Författare Ämne: Ätran  (läst 5214 gånger)

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
Ätran
« skrivet: december 06, 2011, 23:57 »
Hittade en notis på sofi om Eda älv, som hänvisar till Ätran. Tydligen skrivs Ätran vid ett tillfälle 1602 som Edha
 
Att Ätran skulle kallats Eda älv är helt nytt för mig
 
Sofi's tidiga källorfrån säger
 
 
Ethra 1177, 1283
Ether 1309
Ethre 1310
Edre  1315
Edra 1315
 
 
En svårbegriplig notis verkar också skriva Etheraa i samband med Ethre1310
 
Ether aa är ju begripligt, vilket får mig konfunderad då jag haft uppfattningen att Ätran är ett urgammalt namn som inte kunnar tolkas.
 
Nån som vet mer?
 
 
 
 
 
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 554
SV: Ätran
« Svar #1 skrivet: december 09, 2011, 12:34 »
Jo, Ethra eller något liknande är den ursprungliga formen. Det idag universella bruket att lägga till ett "bestämd form-n" i slutet på osammansatta flod- och sjönamn (Ätran, Vättern, Mälaren o  s  v) är en sen företeelse i svenskan (15-1600-talet).  I norskan har det inte skett (t ex Glomma, Orkla).
I några fall skedde dock i stället en "namnutvidgning" genom att man lade till "ån" eller "älven" efter det ursprungliga enkla namnet, som t ex Em-ån, Säve-ån. Jag kan tänka mig att namnskicket kan ha "stått och vacklat" omkring år 1600, om det skulle bli "Ätran" eller "Ät(er)ån".

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Ätran
« Svar #2 skrivet: december 09, 2011, 13:19 »
Frågan är väl om etymologin kan kopplas till Ed, eller om Eder, Edr har en annan innabörd.  Det finns ju fler vattendrag som heter Edreå elelr Ederå
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Jotuni

  • Stammis
  • Antal inlägg: 356
SV: Ätran
« Svar #3 skrivet: december 12, 2011, 20:49 »
Frågan är väl om etymologin kan kopplas till Ed, eller om Eder, Edr har en annan innabörd.  Det finns ju fler vattendrag som heter Edreå elelr Ederå

Var är Edreå och Edera?

Enligt SEO: Ätran, älvn., dial. Ättran, fsv. Et(h)ra m. m. 1177, att sammanhålla med no. älvn. Eitra, fhty. Eiteraha o. sannol. även sv. sjön. Ettern Ögtl.; till fsv. æter, ēter, etter. Etter tolkas som gift i Svenska Ortnamnslexikon.

Finsk forskare av germanska språket Jorma Koivulehto är av den åsikten att Finlands Eura fått sitt namn från urgermanisk ord etra som betyder vattendrag som i nysvenskan är åder och ådra. SEO (Svensk etymologisk ordbok) det Ätran är av grundbetyd, ’svällande’ (jfr t. ex. grek. oidáo,sväller)

Kanske andra namn med samma ursprung är Aiterach (http://de.wikipedia.org/wiki/Aiterach), Eider (http://en.wikipedia.org/wiki/Eider_(river)) och Ettrick (http://en.wikipedia.org/wiki/Ettrick_Water) me de visar till keltisk ursprung.

Jag har svårt att tänka mig att kelterna skulle ha varit i Finland, men i Sverige kanske. Det finns ju tuna och rik av keltisk språk.

Utloggad andersa

  • Novis
  • Antal inlägg: 7
SV: Ätran
« Svar #4 skrivet: december 15, 2011, 16:35 »
Bara en parentes, det går en språklig och "filskal" gräns just vid Ätran. På den ena sidan den sydhalländska området som har tytt sig till Danmark å den andra sidan den nordhalländska som är influerad från Norge. Det kan vara en förklaring till parallella namnbruk.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Ätran
« Svar #5 skrivet: december 15, 2011, 20:01 »
Om man ser till Edreå i Skåne så liknar den geografiskt andra toponymer med Ed, alltså en passage som inte är farbar på vatten.  Jämför också med Finnveden som troligen kommer ur Finn-eden, alltså möjligen med betydelse skogs-eden.     Men det vore onekligen lite annorlunda att ge ett sånd stort vattendrag ett sådant namn....
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 554
SV: Ätran
« Svar #6 skrivet: december 15, 2011, 22:24 »
Nu tyder ju de äldsta beläggen för Finnveden snarast på att den ursprungliga formen var Finnheden.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Ätran
« Svar #7 skrivet: december 16, 2011, 00:46 »
Nu tyder ju de äldsta beläggen för Finnveden snarast på att den ursprungliga formen var Finnheden.

Nja, det som ofta ses som det äldsta är väl ändå Finnaithe, och tolkningen lutar väl numera ofta åt att det avser ed. Men självklart måste man vara öppenför alternativa tolkningar.
 
