Den gode Frans G Bengtsson var nog en säregen människa. Har läst en del av honom men finner inte hans produktion uppseendeväckande annat än för två verk. Essäsamlingen "De vita sköldarna" var en effektiv nattlektyr om man ville somna snabbt. Hans böcker Karl XII:s levnad och Röde Orm är i detta sammanhang lysande undantag. Man häpnar hur mycket forskning han måste ha lagt ner för att kunna skriva Röde Orm. Inte sällan när vi på Foteviken genom Karl Fredrik går igenom äldre utländska dåtidskällor som inte är alltför kända, dyker paralleller upp med hans vikingaroman.