Författare Ämne: Appropå kultnamn...  (läst 6612 gånger)

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
Appropå kultnamn...
« skrivet: oktober 19, 2011, 00:58 »
Stötte i min vandring i ortsnamnregistret på något som fick mig att höja på ögonbrynen.
 
I Odensvi socken, inom en mycket begränsad yta, återfinner jag följande ortsnamn (årtal är äldsta källa enligt SOFI)

Odensvi - 1355
Frösvi - x  (Frö 1361  osäker om man ska para ihop dom)
Harg - 1358
Tuna - 1303

 
(Och jo, det finns ett Uppsala också, men jag tycker vi undviker att dra in det i diskussionen  ???  )
 
Jag vet inte mycket om platsen i övrigt, men jag vet att där finns flera fornborgar just runt sjön Tynn.

Tynn och Tynnån är också troligen en del i en vattenled från Östergötland ner till kusten, idag når den havet vid Gladhammar, kanske möjligen har den nått havet vid Gamleby.

Är det någon som vet mer om denna plats?  Av ortsnamnen att dömma så har det ju verkligen varit en samlingsplats.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Appropå kultnamn...
« Svar #1 skrivet: oktober 19, 2011, 15:00 »
Det ser vid första anblicken ut som en bra kandidat för att utgöra ett så kallat "ortnamnskomplex" av den typ som Lars Hellberg hållt på mycket med i Mälardalen, och som även har identifierats på flera andra platser i landet (tex i Västergötland av Stefan Brink).

Exakt vad det står för är väl inte säkert ännu. I Mälardalen, där det finns ganska många sådana komplex så har man spekulerat om det skulle ha att göra med järnålderns samhällsorganisation. Varje sådan samling ortnamn skulle då möjligtvis kunnat utgöra ett administrativt område. Andra sorters namn man skulle kunna tänka sig att hitta i närheten är tex namn som syftar på krigare eller hirdmän (ex. Tegneby, Rinkeby, Karleby) och namn med ämbetstitlar som för- eller efterled (ex iarl, bryti).

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Appropå kultnamn...
« Svar #2 skrivet: oktober 19, 2011, 17:32 »
Ja "samlingarna" med Rinkeby osv känner jag till ytligt, dom finns ju lite var stans.  Men med vi-namn har jag inte uppmärksammat sådana anhopningar tidigare.
 
Det är nästan så att man blir lite frågande om nån önskat driva med oss efterkommande, för mitt i smeten ligger faktiskt ett Birka också. Inte heller det är belaggt i några tidigare källor, men namnet kan möjligen återfinnas i den sänkta och försvunna sjön Bjärken som låg alldeles intill.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Appropå kultnamn...
« Svar #3 skrivet: oktober 19, 2011, 23:24 »
I den forskning om ortnamnkomplex som jag har läst så nämns olika sorters kultnamn (som vi-namn men även andra, tex -åker) som en integral del av teorin.

Rent generellt så är ju teofora namn förvånansvärt vanliga i ortnamnsmaterialet. Mitt intryck är att det inte är särskilt ovanligt att ha ett par stycken i samma socken. 

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Appropå kultnamn...
« Svar #4 skrivet: oktober 20, 2011, 00:51 »
Visst finns det många socknar som har flera stycken. Men det är ändå relativt ovanligt att dom ligger så tätt som de gör här, frånsett Tuna så ligger de ju nästan inom synhåll från varandra inom ett område som är ca 3 x 2 km. Till Tuna är det ytterligare någon km. Ofta återfinner vi ju dessa komplex på platser som vi betraktar som "centralplatser".  Jag har aldrig hört talas om Odensvi i det sammanhanget.
 
Frånsett kultplatserna så väcker ju Birka onekligen mitt intresse. Jag menar inte att det är Adams eller Ansgars Birka, men en handelsplats. Läget är ju onekligen utmärkt på i stort sett obruten vattenled från Östgötaslätten till Tjust skärgård, och sjön Tynns norvästra ände gränsar omedelbart till vattendelaren.

Hur ska man se på detta?
 
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Appropå kultnamn...
« Svar #5 skrivet: oktober 20, 2011, 02:23 »
Jag har kollat runt lite på området i FMIS och fornlämningsbilden står tyvärr inte ut på något särskilt vis.

