Stenstränge

[Emund Slemme]

Stensträngssystemer findes i en høj koncentration i bl.a. Väderstad-området i Östergötland. Hvor almindelige er en så stor koncentration af stenstränge i andre landskaber i Sverige – og hvad med resten af Skandinavien?

Se eventuelt dokumentet ”Trekantede grave i Östergötland” - side 10 - der viser en oversigt over stenstränge i Väderstads nærområde.

http://www.vikingetidenskonger.dk/trekanter/trekanter/

[Mats Hansson]

Stensträngslandskap förekommer framförallt i Uppland, Västmanland, Östergötland, Gotland och Öland. Det är inte helt vanligt där. Det kan nog ha varit mer spritt under äldre järnålder, åtminstone i östra Sverige, men har nog överodlats på många ställen. Eller kanske att de stensatta hägnadssystemen på många håll togs bort och ersattes med medeltidens gärdesindelning. Kolla på Mats Widgrens utmärkta sammanfattning om "Fossila landskap":
http://people.su.se/~widgren/Widgren_1997_Fossila_landskap.pdf

Fig. 1 där ger en bra översiktsbild över utbredningen.

Här uppe i Uppland kan man sporadiskt träffa på områden där stensträngarna är ganska välbevarade. Det verkar framförallt som de bevarats i utkanten av gammal åkermark, t.ex. där brukningen upphörde tidigt och där skogen trängt in. Det är då lätt att hitta dem - om man är förberedd - de är annars ofta ganska insjunkna så om man inte är uppmärksam så kliver man över utan att se dem. Här ett område där jag varit och letat efter stensträngarna, norr om Stockholm:

http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html?raa_number=Sp%C3%A5nga%20240:1&province=Up&parish=91&tab=3&page=1&objektid=10304702400001&extent=663382.3315503172,6591203.687955373,664736.9974854643,6591892.927166517&layers=Sverige;Fornl%C3%A4mningar%20geometrier;Fornl%C3%A4mningar%20symboler;Polygonlager%20f%C3%B6r%20utritning;Fornl%C3%A4mningar%20markering;&overview=0

/Mats

[Mats Hansson]

Här är en bild en bild av en stensträng från området på Järvafältet som jag pekade på ovan.

/Mats

[AndreasE]

Sen ska det kommas ihåg att stensträngssystemen ofta är dåligt inventerade (vilket du säkert stött på Mats). Jag växte upp i Fresta socken i Upplands Väsby (bara några km norr om stället som Mats länkade till), och det var inte förren en specialinventering på 90-talet som man insåg hur många bevarade stensträngar som finns i den socknen. Har för mig att det efter inventeringen blev Sveriges stensträngstätaste socken (som man känner till).

Översiktskartor över Sveriges stensträngsområden visar nog ganska väl deras utbredning, men på mer lokal nivå så får man nog räkna med att kvalitén på inventeringarna varierar ganska mycket.

[Frågvis Amatör]

Jag brukar alltid göra en inventering av påståenden om att vissa fornminnen bara förekommer i en viss del av nuvarande Sverige.

Skåne + Stensträng ger träffar på Lärkesholm och Knopparp.

Thomas I

[Mats Hansson]

Ja, det kan nog finnas stensträngar lite här och var (jag skrev ju "framförallt...", inte "bara", du får sluta upp med att tolka alla inlägg som f-n läser Bibeln, Thomas!). Men som typiskt fossilt jordbrukslandskap tror jag mest det förekommer i de områden som nämndes. Det är i allmänhet från äldre järnåldern. Vilket inte exkluderar att man haft olika typer av stenbyggda hägnader i andra delar av Sverige, och från andra tidsperioder.

/Mats

[Emund Slemme]

Men som typiskt fossilt jordbrukslandskap tror jag mest det förekommer i de områden som nämndes. Det är i allmänhet från äldre järnåldern. Vilket inte exkluderar att man haft olika typer av stenbyggda hägnader i andra delar av Sverige, och från andra tidsperioder.

Pia Nilsson fremfører at stenstränge generelt opførtes og benyttes i perioden ca. 100-600 e.kr. - "varefter de övergavs" . . .  Er du overens her?

mvh/Karsten

[Frågvis Amatör]

Mats: Jag är fast i tanken om fynd som förenar istället för att man skall hitta varje åkers unika egenskaper i olika delar av Sverige. Det handlar om olika sätt att se på arkeologi som vi samlas här för att debattera.

Räcker det inte med 1 meter stensträng i Skåne eller Halland, med tanke på förändringar i landskapen, för att hitta något som förenar Mälardalen med resten av Skandinaviska halvön?

Jag hoppas att jag inte har varit oförskämd.

