För att det i den del av E4'an jag tror du refererar till råkar röra ett område av högt intresse. Du kan ju knappast tillstå att modern exploatering är en bra urvalsmetod för att välja arkeologiska undersökningsområden. Inte heller kan du se platserna som slumpmässiga då exploareringstakten är högst ojämn över olika områden, och den arkeologiska "bilden" alltså blir förstärkt i just dessa områden.
Jag tänkte specifikt på E4-grävningarna för sträckan som byggdes mellan Uppsala och Tierp. Nordupplands skogsbyggder kan ju verkligen inte kallas för ett område "av högt intresse" innan just E4-grävningarna ägde rum. Det var ju därför undersökningarnas resultat anses så revolutionerande - ingen trodde att man skulle hitta så mycket i det område och de sorters marker som man undersökte.
Jag sa inte att exploatering är en bra urvalsmetod (även om den knappast är sämre än någon annan), däremot så sa jag att det mått av slumpmässighet som den ger i vilka specifika platser man undersöker har ett värde. Om man tittar på vad för sorts fornlämningar som undersökts sedan 60-talet då exploateringsarkeologin kom igång på allvar i Sverige jämfört med vilka sorts platser som undersöktes innan då arkeologin till största delen utfördes via universitet och museer, så har antalet sorters platser man undersöker exploderat. Det är exploateringsarkeologins förtjänst att man idag faktiskt undersöker tex boplatser utan elitindikationer, hantverksplatser av mer vardaglig karaktär (tjärgropar, kolmilor mm) osv.
Att exploateringstrycket inte är jämnt spritt över landet och den snedfördelning det innebär för vår kunskap om det arkeologiska materialet är en helt annan problematik. Exploateringsarkeologin har knappast förvärrat det problemet heller, då den tidigare forskningsarkeologin var lika regionalt snedfördelad den, då närhet till universitet och andra institutioner var avgörande för hur många arkeologiska undersökningar som utfördes i ett område.
Det här är ju tyvärr en problematik som är väldigt svår att åtgärda, då den bygger på så grundläggande ekonomiska och logistiska omständigheter. Exploateringsgrad kommer alltid variera mellan regioner, och redan högt exploaterade områden drar till sig ytterligare exploatering på grund av befolkningstryck och ekonomi. Forskningsarkeologin kommer alltid vara ekonomiskt beroende av olika institutioner, och dessa är belägna på vissa platser. Dessutom kräver de nästan alltid voluntärer, vilket gör det svårt att utföra forskningsundersökningar på svårtillgängliga platser eller där det krävs inackordering av jobbstyrkan.