Författare Ämne: Duger bronsvapen i strid?  (läst 17916 gånger)

Utloggad Lars Croft

  • Stammis
  • Antal inlägg: 104
SV: Duger bronsvapen i strid?
« Svar #40 skrivet: januari 03, 2012, 01:46 »
Bo Gräslund har skrivit ett häfte med en för tråden passande rubrik SVÄRD från bronsåldern. Vet inte om följande stämmer, men har för mig att han i detta skrev att på hällristningar så håller människorna aldrig i svärd, utan har de alltid i skidan. Tecken på att svärdet snarare var statussymbol? De håller i yxor, och det har ju tidigare skrivits att yxorna var funktionsdugliga.

Utloggad Piankhy

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 463
SV: Duger bronsvapen i strid?
« Svar #41 skrivet: januari 03, 2012, 09:10 »
Bo Gräslund har skrivit ett häfte med en för tråden passande rubrik SVÄRD från bronsåldern. Vet inte om följande stämmer, men har för mig att han i detta skrev att på hällristningar så håller människorna aldrig i svärd, utan har de alltid i skidan. Tecken på att svärdet snarare var statussymbol? De håller i yxor, och det har ju tidigare skrivits att yxorna var funktionsdugliga.

Nu har man hittat flera personer som håller i svärd, s k svärdslyftare:

Citera
En fredagseftermiddag tidigare i år var arkeologerna Tommy Andersson och Andreas Toreld ute för att dokumentera hällristningar, bland annat några hjulkors som omnämnts i skrifter från 1930-talet.

– Hjulkorsen visade sig vara män med lyfta svärd, berättar Tommy Andersson, det var knappt vi trodde det var sant…

Lyfta svärd finns nämligen inte på hällristningar. Det visste alla.

– Sedan hittade vi femton svärdslyftare till! Vi fann skepp, vi fann Bohusläns finaste vagn och så naturligtvis mordscenen.

http://www.popularhistoria.se/artiklar/sveriges-forsta-avbildade-mord/

Bilder på svärdslyftare

http://www.landskapsarv.se/uploads/pics/AA039_Brastad_126_2__detalj_5.jpg

http://www.hallristning.se/images/Brastad%20137_1,%20detalj%209.jpg

http://www.hallristning.se/images/Brastad%20137_4,%20detalj%20A3.jpg

http://www.hallristning.se/images/Brastad%20492_3,%20detalj%201.jpg
Ju äldre desto bättre.

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Duger bronsvapen i strid?
« Svar #42 skrivet: januari 03, 2012, 15:35 »
Forntiden i det kalla och fattiga nord har definitivt varit en grym tid. Hur grym vet vi inte - men när man hittar nya scener på hällristningsfällt får man ju en möjlighet att utveckla denna uppfattning till konkreta exempel. När pressen så frågar känner endera arkeologer tydligtvis behov för att försöka beskriva ritningarnas innehåll och syften - i en social, politisk eller kulturell kontext - innan dom ens förstått det symbolspråk ristningarna använder. Därmed öppnas en ridå av irrelevanta spekulationer. Artikkeln i PH var inget undantag:

Citera

Något liknande har aldrig tidigare skådats på en hällristning – en man som klart och tydligt dödar en annan med sitt spjut. Kanske i självförsvar; den nedstuckne tycks vara på väg att anfalla med en stor påk eller kanske, just det, ett svärd. Det finns vittnen; ett djur och en svärdsbeväpnad man ser på. Men kanske utgör mordristningen istället en varning till besökare, eller kanske berättar den om en verklig händelse? Det kan ingen svara på.

Ingen kan med säkerhet fastställa syftet med hällristningarna, men teorier har inte saknats. Forskarna hyser olika åsikter om varför bronsåldersmänniskorna lade ner så mycket tid och energi på att hacka och rista in bilder i berghällen. En del är övertygade om att de fyllde någon slags religiös, ceremoniell funktion. Andra menar att det handlade om revirmarkeringar i ett stamsamhälle.

– Själv lutar jag åt att det handlar om något slags tidsfördriv
, säger Tommy Andersson.