Thomas I

[Mats Hansson]

Emund: Jo, det stämmer nog rätt bra med uppfattningen hos de flesta forskare, däribland Mats Widgren. Om vi nu talar om de typiska stensträngsbygderna. Däremot tror jag att man från kulturgeografiskt håll nu också misstänker att dateringarna kan vara mer spridda än så, i alla fall när man går till enskilda stensträngar och tittar närmare. Bl.a. så vet jag att några segment av en stensträng här i Bromma daterades till medeltid, medan resten av strängen var äldre järnålder - uppenbarligen hade stensträngen utökats och återanvänts på medeltiden. Så ingenting är "hugget i sten".

På Gotland hänger väl stensträngarna ganska mycket ihop med det som kallas stengrundsbygden dvs. att man också uppförde husen med stengrunder, under framförallt romersk järnålder.

/Mats

[Mats Hansson]

Mats: Jag är fast i tanken om fynd som förenar istället för att man skall hitta varje åkers unika egenskaper i olika delar av Sverige. Det handlar om olika sätt att se på arkeologi som vi samlas här för att debattera.

Ja, det är bra. Men framför det då som just så - olika sätt att se! Istället för att nästan per automatik (som det verkar) säga att det som framförts är fel, det är ingen lyckad start på en diskussion.

/Mats

[Mats Hansson]

Betr. dateringen av stensträngslandskapen kan man ju läsa Mats Widgrens blogg - man måste tydligen vara på det klara med vad man menar med fornlämningstypen "stensträng" när man diskuterar dateringar.
http://widgren.blogspot.com/2006/05/stenstrangssystemens-datering_298.html
http://widgren.blogspot.com/2009/02/stenstrangssystemens-datering-2_781.html

/Mats

[AndreasE]

Mats: Jag är fast i tanken om fynd som förenar istället för att man skall hitta varje åkers unika egenskaper i olika delar av Sverige. Det handlar om olika sätt att se på arkeologi som vi samlas här för att debattera.

Sen är det också bra att hålla i tanken att generalla mönster i fornlämningsbilden faktiskt säger oss någonting om utbredningen av tex olika tekniktraditioner, vilket i sin tur kan berätta mycket om handelsvägar, idéutbyten också vidare. Ingen fornlämningstyp eller fyndkategori är 100% begränsad till bara ett visst område, men väldigt många uppvisar tydliga mönster. Som arkeolog så är just sådana mönster väldigt intressanta för de har potentialen att kunna säga någonting om samhällets struktur och förhistoriska skeenden.

Sen är det förstås alltid jättebra att inte bara titta på det som skiljer områden ifrån varandra, utan även uppmärksamma det som förenar dem.

[Boreas]

Betr. dateringen av stensträngslandskapen kan man ju läsa Mats Widgrens blogg - man måste tydligen vara på det klara med vad man menar med fornlämningstypen "stensträng" när man diskuterar dateringar.
http://widgren.blogspot.com/2006/05/stenstrangssystemens-datering_298.html
http://widgren.blogspot.com/2009/02/stenstrangssystemens-datering-2_781.html

/Mats

Utmärkt länk - men hur länge vi får hänga fast i klippkanten innan Widgrens kommer lätta på locket?!

Hur gammalt anser jag då idag att inägor/utmarksystemet är på Gotland, Öland, i Östergötland och i Uppland?
Kan denna blog bli en lika stor hitblogg som min förra om stensträngsystemens datering? Och kan de kära läsarna klara en sån cliff-hanger, som i ovanstående stycke?? Häng med på fortsättningen!!

http://widgren.blogspot.com/2009/02/stenstrangssystemens-datering-2_781.html

I mellantiden kan man bekanta sej med några vackra illustrationer från kulturlandskap i Norge där stensträngarna fortfarande lever kvar:
http://www.kulturminnesok.no/filestore/2.2.1Gamlesteingjerder.pdf
http://miljolare.no/tema/naturomrader/artikler/kulturlandskapet.php

Norrut är dessa stengårdar fortfarande förknippade med får- och fiskarbönder:
http://no.wikipedia.org/wiki/Fiskerbonden
http://miljolare.no/data/ut/album/?al_id=89

[Sven-Åke]

När jag ser dessa  "stensträngar"  så far min tanke omedelbart till landsbygden i Normandie där man kan se liknande saker  och även "strängar"  som är av jord, ibland med mycket gamla träd växande uppe på.  Typ, pilevallar.   För mej verkade det vara inhägnader för boskap.

[Emund Slemme]

Kolla på Mats Widgrens utmärkta sammanfattning om "Fossila landskap":
http://people.su.se/~widgren/Widgren_1997_Fossila_landskap.pdf
Fig. 1 där ger en bra översiktsbild över utbredningen.

Mats,
God sammenfatning af Mats Widgren, der samtidig bekræfter perioden 100-600 e.kr. for de fleste stenstränge. Oversigtskortet Fig. 1 - på side 21 - viser et skraveret bælte med stenstränge, fra Vikbolandet i øst til Vättern i vest. Ser du på mit fundkort over treuddar i Östergötland finder du et match.

http://www.vikingetidenskonger.dk/wp-content/uploads/Trekanter_Skandinavien.jpg

[Mats Hansson]

I mellantiden kan man bekanta sej med några vackra illustrationer från kulturlandskap i Norge där stensträngarna fortfarande lever kvar:
http://www.kulturminnesok.no/filestore/2.2.1Gamlesteingjerder.pdf

Mycket fina bilder och informativ sida, Boreas!
Man bör dock ha i minnet att den norska länken visar på skalmurar (med inre fyllning), en mer "påkostad" variant än de östsvenska järnålders-stensträngarna sannolikt har utgjort. De senare är sammanrasade enkelmurar dvs. bara ett lager sten staplade ovanpå varandra, och därmed ganska lättraserade.

