Jag orkar egentligen inte kommetera allt kring denna föreläsning, jag vill dock att man bör veta lite om de som medverkar och hur det kan se ut när Sverige pratar mångfald:
SHF, med Anna Furumark, satsar på mångfalden och skall visa att Sverige minsann är mångkulturellt - och alltid har varit så. Ok, det kan jag köpa (bortsett från den rent idiotiska ståndpunkten - ingen kultur har växt fram utan yttre kontakter)
Det som blir lite intressant är när man ser vilka som medverkar i SHF:s projekt. Bland andra Ibn Rushd, ett studieförbund, med lite tveksamma medarbetare:
Aftonbladets genomtröskning av Wikileaks Guantanamo-dokument har idag en fin story med svensk anknytning, signerad Peter Kadhammar.
Den handlar om algeriern Farhi Saiid, fånge 311 på Gitmo, som sagt att han reste till Afghanistan för att gifta sig med en svensk kvinna.
"En bekant i en moské i London berättade att en svensk kvinna i Afghanistan nyligen skilt sig från sin marockanske man.
Tänk om Saiid kunde gifta sig med henne? Hon skulle bli hans biljett till medborgarskap i ett europeiskt land, något han åtrått i hela sitt vuxna liv.
Farhi Saiid packade kappsäcken och gav sig av till Afghanistan för att leta efter den svenska kvinnan.
En sådan har tidigare varit omskriven som boende i talibanernas land. Hon heter Ann Ferm. Den danska tidningen Jyllands-Posten fann efter talibanernas fall hennes testamente och privatbrev i bråten i en by utanför Jalalabad. Byn hade varit hem för araber som tillhörde Usama bin Ladins följe.
Ferms make, Redouane Laadjal, hade 1996 suttit häktad i Sverige, misstänkt för att ha deltagit i en mordkomplott mot en annan algerier, en politisk och religiös meningsmotståndare, i Danmark. Efter ett par månader släpptes Laadjal och något åtal väcktes aldrig.
Laadjal och Ann Ferm flyttade till Afghanistan. I ett brev som Jyllands-Postens utsände fann utanför Jalalabad skrev Laadjal entusiastiskt till sin fru att han mött Usama bin Ladin och talibanernas ledare Mullah Omar. Med brevet följde ett upprop om heligt krig mot 'Den store satan', USA."
Aftonbladet söker sedan Ann ferm, nu boende i Umeå (hon lämnade Afghanistan vid invasionen, via Pakistan och Dubai) där hon är verksam i studieförbundet Ibn Rushd med att utbilda så kallade fredsagenter, men hon vill inte kommentera historien.
Synd.
Man blir onekligen nyfiken på henne. En snabbkoll i de sociala medierna visar att hon fortfarande har ett intressant kontaktnät. En av hennes svenska vänner på Facebook har den ovanliga egenskapen att vara stolt hustru till en martyr i det heliga kriget. http://gudmundson.blogspot.com/2011_04_01_archive.html Det är alltså organisationer som är mer eller mindre starkt kopplade till terrorism som skall tala om för oss hur vår kultur ser ut.
Skulle vara kul att få en kommentar av Anna Furumark om SHF:s koppling till Al-Qaida - kan ingen som skall dit ställa frågan?