byter namn och´också får många olika namn.
 
Likväl, jämför med t.ex Västergörtland, där är andelen gamla namnt betydligt vanligare, och i övriga landet inte svåra att finna, men i Uppland kan jag knappt komma på något.  Vendel möjligen? Men det känns av nån anledning inte riktigt som rätt form...
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Uppsala, vägs ände?
« Svar #17 skrivet: juni 04, 2012, 00:42 »
Nu är väl varken du eller jag ortnamnsvetare, så din eller min "känsla" säger nog inte så mycket. Jag har i alla fall aldrig stött på någon ortnamnsforskare som anmärkt att Uppland skulle ha färre gamla toponymer än någon annan landsdel.


Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Uppsala, vägs ände?
« Svar #18 skrivet: juni 04, 2012, 01:12 »
Jag tänker inte på toponymer i allmänhet , utan just för åarna. Och om andra nämnt det eller inte håller jag för helt ointressant, vi kan ju själva jämföra.     I stort sett alla åar verkar i Uppland verkar ha sekundära namn. En del heter Storån eller liknande,,,, men vilka har gamla primära namn?
Just Vendel har ju sagts vara ett namn på ån , men jag min känsla är att det skulle vara en ovanlig form. Vendlan hade kännts betydligt självklarare....
 
 
 
Hur mycket måste man kunna för att vara en vetare?
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Marty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 469
SV: Uppsala, vägs ände?
« Svar #19 skrivet: juni 04, 2012, 07:48 »
Yngwe

Du får väl läsa Sahlgren då..

Marty