Polenanalyserna är från två olika orter - Andöya ute vid havet och Meråker uppe i fjällen, just väster om Storlien.
Det är fråån sistnämda området man också hittat 30-40.000 år gammal mossar...
Här har alltså funnits större och fler isfria områden än tty ständigt hävdar - också under dom svåraste kylperioderna. Teorin att "hela Skandinavien var täckt av en, ända stor glaciär på 3-5 km tjocklek under LGM" håller alltså inte stick. Här finnes nu - bokstavligt talat - ett antal empiriska hål i denna
teori.
Den skandinaviske skov-historie skal skrives om, når det gælder nåletræer som gran og fyr. Hidtil har forskerne ment, at den nuværende skandinaviske nåleskov stammer fra sydlige og østlige dele af Europa, som var isfri, mens det meste af Skandinavien i samme periode var dækket af en tyk ismasse.
Isfrie lommer
Men den historie er ikke korrekt. Billedet af den skandinaviske nåleskov er langt mere nuanceret og sammensat end hidtil antaget.
- Vores resultater viser, at ikke alle træerne i den nuværende skandinaviske nåleskov har de samme stamfædre, som vi hidtil har gået og troet. Der var grupper af gran og fyr, som overlevede det barske klima i små isfrie lommer, eller i refugier, som vi kalder det, i titusindvis af år og dermed var i stand til at sprede sig, da isen trak sig tilbage.
http://www.science.ku.dk/fusion/nyheder/seje_traer_istid_eske/Vill man hitta ett stort ismassiv som en gång täckt större delen av Skandinavien får man alltså gå till tider
betydligt äldre än LGM. Första möjliga träff blir då någon köldperiod
innan Fjösanger-stadiet och Saale-perioden, 386.000 år före nutid, eventuellt till Elster-periodes högglacial, ca. 450.000 år f.n.
Men även under denna ,ycket mäktiga kylperiod -då isen låg väasentligt lägre i Europa än någon gång senare - levde det en egenartad typ människa norr om
Bretagne, Calais och Dover - med förmågan att hitta flinta å gjöra vackra, bifaciala flintyxor - typ Acheuléen:
http://no.wikipedia.org/wiki/Fil:Biface_de_St_Acheul_MHNT.jpghttp://da.wikipedia.org/wiki/Elster-istidenPå denna tid kunde barrträden - som människorna - överleva i ikring Engelska kanalen - men knappast i Tröndelag eller på öarna utanför Nordland. Under Saale- och Elster-perioderna har området norr om Lofoten troligtvis varit täckt av den Skandinaviska glaciären. Barrträden har troligen vandrat in i dessa trakter först under Eem-perioden...