Frösvi lyckas jag inte hitta på kartan, är det möjligtvis Frösved du menar? För jag undrar om inte det snarare är en övergiven torpbebyggelse döpt efter Frösvedmon, som jag skulle gissa fått sitt namn från bebyggelsen Frö. Efterledet -ved är i sådana fall kanske snarare det gamla ordet för "skog" än en variant av "kultplats" (-vi").

Jag måste erkänna att jag inte lyckas hitta Harg på kartan.

Området i sig framstår för mig snarare som ett marginalområde än ett centralområde. Primärenheterna verkar vara ganska få, och jordbruksmarken väldigt begränsad. Det i sig skulle ju i och för sig kunna förklara närheten mellan de olika namnen, bygden verkar varit liten till storleken, och bebyggelsen följer i stort de ganska smala dalgångarna. Att just de smala dalgångarna bildat ett eget administrativt område, med Tuna-ort och några teofora ortnamn är kanske inte så konstigt.

När det gäller ortnamnet Birka så har jag absolut ingen expertkunskap, men en snabb koll visar att det finns ett 15-tal orter som heter Birka i landet, men påfallande många ser på kartan ut som ensamgårdar (torp?) eller gårdsnamn inom större bebyggelseenheter. Vidare så uttrycker SOFI i ett inlägg om Birka på Björkö åsikten att "Birca" var en latinisering av ett ursprungligt fornnordiskt ord som snarare såg ut någonting som "bjärk" (http://www.sofi.se/11319), så frågan är om en ursprunglig handelsplats med det namnet under vanlig ljudförskjutning skulle heta "Birka" idag. Det finns alltså en överhängande risk att namnet "Birka" (i den formen) snarare kommit in i ornamnsbeståndet i och med upptäckten och identifieringen av Ansgars "Birca".

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Appropå kultnamn...
« Svar #6 skrivet: oktober 20, 2011, 13:21 »
Frösvi finns ingen säker uppgift om. Det kan vara Frösved. Vilket som är ursprungligt av vi och ved är nog omöjligt att avgöra utan ordentliga källor, uttalet av vi, vid och ved är på småländska närmast identiskt. Det visas väl av sofi's uppgifter om gården Havet, den finns stavad i alla varianter av detta.
 
Harg är det som numera heter Odensviholm
 
 
Med vilka ögon tittar du nu AndreasE. Fornlämningsbilden skiljer sig ju rätt trejält från sin omgivning. Som du säger är det här ju skogsbygd. Jämför du med de andra dalgångarna så finns här en betydligt tätare fornläminngsbild. Här finns flera (18) gravfält med t.ex. totalt något drygt hundratal högar, och misstankar om att de varit betydligt fler. Tätheten når inte upp till exempelvis Tjusts kustlands nivåer, men är helt klart avvikande från skogslandets normala tätheter.
 
Tolkningarna av Birka och deras eventuella ursprungliga uttal varierar ju en hel del. Klart är ju att till "Birk" i sin svenska form kopplas till handel, även om det inte heller är oomstritt.  Här finns ju dessutom formen i form av sjön Brken.   Däremot så finns inget som förankrar själva topmymen Birka i historien. Den kan ju mycket väl vara sentida.
 
Jag vet inte vad ett stort antal primärenheter skulle innebära i en sån liten byggd, där finns ju helt klart flera stycken, i stort sett alla större gårdar uppfyller väl kriterierna för primärenhet?
 
Att jordbruksmarkens är begränsad är normaltillstånd i Småland och stora delar av landet, och jag kan inte se att det skulle vara en viktig faktor, platsens eventuella betydelse kan knappast antas vara grundad på ett lokalt jordbruksöverskott.
 
Om jag skulle beskriva min misstnake ur centralplatsperspektiv så tror jag nog att ifråga om kult och maktutöving så är den eventuella betydelsen högts lokal, men ur ett ekonomiskt eller handelsperspektiv så skulle platsen kunna vara interregional och vara en viktig punkt mellan hav och inland.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Appropå kultnamn...
« Svar #7 skrivet: oktober 20, 2011, 15:28 »
Om det är Frösved som menas så tror jag att det finns en risk att det är just "ved" i betydelsen skog som utgör det andra namnledet, med tanke på att det verkar handla om en sekundär enhet som ligger i skogsmark som har namnet "Frösvedmon". Men visst, säker kan man inte vara utan tex belägg för medeltida uttal osv, vilket ju verkar saknas i det här fallet.