För att datera mordscenen och de svärdsviftande figurerna utgår han från skeppsristningar i närheten. Detaljer på skeppen ger nämligen ledtrådar om ristningarnas ålder. Svärdslyftarna är troligen från yngre bronsåldern (cirka 1100–500 f Kr) och mordscenen troligen från äldre bronsåldern (cirka 1700–1100 f Kr).

http://www.popularhistoria.se/artiklar/sveriges-forsta-avbildade-mord/

I fältrapporten finns en rad bilder. Några aktörena bär även sköldar dekorerade som 'keltiska kors' ('solhjul'). Borde inte det tolkas som ett ur-tidigt inflytande från proto-kristna världsuppfattningar?!  :-[

Tyvärr kunde jag inte - i samma rapport - hitta någon bild som illustrerade huvuduppslaget - alltså "Sveriges-första-avbildade-mord". Betyder det att man vill spara läsarna från "starka scener" - eller att man saknar dokumentation på artikelns huvudtes?! 

http://www.hallristning.se/faltrapport_2010.htm
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Piankhy

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 463
Ju äldre desto bättre.

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Duger bronsvapen i strid?
« Svar #44 skrivet: januari 03, 2012, 18:31 »
Tackar.

Här står en man med svärdet i luften - likt dom andra ritningar av svärd-svängare. Intill honom står en annan man och svänger en stake, påk eller lans - i luften. Änden av staken (båtstake?) pekas mot, intill eller bakom förstnämnde svärdsvängare.

Scenen kan i princip åsyfta ett antal olika motiv - från akrobatik och spel till någon form av ritual - likt en del av dom övriga ritningar. Att enbart se ett och bara ett möjligt motiv blir i det här fallet mycket lättvint - om inte fundamentalistisk. Speciellt när man inte har ett hum om ristningarnas kontext eller symbolspråk. Då är rätt svar till enkelspårade, sensationshungriga journalister att vi inte vet - eftersom vi ännu inte riktigt förstår dom symboler och uttryck som används. Det kostar tydligen att erkänna att man inte vet. Men, så länge man är i ett jobb som förutsätter vetenskapligt grundbildning så skall det väl inte vara fritt att spekulera...?!
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Duger bronsvapen i strid?
« Svar #45 skrivet: januari 03, 2012, 18:32 »
I kommentaren till Tossene 850:1 berättas:
Citera
Behornad orm. Behornade ormar finns i den keltiska mytologin under bronsålder.

Bland ristningarna hittar man alltså mycket välkända symbol från europeisk brons- och järnålder, som ormen, spiralen, solhjulet, hammaren, yxan, svärdet, spiran, staven och lansen. Dessa symboler är mycket tydliga inom nordisk järnålder, inte minst från dennes slutskede - vikingatiden. Det borde således inte vara en omöjlighet att använda dom europeiska sägen och legender som existerar ikring denna motivkrets. Sen får man givetvis jämföra sten- och bronsålders motiver med järnålderns namngivna ormar och svärd.

När hällristningar och bildstenar inom ett och samma område visar upp samma typ drak-prydda skepp över flera perioder borde det inte vara omöjligt att tänka sej en viss form av kulturell kontinuitet - i tid och inte bara i rum. Dom behornade ormar som här omtalas har sin givna parallell i den svenska vikngtidens symbolspråk. I en svensk kontext är då sambandet till järnålderns behornade ormar - typ Midgårdsormen - det primära.

Att man under samma tid haft samma ideal i Irland, Frankrike och Georgien berättar enbart att dessa symbol en gång varit centrala kultursymbol och ideal över större områden. Känner man lite till dom stora, klassiska mytologier vet man ju att 'ormen' är ett gammalt symbol i dom alla - från Australien till Asien, Afrika och Amerika. När man försöker analysera ormarnas grundmotiv kan man påstå att dom på något sätt representerar "det sociala limmet" mellan individ och grupp. I politisk förstånd innebär det att ormen också representerar sammanhanget mellan alla grupper i ett större rike. I den klassiska antiken kan man även se ormen som det "led-för-led-sambandet" som fanns mellan grannar på olika nivån - lokalt, regionalt, nationellt eller kontinentalt. 

Midgårdsormens genuina status kom av att den räckte ikring "hela världen". Vad detta uttryck sen berodde på  - eller betydde i praktisk politik - är givetvis en svårare fråga - eftersom dessa symbolvärden dog bort med den klassiska antikens övergång från vetskap och legitima kungadömen till övertro och teokratier. Den behornade men i Tossene har givetvis en parallell bland dom tre ormarna man hittar ovan ormhäxan från Smiss. Samma behornade "drakauvud" ser man förövrigt på båtarna i en rad hällristningsfällt - från Bråstad till Nämforsen och Alta. Att precis samma behornade orm är ett huvudmotiv genom hela järnåldern syns av en rad sniderier från medelåldern.

