Helt riktigt Gunnar,
det finns massor med källkritiska aspekter..... Felkällorna är många när man jobbar med så små kvantiteter kol (jfr C14 datering av enstaka pollen i pollenanalyser). Kvantiteten i mitt fall var mycket liten, jag ville nämligen inte offra mer än 7 mm av knivbladets längd.... Och med en kolhalt på ca 0,3% blir det inte speciellt mycket kol.....
Det kan vara på sin plats med ett förtydligande: Kol förekommer inte naturligt i järnmalm utan måste tillföras. Detta kan antingen göras i samband med själva framställningen av metallen, då får man en jämn kolhalt i materialet. Det kan även göras genom att man låter ett färdigsmitt järnstycke ligga i kolet i utkanten av en smideshärd/ässja och där "ta åt sig" kolatomer vilka vandrar in i metallen. Detta sätt att tillverka stål på identifieras genom att det är det yttersta skiktet på kniven/spjutet el dyl som är av stål medan kärnan är av järn, samt en avsaknad av vällsömmar mellan materialen.
Vad gäller egenålder så har du helt rätt, och det gäller alla dateringar där vedart ej bestämt. Däremot kan vi konstatera att det nästan uteslutande fanns träkol av al i järnframställningsugnarna på platsen. Stålet i kniven är som sagt tillkommet i själva järnframställningsprocessen. Det finns även dateringar från järnframställningsugnar som är samstämmiga med knivdateringen.
Sedan har vi nästa problem... Eftersom det är ganska krävande att framställa järn och stål i blästugn bör själva metallen varit föremål för recykling. Om kniven är smidd av ett annat föremål vet vi ej. Dateringen gäller alltså det kol som tillförts materialet i samband med själva framställningen. Dateringen behöver mao inte ha något att göra med när kniven smiddes.
Det mest intressanta i sammanhanget är att det finns möjligheteen att göra absoluta dateringa av artefakter av stål (kolhaltigt järn). Dessa måste naturligtvis bedömmas kulturhistoriskt. För just knivar är det en stor poäng eftersom jag inte köper de typologier och kronologier som finns... Kniven är allt för allmängiltig (fulländad) i sin form för att en typologisk datering skall kunna göras.
Litteraturtips: Pendergast, David M. 2000. The problems raised by small charcoal samples for radiocarbon analysis. Journal of Field Archaeology vol 27