 För den som gräver djupt i källorna så finner man också att växlande användning av hed-ed förekommer i flera toponymer. Påfallande ofta är de äldsta källorna vi har ofta i ed-form, för att senare skrivas som hed.  Forsheda är ett bra exempel på detta, det skrivs Forsithe och Forsedha i de tidgaste källorna, för att senare skrivas såväl som Forsheda och även som Forsvida. Under hela medeltiden används -eda och -ida frekvent, först efter medeltiden får formen -heda genomslag i källorna. 
 
Som ledtråd får man försöka finna geografiska ledtrådar, för Forsheda är det någorluna enkelt (kanske), frr Finnveden betydligt svårare.   Ved,hed och ed är ett klurigt dilemma...
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Jotuni

  • Stammis
  • Antal inlägg: 356
SV: Ätran
« Svar #8 skrivet: december 17, 2011, 10:48 »
Ved,hed och ed är ett klurigt dilemma...

Om Finnveden skrivs i Svenska Ortnamslexikon:

"finhithi, finaithi ca 1000 (med runor, dvs a Finnhaeidhi, a Finnaeidhi), Ortnamnet som tidigast är känt genom inbyggarbeteckningen finnaithae (500-talet, Jordanes), är troligen bildat till finn(e) 'kringströvande jägare och fiskare'. Efterleden är antingen -> ed i betydelsen 'väg' och då ett äldre namn på Lagastigen eller hed 'skogsområde'. Den nutida formens v beror på felaktig association med ordet ved i dess från fornspråket ´kända betydelse 'skog'."

Svenska etymologisk ordbok förklarar att hed är väl avledat av *koit som i fkymr (kymrisk keltisk?) är coit som betyder skog som har den samma betydelsen med ved.

I finskan finns ordet hiisi som har många betydelsen och en är 'helig skog'. Hiisi i fornfinskan var i hiiti. I en finsk etymologisk ordbok ordet hiiti har anknytats till nysvenska ord hide och ide som sägs ha betydelsen 'skog' men jag kunde inte verifiera dessa betydelsen från skandinaviska ordböcker.

SEO´s förklaring att finn(e) är 'kringströvande jägare och fiskare' tror jag inte därför, att Fyns namn är ganska säkert av samma ursprung och finn är vanlig mans förnamn. Jag tror att finn är ursprungligen ett keltisk ord för vit och ljusig visande på personliga egenskaper och när det gäller geografin ganske på nordens ljusa natt under sommaren. Tacitus nämde fenni som ligger i nuvarande Poland men kanske dessa fenni är en keltisk benämning av en ljushårig folk, möjligen balter (balt=vit).

Utloggad Ájlis

  • Stammis
  • Antal inlägg: 160
SV: Ätran
« Svar #9 skrivet: december 18, 2011, 10:31 »
Spännande idéer, Jotuni.

Jag såg en skrift av en norsk historiker om ordet -vin. Andreas m. Hansen "Landnam i Norge",1904.
 Han skriver att Norges tidigaste jordbrukare var inlandsfolk. De använde ordet -vin, Vin för ängsmark. Så tex betyder namnet Vinland inte att där växte vindruvor, utan att det var gräsmarker. Det franska namnet på samma plats idag är L'anse aux Meadows. Passar ju bättre tycker jag också då detta är i New Foundland.

Det finns också kartor på platser i Norge med -vin namn och med Finn- namn. Man kan se att de inte överlappar. Han ansåg att Finn- var tidigare än -vin namnen. Vin finns i södra Norge medan Finn- finns i syd och hela norra Norge. I syd mest i mer bergiga områden, förmodligen för att de var så gamla så landet fortfarande var "under isen". Jag kan inte Norges historia efter Istiden. Hur mycket landet rest sig etc, dvs som i Sverige.

Finn tror han skulle vara ett namn likt ordet barbarer, använt av de inkommande jordbrukarna på befolkningen av jägare och fiskare, som redan fanns i Norge (Skandinavien).

Utloggad Ájlis

  • Stammis
  • Antal inlägg: 160
SV: Ätran
« Svar #10 skrivet: december 18, 2011, 10:32 »
---blev dubbelt, fick varning att någon just postade, men det var ju jag själv. :-[

Utloggad Ájlis

  • Stammis
  • Antal inlägg: 160
SV: Ätran
« Svar #11 skrivet: december 18, 2011, 11:17 »
Vad slarvigt jag skriver, naturligtvis borde jag ha skrivit att Vinland i New Foundland var under vikingatid, alltså Leif Ericsson. Då är det en annan forskare som nämner det, Helge Ingstad.

Men de norska -vin namnen är äldre än vikingatida.

Utloggad Jotuni

  • Stammis
  • Antal inlägg: 356
SV: Ätran
« Svar #12 skrivet: december 18, 2011, 14:13 »

I Svenska etymologisk ordbok är ordet vin i betydelsen 'vin'.


vin (vinum) = fsv., da. = isl. vín, got. wein n., fsax. wîn m. o. n., fhty. m. (ty. wein), ags. wín m. o. n. (eng. wine); liksom i allm. beteckningar från vinodlingens område (jfr must, plocka, tratt, ättika) tidigt lån från romarna: lat. vinum n. (o. mlat. vinus m.), varifrån, utom fra. vin osv., även fir. fin,

Zoegas A Concise Dictionary of Old Icelandic näms två betydelser för ordet vin.

vin (gen. -jar), f. meadow
vin, m. friend = vinr

Vinr är naturligtvist vän i nysvenskan.