När det gäller fornlämningsbilden så ser jag som arkeolog inte hur den skiljer sig från dalgångar i omgivningen. Den skiljer sig från skogsmarken mellan dalgångarna, vilket ju även är vad man skulle förvänta sig, men inte från omgivande sammanhängande dalgångar med jordbruksmark. Tex framstår ju kulturlandskapet runt Gamleby några mil öster ut som betydligt fornlämningstätare. Gravfältspridningen framstår som måttlig (17 gravfält i socknen enligt FMIS), och gravfälten ser generellt ut som typexempel på små gårdsgravfält, jag får det genomsnittliga antalet anläggningar/gravfält till ungefär 14 st. Att de till relativt stor del utgörs av högar är ju inte konstigt då Småland kännetecknas just av sina höggravfält. Bortodlingsgraden lär inte vara särskilt stor i en sådan småbruten jordbruksbyggd. Jag ser helt enkelt inte hur fornlämningsbilden skulle kunna klassas som "helt klart avvikande från skogslandets normala täthet".

Antalet primärenheter framstår som helt normalt för den här sortens byggd (relativt små dalgångar med jordbruksmark omgivna av relativt extensiva skogsområden), varken mer eller mindre. Alla större gårdar utgör nog inte primärenheter, tex så måste nog ett antal medeltida eller senare torp-etableringar räknas bort, tex gårdar som Jonstorp, Gustavsborg, Solliden, Annero osv.

Jag vill verkligen inte låta negativ, men generellt sett så ser jag inga tecken på att byggden varit mer än en ganska genomsnittlig småländsk jordbruksbyggd. Det har säkert funnits någon sorts bebyggelseorganisation, vilket ortnamn som Odensvi, Frö och Tuna speglar, med framför allt lokal betydelse, men jag kan inte med det kunskapsläge vi har om socknen säga att det går att se några bevis för ytterligare centralitet utöver det. Tanken på handelsväg genom socknen är intressant, men mer än så går nog inte att säga just nu.   

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
SV: Appropå kultnamn...
« Svar #8 skrivet: oktober 20, 2011, 15:55 »
Om jag skulle beskriva min misstnake ur centralplatsperspektiv så tror jag nog att ifråga om kult och maktutöving så är den eventuella betydelsen högts lokal...

Med tanke på just vi-harg-namnen (även om vi skulle räkna bort Frösvi) skulle man istället kunna argumentera för att det är kulten på platsen som haft en större geografisk spännvidd, eller? Eller hur tätt är det mellan de här vi/harg/ala-namnen osv. i olika bygder egentligen, någon som har en känsla? Finns det något som tyder på att även kulten var centraliserad till riktiga "centra" på den tiden? Orkade man "vallfärda" långt till vissa orter för att få tillgång till rätt helgedomar?

/Mats

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Appropå kultnamn...
« Svar #9 skrivet: oktober 20, 2011, 16:31 »
Vi-namnen är relativt vanliga i området, de finns (om än inte så koncentrerade) på flera platser inom regionen. LM ger kanske ett knappt 20-tal i Kalmar län. Normalt återfinns då några till som vi kan finna i ortsnamnsregistret.
 
Harg finns enligt ortsnamnregistret bara ett till i Kalmar län, inte så fasligt långt bort, det liggeri Lofta socken.  Det närmaste i Östergötland kan jag finna i trakten av Kisa.
 
Överlag är ju Harg betydligt ovanligare än -vi, men de är väl spridda över landet. Möjligen skulle ett Hargnamn kunna knytas till "större" områden än -vi. Givetvis oerhört svårt att tolka, ingenting säger väl att alla Harg eller -vi måste vara likvärdiga eller motsvara samma "status". Dina följdfrågor Mats är ju högst relevanta!
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Appropå kultnamn...
« Svar #10 skrivet: oktober 20, 2011, 16:43 »
Jag har känslan att -vi orterna är relativt vanliga, och behöver nog inte ha utnyttjats av några större områden. Dessutom så måste man väl också räkna med att om det finns flera -vi i ett område så behöver de inte vara samtida. Aktiviteten på det Ullevi som grävdes ut i Uppland för några år sedan daterades, vad jag kommer ihåg, till en relativt begränsad period under vendeltid. Kanske måste man fundera på om dessa -vi platser inte var så stabila som vi ofta tänker oss.   