När orm-motivet försvann från nordiska statusbyggnader - under högmedelåldern - hade antikens gamla ideal redan utplånats från Mellan-Österns och Medelhavsområdet. Efter teokratins glänsande framgångar i Europa tvingades också Norden till detta radikala kulturskifte. Så snart dom nordiska riken (också) fått överge sin politiska och ekonomiska självständighet till "främmande makter" tynade dom gamla traditioner och kärnvärden snart bort i hela Europa. Sen dess har vi fått lära oss lita och tro på en himmelsk vägledare, häller än på våra grannar och grannfolk. Därmed bröts dom geneologiska, sociala och politiska sam-band som en gång rådde, led-för-led, i antikens civilisationer. När vi sen kan skilja mellan Midgårdsormen, Laxormen och Lindormen får man även ett hum om hur dessa band en gång delats in i maskulina och feminina för-eningar - där den behornade ormen representerar en förbindelse till den maskulina del av samhället - numer kallad "brödraskap". 
     
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Návdi

  • Veteran
  • Antal inlägg: 587
SV: Duger bronsvapen i strid?
« Svar #46 skrivet: januari 06, 2012, 15:36 »
Bures !

Citat från: Boreas
Samma behornade "drakhuvud" ser man förövrigt på båtarna i en rad hällristningsfällt - från Bråstad till Nämforsen och Alta.

Jag har inte sett ett enda "drakhuvud" - varken i Nämforsen eller Áldá (Alta).
Návdi

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Duger bronsvapen i strid?
« Svar #47 skrivet: januari 06, 2012, 19:41 »
Den här var uppe till diskussion under seminariet i Nämforsen 2009.



Bakre hälft av skeppet kom tyvärr inte med på ritningen. På land ses 'Storjunkarn' (Tor, Vig-tor, Ving-tor), som vanligt med armarna i vädret. Här i en gammal version, med grip (klo) i stället för hammare eller yxa i höger hand. I  mitten ser vi "Lill-Tor", bakom honom står tydligen en 'ballgubbe' (Balder/Leminkainen?) och en bevingad kvinna (barnsköterska/tärna, ävt, 'Storjungfrun'/Maja/Idun med örnen). Kvinnans orm är - givetvis - hornlös. Alltså får det vara lax- eller lind-ormen. Bildens högra ram kallas väl fortfarande för 'ny-måne-hornet' - eller hur?

På följande bild från Alta är den behornade Midgårdsormen (till höger) och den 'näbbiga' Laxormen till vänster. I mellan sitter fadern och hans 12 söner...
http://miriam-visuellkulturogsamfunn.blogspot.com/2010/03/helleristningene-i-alta.html

Här en mindre variant:
http://heimskringla.no/wiki/Bilde:Helleristninger_i_Hjemmeluft_i_Alta_1.jpg
 
Referenser:
http://snl.no/helleristninger
http://www.arild-hauge.com/helleristning.htm
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Návdi

  • Veteran
  • Antal inlägg: 587
SV: Duger bronsvapen i strid?
« Svar #48 skrivet: januari 07, 2012, 17:39 »
Bures Boreas !

Tror inte att de som ristade i Nämforsen och Áldá (Alta) visste ett skvatt om "Storjunkarn", "Storjungfrun", Tor, Balder & Co.  Nu är Du lite väl fantasifull ....

Läs i stället Jan Magne Gjerdes doktorsavhandling "Rock art and landscapes : studies of Stone Age rock art from northern Fennoscandia". Finns att ladda ner här:

http://www.ub.uit.no/munin/handle/10037/2741

Bifogat exempel på älghuvudbåtar. Texten lyder:

Citat från: Gjerde
Figure 79. Elk-head boats from the north dated to the Late Stone Age. Boats from Alta, northern Norway after Helskog (1989:figure 4). Boats from Nämforsen, northern Sweden after Hallström (1960). Boats from Kanozero, northwestern Russia (tracing Jan Magne Gjerde). Boats from Onega, NW-Russia after Hallström (1960:plate XXVIII) and Ravdonikas (1936:plate 1 and plate 13). Boats from Finland are from top to bottom from the sites: Patalahti, Saarakallio, Saarakallio, Pyhänpää. After Lahelma (2005b:fig 1). Illustration: Jan Magne Gjerde.

