AndreasE. Jag var kanske otydlig men var Guillous serie helt fel eller fanns det ett allvarligt fel men resten av serien var OK?
Den var inte inte helt fel förstås, men de medeltidare som jag känner fann den lite för vinklad och tvärsäker på sina slutsatser för att kännas helt ok. Guillou fick liksom fria händer att bygga upp ett långt argument för hans teorier utan att expertkompetens fick komma till tals alls. Men återigen, vill understryka att jag inte är expert på perioden och att det har gått ganska många år sedan jag såg serien.
Time Team väljer nog sina mål men det är ofta de får ändra inriktning under en undersökning. Jag tycker inte att de döljer några problem som uppstår under grävningarna men deta är min åsikt som amatör. Det är en populär show som skall berätta om kulturarvet.
Absolut, håller med. Säger bara att det finns saker att invända mot. Men som sagt, gillar den skarpt trots några i det stora hela obetydliga invändningar.
Bara en stilla undran. Varför skullet.ex. länstyrelsen inte acceptera att man gör en arkeologisk undersökning av ett område, förutsatt att den utförs av arkeologer och under vetenskapliga former? Finns det egentligen någan anledning att säga nej?
Oftast säger länsstyrelserna inte nej till arkeologeriska forskningsgrävningar. Däremot så krävs det en detaljerad projektbeskrivning med budget, målsättning, kompetens osv beskriven för att få ett tillstånd. I tillståndet står nästan alltid hur många m
2 man får gräva, och hur undersökningen kommer genomföras (hur djupt kommer man gå? Vilka perioder/lämningar kommer man fokusera på? Kommer man torva med maskin eller för hand? Ska jorden sållas eller inte, osv).
Problemet för ett program som tex Time Team är att man under sådana förhållanden får problem om man tex råkar placera sina schakt fel. Att få tillstånd att utvidga schakten utöver de m
2 man fått tillstånd till kan ta några dagar, och krav på saker som sållning och extensiv handgrävning kan göra det svårt att hinna utföra en utgrävning på så begränsad tid som Time Team-konceptet tillåter.
Ibland nekas dock tillstånd att utföra forskningsgrävningar. Tex har det inkommit förfrågningar flera gånger de senaste 15 åren om att få gräva ut Mitthögen i Gamla Uppsala, men ingen har fått tillstånd hittills. Anledning är att länsstyrelserna har i uppdrag att bevara så mycket av det arkeologiska kulturarvet som möjligt. Grundregeln är därför att så lite som möjligt ska grävas ut, då arkeologi är destruktivt till sin natur. Om en fornlämning anses hotad så är arkeologi en acceptabel skyddsåtgärd, men icke hotade fornlämningar (som tex de flesta storhögar) ska i största mån bevaras orörda.
Generellt så väger länsstyrelsen den vetenskapliga potentialen mot bevarandekravet. I Mitthögens fall så anses inte forskningspotentialen vara tillräckligt hög för att rättfärdiga ingreppet som en utgrävning skulle innebära (då två av kungshögarna redan grävts ut anser man att frågor som ungefärlig datering, social tillhörighet osv redan är kända).
De senaste åren har dock vissa arkeologer uppmärksammat det faktum att miljöförändringar som tex försurning har börjat skada fornlämningarna, och att vi kanske måste börja se arkeologin inte bara som destruktiv utan även potentiellt skyddande, även om inga direkta fysiska hot föreligger. Än så länge så har dock inga policyförändringar genomförts.