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Appropå kultnamn...
« Svar #11 skrivet: oktober 20, 2011, 22:24 »
Men de faktum att vi-orterna så ofta definieras, Frö, Oden, Ull osv tyder ändå på ett behov av att definiera dom, vilket rimligen beror på att det finns flera samtidigt inom ett begränsat område.
 
Just att ett enskild undersökningsplats visar att den platsen bara används under en viss begränsad tid säger ingenting annat än hur fallet var just i den arkeologika gropen. Det krävs åtskilligt fler gropar för att kunna se det som en indikation.    Att Öja kyrka ligger öde och högst tre stenar hög innebär inte att Öja kyrka inte fortfarande används varje söndag och att kyrksilvret är torrt under tak.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Appropå kultnamn...
« Svar #12 skrivet: oktober 20, 2011, 22:47 »
Just att ett enskild undersökningsplats visar att den platsen bara används under en viss begränsad tid säger ingenting annat än hur fallet var just i den arkeologika gropen. Det krävs åtskilligt fler gropar för att kunna se det som en indikation.    Att Öja kyrka ligger öde och högst tre stenar hög innebär inte att Öja kyrka inte fortfarande används varje söndag och att kyrksilvret är torrt under tak.

Absolut, men samtidigt så visar det att alla kultplatser med -vi namn inte användes under lång tid. Problemet är ju att ganska få kultplatser har undersökts arkeologiskt, så det går ännu inte att se några generella mönster. Men de undersökningar som vi har (Lilla Ullevi, Götavi i Närke och några till) visar att deras utformning och användningsperiod kan variera starkt. Man måste helt enkelt vara medveten om, när man endast tittar på ortnamn för att undersöka en bygds järnåldershistoria, att man inte kan vara säker på att två vi-platser varit aktiva samtidigt. De kan ha varit det, men det är inte säkert.
En arkeologisk undersökning berättar inte vad som har skett på någon annan plats, däremot så kan den visa att generella antaganden inte alltid stämmer.

Att vi-platser ofta har ett gudanamn som förled kan absolut förklaras med att man behövde skilja mellan olika samtida vi-platser, men det är inte den enda möjliga förklaringen. Om tex en viss familj eller ätt hade kontroll över en viss kultplats så skulle namnet på platsen snarare kunna spegla vilken gud som var viktigast för just den familjen/ätten osv. Även i bygder där man inte hittar flera vi-namn så har de ofta ett gudanamn som förled.

Allt jag säger är bara att man behöver vara lite försiktigt när man endast har tex ortnamn att utgå ifrån. Det är tex lätt att glömma bort tidsdjupet.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Appropå kultnamn...
« Svar #13 skrivet: oktober 20, 2011, 23:17 »
Självklart har du rätt i det, vi kan knappast anta att ett vi varit konstant under hela hedendomen.
 
Det är ju överhuvud taget rätt svårt att få grepp om dessa kultplatser. Som du säger kan man ju förmodligen ibland knyta dom till en viss familj eller ätt som "kontrollerar" det hela, kanske med något slags ärftligt kultiskt ämbete. Men skulle man också kunna knyta dom till en särskild geografisk plats?Jag tänker på en viss bergknalle eller en viss göl.  Eller ska man bara se det som spontant uppkommna traditionella platser? I fallet Odensvi där vi kan se en viss koncentration verkar det ju märkligt att geografin skulle erbjuda underlag för flera kultplatser.... 
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
SV: Appropå kultnamn...
« Svar #14 skrivet: oktober 21, 2011, 09:42 »
Om man återgår till min fråga om "vallfärdande" (lite slarvigt uttryckt förstås). Kan man här i Sverige se arkeologiskt att en kultplats tilldragit sig folk från många olika håll dvs. varit central för en hel bygd, eller kanske en hel region?  Har vi egentligen något sådant tydligt exempel? Är ens Uppåkras och Uppsalas kultplatser arkeologiskt visade att de tilldrog sig många människor utifrån, just för helgedomarna? Eller har vi något annat exempel? Pålbyggnaden i Alvastra är ju ganska given, på sitt sätt, men om man går till järnåldern nu.
(Jag tänker inte så mycket här på gravar, där har vi ju t.ex. platser som Jordbrogravfältet som redan med sin mängd gravar antyder att de människor som begravdes där under äldre järnålder inte bara kom från de lokala gårdarna, men kanske var det inte en kultplats ändå i ordets rätta bemärkelse.)