Návdi

Utloggad Návdi

  • Veteran
  • Antal inlägg: 587
SV: Duger bronsvapen i strid?
« Svar #49 skrivet: januari 07, 2012, 18:59 »
Ang. hänvisning
http://snl.no/helleristninger

Bilden på båten med påstått "hestehode" och påstått ursprung "Skjeberg, Östfold" är en hällristning från Áldá (Alta).
Návdi

Utloggad Ájlis

  • Stammis
  • Antal inlägg: 160
SV: Duger bronsvapen i strid?
« Svar #50 skrivet: januari 07, 2012, 19:01 »
Bures Návdi!

Jag har läst "Bronsåldersmordet" av Jonathan Lindström. Han spekulerar också om Oden och Tor osv, vad gäller figurerna på bronsåldersristningarna. Varför kan de inte låta bli detta, han medger själv att det inte finns någon forskning som visar detta?

Jag ska läsa den avhandlingen du tipsar om. 

Bronsvapen i strid, det anses ju att de var mycket mer effektiva som vapen än stenyxor , påkar och vad man nu hade. Uppenbarligen har ju människor i alla tider haft ihjäl andra människor? Varför vet ingen, kanske rituellt, eller kanske det ser så ut om man tex styckade folk efter döden?

Man har ju alltid dödat djur, mat behövs ju alltid.

Förresten i Vuollerim hade man en båt man gjort med älghuvud, den hängde högt upp under taket. Där förnekade man bestämt att det varit samer som levt där. Men de samer man kände till var inte Lulelapparna utan Nordsamer som flyttats ner till betesmarkerna i Sjokksjokk och Jokkmokk. Och det var ju inte de som hade hört hemma där för 6000 år sedan. Men det har ju ingen betydelse egentligen.

Utloggad Návdi

  • Veteran
  • Antal inlägg: 587
SV: Duger bronsvapen i strid?
« Svar #51 skrivet: januari 07, 2012, 20:16 »
Ang. hänvisning
http://snl.no/helleristninger

Bilden på båten med påstått "hestehode" och påstått ursprung "Skjeberg, Östfold" är en hällristning från Áldá (Alta).

Hade kanske lite bråttom, måste kolla mera. Denna båt skiljer sig så mycket ut från de andra - och "hästhuvudet" ser
mera ut som ett "älghuvud". Ser inte heller omgivningarna. Är den från Skjeberg är den anmärkningsvärd. Måste antagligen fråga Arild Hauge ....
Návdi

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Duger bronsvapen i strid?
« Svar #52 skrivet: januari 07, 2012, 21:40 »
Bures Boreas !

Tror inte att de som ristade i Nämforsen och Áldá (Alta) visste ett skvatt om "Storjunkarn", "Storjungfrun", Tor, Balder & Co.  Nu är Du lite väl fantasifull ....


Bures Navdi, -

Min replik var inte syftat på att utforska din tro, men att anlita ditt förstånd. Det står dej givetvis fritt att agera bättrevetande och spekulera om andras fantasiliv - men det bidrar knappt till temats upplysning. Förhoppningsvis  kan du tillåta dej själv att utfodra ett minimum av din fantasi - innan du tar i tu med dessa frågor. Utan en imaginär förmåga kommer man nämligen ingenvart i dom frågor som forskningen fortfarande sliter med.   

Citera

Läs i stället Jan Magne Gjerdes doktorsavhandling "Rock art and landscapes : studies of Stone Age rock art from northern Fennoscandia". Finns att ladda ner här:

http://www.ub.uit.no/munin/handle/10037/2741


I flykt med Helskog och Damm har Gjerde har gjort ett väsentligt arbete med att utveckla en översikt över det stora antal nya fynd av hällristningar och målningar som har framkommit under senaste två decennier. Deras speciella fokus på norra delar av Fenno-Scandia har givetvis fått fram en rad arkeologiska fakta, men vare sej Gerde eller andra arkeologer har gett sej in på en jämförelse med figurerna i den forn-nordska kosmologin. Det närmaste man törs gå en tolkning är att "antyda" ett "möjligt sammanhang med shamanistiska traditioner",  tråd med Tallgrens tes från 30-talet. En närmare jämförelse mellan motiven på hällarna och parallella motiv från bildstenarna i Svealand och Gotland - jämte den forn-nordiska kosmologin - har helt enkelt inte gjorts...  :D

