I princip hittar man tjärgropar av två olika slag, i två olika lägen och i två olika dateringsgrupperingar:
Dels är det en trattformad grop, ungefär metern djup, med en bredd på något under metern i botten och med en diameter i överkant på dryga metern i typfallet. Verkar förekomma i utkanten av boplatserna, gärna i små grupper. De flesta ligger dateringsmäsigt kring folkvandringstid, men det verkar dyka upp en del äldre också. Man har knappast någon möjlighet att se och hitta de här om men inte her en utgrävning på gång
Dels är det en likadeles trattformad grop, 6-10 meter i diameter totalt, inklusive en vall som omger den. De har i stort sett samma profil som de mindre tjärgroparna, men med mera kon s.a.s. De ligger i rena utmarkslägen, någon eller några kilometer från järnåledersbebyggelse.
De från Uppsala län som jag känner till, som daterats, ligger i vikingatid +/- 100 år
De som påträffats ligger ensamma eller parvis i skogsmark, gärna där grundvattnet är ganska ytligt - botten på groparna är ofta under grundvattennivan.
Inventeringen kommer in med nya sådana här kontinuerligt, i Uppsala län finns det väl ett nittiotal kända idag. Det fanns inga kända alls för fem år sen.
Fornminnesregistret har ändå en del såna här anläggningar, men då är de registrerade med tveksam tolkning, en del har trotts vara fångstgropar, en del her tolkats som runda kolningsgropar (en fornlämningskategori som jag är tveksam till om den finns i verkligheten)
Jag har sett någon som tolkats som plundrad stensättning.
Den principiella skillnaden mellan en tjärdal och en tjärgrop är att man i en tjärdal under bränningsprocessen tappar ut tjäran mer eller mindre kontinuerligt genom ett rör eller en träränna som går från spetsen på en konfornad grop, medan man i en tjärgrop bränner törveden på samma sätt som i en tjärdal, men låter tjäran rinna ned i en grop under en likadan konisk grop, varifrån man sedan kan skopa upp den efter att man kolat ut törveden.
Hmm.. det där förklarar sig nog bättre i en bild. kolla Upplandsmuseets rapport, där finns det väl några vill jag minnas.
Annars är det ju rätt stor regional variation vad gäller tjärproduktion och anläggningar för det. Benämningarna varierar också för anläggningarna så det är ganska knepigt att tolka historiskt källmaterial, om det inte beskriver processen också - och de gör de sällan.
Men läs museets rapport, så får får man väl svar på en del frågor.
Fast det dyker förstås alltid upp nya...