/Mats

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Appropå kultnamn...
« Svar #15 skrivet: oktober 21, 2011, 11:42 »
Rent generellt så är det ju väldigt svårt att identifiera arkeologiskt hur stort område en kultplats har dragit till sig människor ifrån. Vilka arkeologiska lämningar skulle man förvänta sig att se på en sådan plats jämfört med en mer lokal kultplats? Skillnad i fysisk storlek på kultområdet? Exklusiviteten på föremålen som kan knytas till kultplatsen?

Helt enkelt jättesvårt att säga. De kultplatser som har grävts ut, som Lilla Ullevi, Götavi och några till, har varit små till ytan och haft en "vardaglig karaktär" i fyndmaterialet (deponerade pilspetsar, torshammarringar, miniatyrföremål).

Kultbyggnaden i Uppåkra är liten i storlek, men fynden i och runt den har varit exklusiva. Kanske tyder det på att den endast har utnyttjats av en elit. Eller så var kanske själva byggnaden endast tillgänglig för en viss del av samhället, medan samlingsytor runt omkring den använts för kultutövningar som dragit till sig människor från när och fjärran? Tror inte att vi kan säga någonting om det idag.

När det gäller Gamla Uppsala så tyder ju de skriftliga källorna, om man vill använda dem, på att platsen har använts som en central kultplats inte bara för en byggd utan för en hel "stam". Arkeologiskt så har vi ju ännu inte identifierat något tempel, och risken är väl överhängande att det, om det existerade, låg där kyrkan ligger idag. Däremot så är ju, om man ska tala om gemensam kultutövning, den stora yta söder som högåsen som verkar ha ramats in av resta stenar, väldigt intressant. Ytan är ju i stort sett oundersökt arkeologiskt, men som samlingsplats så skulle den kunna rymma stora mängder människor, och inramningen med kungshögarna i fonden och möjligtvis någon sorts religiös byggnad vid dem måste ju anses som spektakulär.   

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Appropå kultnamn...
« Svar #16 skrivet: oktober 21, 2011, 17:20 »
Citera
När det gäller Gamla Uppsala så tyder ju de skriftliga källorna, om man vill använda dem, på att platsen har använts som en central kultplats inte bara för en byggd utan för en hel "stam".

AndreasE. Jag har inte hittat några analyser som visar på att asatron omfattade "alla" på Vikingatiden. Vad jag har läst var den mer elitistisk. Att man samlade mängder av troende på centrala platser, under denna tid, har jag inte heller läst något om.

Har du några andra källor än Islänningarna? Vad menar du med en stam?

Thomas I

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Appropå kultnamn...
« Svar #17 skrivet: oktober 21, 2011, 18:05 »
Anledningen att jag använde citattecken runt "stam" var ju just för att visa att begreppet är svårtolkat/svårdefinierat. När Gamla Uppsala beskrivs som "alla Svears kultplats" så måste man ju fråga sig, vilka var "svear"? Hur definierades den identiteten? Hur homogen var den religiösa tillhörigheten? Osv osv, precis som du säger. Jag ville inte gå in på de frågorna, utan bara nämna att vi för just Gamla Uppsala har skriftliga källor som beskriver platsen som en helgedom som drog till sig människor från ett stort område. Hur man sedan vill bedöma de skriftliga källornas sanningshalt är ju en helt separat fråga.