Även om en del arkeologer velat läsa in diverse symboliska element i den äldre järnålderns stensträngssystem, så vet jag att en del kulturgeografer gör den betydligt enklare tolkningen att det faktiskt handlar om hägnader för/mot kreatur, som du är inne på Sven-Åke. Jag frågade en gång en av dessa sakkunniga hur tusan en tunn enkelmur egentligen kunde göra någon nytta, dvs. utgöra något större hinder för kor. Om en stor kossa kliver mot en sådan mur så rasar den troligtvis. Men tydligen lär kossan bli skrämd av detta stenskramlande, så hägnaden avskräcker ändå - tills man hinner stapla upp stenarna igen. Har vi någon ko-kunnig bonde på forumet som kan bekräfta att kossor är så dum-fega? 

/Mats

[Mats Hansson]

Mats,
God sammenfatning af Mats Widgren, der samtidig bekræfter perioden 100-600 e.kr. for de fleste stenstränge. Oversigtskortet Fig. 1 - på side 21 - viser et skraveret bælte med stenstränge, fra Vikbolandet i øst til Vättern i vest. Ser du på mit fundkort over treuddar i Östergötland finder du et match.

http://www.vikingetidenskonger.dk/wp-content/uploads/Trekanter_Skandinavien.jpg

Ja, såväl treuddar som stensträngsområden följer den mellan-östgötska kulturbygden. Hade det gällt Mälarlandskapen skulle jag ha sagt att treuddarna dock är yngre än stensträngarna, treuddarna tycks där finnas mest i de yngre järnåldersgravfälten, inte minst från vikingatid. Men när det gäller Östergötland läste jag just (Hyenstrand) att dateringarna av treuddarna är mer spridda, många anses där också vara från äldre järnålder och förekommer då i varierade gravfältsmiljöer tillsammans med resta stenar, domarringar och kvadratiska stensättningar. Så det stämmer nog att treuddarna förekom i de här stensträngsbygderna under romersk järnålder, om man nu vill läsa in något speciellt i det.

/Mats

[Emund Slemme]

För mej verkade det vara inhägnader för boskap.

Pia Nilsson skriver sådan -

Med begrebet 'stenstreng' forstås en forhistorisk stenmur opført med det primære formål at holde dyr enten inde eller ude. Udformningerne kan være større eller mindre hegn eller som to parallelle stenrækker - såkaldte 'kvægveje' (fägater) - der har lettet arbejdet med at føre dyrene til og fra græsningsarealet i skoven.

http://www.raa.se/cms/showdocument/documents/extern_webbplats/arkeologiuv/publikationer_uv/rapporter/uv_ost/uv_ost_2001/ro2001_64.pdf

Kilde:
Pia Nilsson: Vad berättar stensträngsområdet
vid Väderstad? Markhistorisk analys
inom del av stensträngssystemet söder om
Väderstads samhälle, 2001.

[Emund Slemme]

På dette udsnit af gravfeltet Rinna 82:3, ser det nærmest ud som at markområderne er inddelt i tofter?

[AndreasE]

Ja, såväl treuddar som stensträngsområden följer den mellan-östgötska kulturbygden. Hade det gällt Mälarlandskapen skulle jag ha sagt att treuddarna dock är yngre än stensträngarna, treuddarna tycks där finnas mest i de yngre järnåldersgravfälten, inte minst från vikingatid. Men när det gäller Östergötland läste jag just (Hyenstrand) att dateringarna av treuddarna är mer spridda, många anses där också vara från äldre järnålder och förekommer då i varierade gravfältsmiljöer tillsammans med resta stenar, domarringar och kvadratiska stensättningar. Så det stämmer nog att treuddarna förekom i de här stensträngsbygderna under romersk järnålder, om man nu vill läsa in något speciellt i det.

/Mats

Men treuddar är väl faktiskt ganska vanliga även på äldre järnåldersgravfält i Mälardalen också, har jag för mig? Har själv grävt en som troligtvis var folkvandringstida (har dock inte sett några C14-dateringar ännu). Däremot så finns det typologiska skillnader mellan de vendeltida/vikingatida och de från romersk järnålder/folkvandringstid. Svängningen hos sidorna blir tex större med tiden, men det är inte så att alla äldre har raka sidor. De äldre är ofta ofyllda medans de senare ofta har stenfyllning (och syns därmed oftare vid inventeringar) osv.

Men visst, som gravkonstruktion så är de vanligare under yngre järnålder.