Betydelsen äng för ordet vin kunde ha kommit från vin odling och förändrat i Norge och Island till betydelsen äng. Jämför ordet med engelska vineyard, gammal engelska wingeard och ortnamn i Norge som Vinje här i länkan:
http://www.boe.kommune.no/nyhet.asp?N=962&SkrivUt=True

Oluf Rygh skriver i Norske Gaardsnavne: ”Vinjar, flt. af vin Enligt detta är vinjar tydligen flertal, i Zoega det är genetiv.

Då man skrev Vinland om ort i Nord Amerika tydligen menade man äng men då man skrev Finlands namn i formen Vinland var det tydligen bara felskrivning av Finland.

Jag tror, mer precis jag är ganska säkert, att Andreas Hansen kan inte förklara allmänt germaniskt ord finn med Norska ortnamn. Det finns andra mer logiska förklaringar.

Utloggad Ájlis

  • Stammis
  • Antal inlägg: 160
SV: Ätran
« Svar #13 skrivet: december 18, 2011, 16:04 »
Hej Jotuni,
här kommer enlänk till ungefär det jag skrev om;

http://www.dartmouth.edu/~izapa/E-30.pdf

Utloggad Jotuni

  • Stammis
  • Antal inlägg: 356
SV: Ätran
« Svar #14 skrivet: december 18, 2011, 18:04 »
Hej Jotuni,
här kommer enlänk till ungefär det jag skrev om;

http://www.dartmouth.edu/~izapa/E-30.pdf

Tror du på det? Ja uppfattar svårt att tro att "ariska" jordbrukarna inte hade ord för fisk fast de bodde vid fjordar bland andra.

Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 554
SV: Ätran
« Svar #15 skrivet: december 18, 2011, 21:04 »
Förvisso hade urgermanerna ett ord för fisk, nämligen fisk. Detta finns även i de keltiska och italiska språken (t ex lat. piscis), men eftersom det inte finns i något av de östliga indoeuropeiska språken uppfyller det inte de gängse kraven för att betraktas som ett urindoeuropeiskt ord, vilket däremot fisknamnen lax, sik och mal gör eftersom de även finns i de baltiska och slaviska språken. Ordet "lax" finns f. ö. också i tokariskan, ossetiskan och armenskan.

Det faktum att det inte verkar att finnas några fisknamn som är gemensamma för de västliga indoeuropeiska språken och de sydostliga indoiranska språken beror troligen på att de som talade dessa språk under en lång period levde på de centralasiatiska stäpperna och öknarna där fisk spelar en minimal roll för försörjningen (men observera att "lax"  levde kvar i ossetiskan i Kaukasus, det enda överlevande västiranska språket).

Det finns f. ö. en teori att lax i urindoeuropeiskan betydde just "fisk", vilket det gör i tokariskan.

Utloggad Ájlis

  • Stammis
  • Antal inlägg: 160
SV: Ätran
« Svar #16 skrivet: december 18, 2011, 21:23 »
Vad är urgermaner?

Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 554
SV: Ätran
« Svar #17 skrivet: december 18, 2011, 22:00 »
De som talade urgermanska, d v s ett indoeuropeiskt språk som genomgått en serie förändringar som skilde det från de övriga ieu språken, främst den germanska ljudskridningen, men som ännu inte differentierats i väst-, nord- och östgermanska.
Tidsmässigt bör det väl ha varit ungefär under yngre bronsålder.
 

Utloggad Ájlis

  • Stammis
  • Antal inlägg: 160
SV: Ätran
« Svar #18 skrivet: december 18, 2011, 22:46 »
Tror du på det? Ja uppfattar svårt att tro att "ariska" jordbrukarna inte hade ord för fisk fast de bodde vid fjordar bland andra.

Jag tror absolut inte att kriget var mellan jordbrukarna och jägarfolket. Det var under järnåldern fornborgarna byggdes, då hade nog redan de två grupperna blandats. Jag tror att det kom in nytt krigarfolk under folkvandringstiden, då Hunnerna tillsammans med Goterna behärskade största delen av Europa. Då  den styrande eliten införde Asatron, som den mycket senare beskrevs av medeltidens författare.

Så tror jag att ännu längre fram när kristendomen tog över så blev det ytterligare motsättningar och ny maktelit.

Säkert flydde många undan kristendomen också?

Utloggad Jotuni

  • Stammis
  • Antal inlägg: 356
SV: Ätran
« Svar #19 skrivet: december 19, 2011, 07:29 »
Ájlis.

På 1800-talet utvecklades i Europa rasistiska doktriner, som hade nått sin kulmen på 1940-talet i Tyskland. Fenomenet bestod av rasbiologi och rashygien. Andreas Hansen var en av företrädaren.

Googla t.e Håkan Peterssons avhandling Nationalstaten och arkeologin för mera information.