Det intressanta är ju just att Gamla Uppsala beskrivs som en politisk samlingsplats med religiösa aspekter, eftersom att det både beskrivs som ett kungaresidens och som en kultplats. Det skulle ju kunna tyda på att det fanns en sammanblandning mellan de två. Tex så har Olof Sundqvist argumenterat för att järnålderns politiska ledare ofta tog på sig rollen som kultledare, då det inte fanns något organiserat "prästerskap" vad vi vet idag (Sundqvis, Olof. Kultledare i fornskandinavisk religion. OPIA 41. 2007).

Sen tror jag inte att asatron var elitistisk på så sätt att den utövades framför allt av eliten. Vi hittar gott om symboler som kan kopplas till asatron i de enklaste små gårdsgravfälten, och som sagt så har flera vi-platser grävts ut som verkar ha tillhört helt vanlig bondbebyggelse. Över huvud taget är ortnamn med teofor betydelse väl spridda genom bebyggelsen.

Däremot så kan nog eliten och det "vanliga" folket ha utövat sin religion på delvis olika vis, och det kan nog säkert funnits en skillnad mellan vilka gudar och väsen som man riktade in sig på beroende på vilken del av samhället man tillhörde. Det är väl det generella mönstret för religioner som inte har religiösa texter som reglerar hur kulten ska utföras. Ett bra exempel är romarriket, där det fanns en "stadskult" som riktade in sig på vissa gudar genom speciella religiösa festivaler, som folket deltog i, och en mer vardaglig kult där folket blandade de officiella gudarna med familjens skyddsväsen, lokala gudar och och förfädersdyrkan. De två systemen levde sida vid sida, och sammanföll då och då.

       

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Appropå kultnamn...
« Svar #18 skrivet: oktober 21, 2011, 19:17 »
AndreasE. Jag har lite svårt att argumentera med dig eftersom du både använder skriftliga "källor" och slänger brasklappar samtidigt som du har en bra insikt om det arkeologiska läget kring Uppsala.

När du mixar skriftliga källor, samtidigt med brasklappar om deras trovärdighet och arkeologisk kunskap, i samma gryta har jag svårt att förstå vad du menar.

När du beskriver arkeologin hänger jag med.

Det är nog en stor uppgift att få ihop asatron som en spegelbild av Kristendomen i Skandinavien med domkyrkor och ärkebiskopssäten.

Religionshistoria kan vi nog inte gräva fram eftersom det råder en stor tveksamhet kring Kristendomens genombrott i Skandinavien.

Jag har svårt att tro på kultplatser i Skandinavien under Vikingatiden som folk har vallfärdat till.

Vi har ett litet kulthus i Uppåkra som kanske skall värderas lite högre än Isländska sagor och Adam av Bremen? Fram tills att något liknande hittas i Uppsala kanske Uppåkra kan vara en referenspunkt?

Tack för informationen om lokala fynd.

Thomas I

Utloggad supergeten

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 397
SV: Appropå kultnamn...
« Svar #19 skrivet: oktober 21, 2011, 19:56 »
AndreasE. Jag har lite svårt att argumentera med dig eftersom du både använder skriftliga "källor" och slänger brasklappar samtidigt som du har en bra insikt om det arkeologiska läget kring Uppsala.

När du mixar skriftliga källor, samtidigt med brasklappar om deras trovärdighet och arkeologisk kunskap, i samma gryta har jag svårt att förstå vad du menar.

När du beskriver arkeologin hänger jag med.

Det är nog en stor uppgift att få ihop asatron som en spegelbild av Kristendomen i Skandinavien med domkyrkor och ärkebiskopssäten.

Religionshistoria kan vi nog inte gräva fram eftersom det råder en stor tveksamhet kring Kristendomens genombrott i Skandinavien.

Jag har svårt att tro på kultplatser i Skandinavien under Vikingatiden som folk har vallfärdat till.

Vi har ett litet kulthus i Uppåkra som kanske skall värderas lite högre än Isländska sagor och Adam av Bremen? Fram tills att något liknande hittas i Uppsala kanske Uppåkra kan vara en referenspunkt?

Tack för informationen om lokala fynd.

Thomas I

Vad är problemet med det Andreas säger, förstår inte riktigt vad du menar här? Asatron var näppeligen något för enbart eliten, det trodde jag var helt självklart (eller har jag fattat fel?)