I sin diskussion om möjliga tolkningar betonar Gjerde att "en objektiv analys av motiven är omöjlig" - med slutsatsen "What You See Is What You Get".  Jan Magnes arbeten berör m.a.o. inte dom element och dom linjer som jag påpekade här ovan. I det här fallet får du nog både titta och tänka själv - för att se om det formspråk och dom symbol jag påpekade finns där - eller inte. Kolla t. ex. figur 36 (sidan 76) från Kåfjord och figur 40 (sidan 82) från Nämforsen. Berätta sen om det inte skulle kunna finnas ett "drakahuvud" på dessa båtar - givet att dom finns i en världsdel där drakar och "drakaskepp" är väl känd från senare källor - som en central del av kultur respektive ekonomi. Berätta sen gärna hur många personer som finns ombord. Därefter kan du gärna berätta vad du "tror" - med hänsyn till dessa bildmotiv. Är "naturalistiska" eller "symboliska"? Vilka symboltäcken kan identifieras? Vilken kontext månne dom ha?

http://www.ub.uit.no/munin/bitstream/handle/10037/2741/001-100gjerde-thesis.pdf?sequence=9

För att repetera Gjerdes parafras: "Vad du ser är vad du förstår". Vad du inte ser är alltså det du inte förstår...
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Duger bronsvapen i strid?
« Svar #53 skrivet: januari 07, 2012, 21:53 »
Jag såg en Engelsk dokumentär där man testade bronsvapen mot dito av järn. Tanken var att undersöka brytningsskedet mellan brons- och järnålder.
Det kom ut att bronsvapen var betydligt mer tåliga än vad järnvapen var. Man högg egg mot egg – och järnvapnet kom ut sämst med störst skador.
Problemet var att järnvapnet måste en smed laga till dyra kostnader medan bronsvapnet kunde hamras ut genom att man med lätta slag av en hammare transporterade material fram till skadan och ”läkte” den.
När man lärt sig att härda järnet till stål fick bons-svärdet betydligt större skador an stålsvärdet.

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Duger bronsvapen i strid?
« Svar #54 skrivet: januari 07, 2012, 22:20 »
Ang. hänvisning
http://snl.no/helleristninger

Bilden på båten med påstått "hestehode" och påstått ursprung "Skjeberg, Östfold" är en hällristning från Áldá (Alta).

Så har jag också förstått det - fast jag inte har primärdokumenten till hands. "Hestehodet" är dock en högst enkel ("naturalistisk") tolkning. Märkligt nog kallar man inte fören på Osebergskeppet för "häst-huvud", men för "drak-huvud". Kanske du kan fråga Hauge hur man definierar skillnaden? 

Här finns endera skepp med dekorerad för och/eller akter - med möjliga hästar, älgar, renar, bockar - eller drakar. Här får man igen räkna ut hur många gaster som dansar ombord på samma båt:

http://heimskringla.no/wiki/Bilde:Alta_helleristning_14.jpg
http://heimskringla.no/wiki/Bilde:Alta_helleristning_13.jpg
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Duger bronsvapen i strid?
« Svar #55 skrivet: januari 08, 2012, 02:05 »
Ska bli oerhört intressant att följa argumentationen om älghuvuden kontra drakhuvuden och se vilka vetenskapliga grunder dom vilar på. Än så länge tror jag Navdi har ett litet litet övertag...  ;D
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Návdi

  • Veteran
  • Antal inlägg: 587
SV: Duger bronsvapen i strid?
« Svar #56 skrivet: januari 08, 2012, 14:48 »
Tack Yngve !  :)

På sidan 399 i sin doktorsavhandling skriver Jan Magne Gjerde:
Citera
“The elk-head boats are found only in the northeastern parts of Fennoscandia including northern Norway, northern Sweden, Finland and northwestern Russia…. No such boat depictions have been found in the Trøndelag-region in middle Norway or in southern Scandinavia.”

Älghuvudbåtarna (och de stora ristningsplatserna) dyker upp för mellan 7500 och 7 000 år sedan (Gjerdes datering), ungefär samtidigt över hela norra Fenno-Skandia. För att förstå dem måste man förstå älgens betydelse i stenåldersekonomien och i mytologien (speciellt ännu levande samisk mytologi). Detta har naturligtvis ingenting med "drakar" och norrön mytologi att göra.
Návdi

Utloggad Návdi

  • Veteran
  • Antal inlägg: 587
SV: Duger bronsvapen i strid?
« Svar #57 skrivet: januari 08, 2012, 14:49 »
Fast den här diskussionen borde väl ha en egen tråd....
Návdi

Utloggad Návdi

  • Veteran
  • Antal inlägg: 587
SV: Duger bronsvapen i strid?
« Svar #58 skrivet: januari 09, 2012, 12:27 »
Bures !

Jag tog kontakt med Store Norske Leksikon. Redaktör Marte Ericsson Ryste har lovat att undersöka varför samma bild ligger ute på nätet med två olika platsangivelser (Alta och Skjeberg).

http://snl.no/helleristninger
http://miriam-visuellkulturogsamfunn.blogspot.com/2010/03/helleristningene-i-alta.html
Návdi

Utloggad Odinkarr

  • Stammis
  • Antal inlägg: 192
  • Zigenarfågeln och negerfinken - fine svenske ord
    • Asernes æt
SV: Duger bronsvapen i strid?
« Svar #59 skrivet: januari 09, 2012, 18:30 »
Her er hvad jeg kan tilføje til denne udveksling.

Bronzesværdet



Troja's Fald - Ragnarok

Forskellige afbildninger fra lerkrukken fra Mykonos, dateret til år 670 f.Kr. Lerkrukkens kunst omhandler alene tiden omkring Troja's Fald, begyndende på lerkrukkens hals med Den Trojanske Hest. Herefter følger mangfoldige afbildninger på lerkrukkens midte med scener fra plyndringen af Troja. Billedkunsten ser ud til at gengive samme beretning i hvert panel; at de trojanske kvinder forgæves forsøger at forhindre fjenden i at dræbe de trojanske børn, der forblev i Troja til det sidste. Hovedtanken bag disse mange børnedrab af fjenden må være, at Hektor (Ökuþór) og Andromache's barn Skamander, tronarving til Troja, dræbes af fjenden. Om alle gengivelserne viser samme handling er svært at sige. På afbildningen i nederste højre hjørne har drengebarnet fået hugget hovedet af. På afbildningen i nederste venstre hjørne gennembores barnet af sværdet op gennem anus. Volden er så ekstrem, og drabsformen helt unødvendig for at opnå fjendens udryddelse, at vi her ser et helt uhæmmet had og hævntørst udløst af fjenden mod trojanerne. Bemærk at bronzesværdet blev båret i en skede med en lille skulderrem, der sattes over højre skulder og blev klemt fast mellem højre underarm og overkroppen.

Homer: Odyssey (Bog IV: 306-308) viser os at det netop er over skulderen at bronzesværdet holdes, i min oversættelse til nudansk:

”Ved den rosen-fingrede Daggry’s ankomst, rejste Menelaos [konge af Sparta], ferm til krigsråbet [græsk ”boēn agathos” – (til) krigsråbet ferm], sig fra sin seng, og iførte sig sine klæder. Over sine skuldre slængte han sit skarpe sværd”.

Bemærk også at de trojanske kvinder har fint broderede lange kjoler på.  Homer: Iliaden (Bog VI: 290-294) viser os, at disse fine klæder bl.a. blev købt i byen Zidon (nuværende Libanon). De trojanske kvinder er gengivet med langt, frithængende hår. Det antyder i kunst at de er ugifte, hvorfor de ikke forsvarer deres egne børn. Er disse kvinder en del af Einherjar, der forsvarer tronarvingen Skamander?
Billedkilde: Kayoko Tabata 2003




Sværd fra år 1500-1300 f.Kr.
De kan være udstyret med spiraler og cirkler.




Sværd år 1300-1100 f.Kr.
De kan være udstyret med cirkler.


Billedkilde: Taget på Nationalmuseet juli 2008.
Der sker en ændring i gravskikke og udforming af bronzealdersværd i det sydlige Skandinavien ca. år 1300 f.Kr. Før dette tidspunkt er sværdene udsmykket med spiraler og cirkler. Efter dette tidspunkt er de kun udsmykket med cirkler. Smedekunsten forbliver uændret, men kunsten, en visuel gengivelse af tanke, ændrer sig. Det antyder stærkt at der sker en massiv udvandring fra nord for Ejder-strømmen ca. år 1300 f.Kr.

Min argumentering er at Bronzealder Tani (Daner) folket rejser til det østlige Middelhav, hvor de dukker op i egyptiske og før-græske kilder under samme navn, med samme skibe og samme sværd som vi finder i Skandinavien.

mvh

Flemming