Dom arkeologiska svearna

[Yngwe]

Som motvikt till text-tolkningar och ordvrängeri undrar jag lite om det finns skillnader i det arkeologiska materialet från järnålder som påvisar regionala skillnader.
Jag har ju hört att man kan se svea-influenser längs Östersjö-kusten som skiljer sig från Östergötlands och Smålands inland.  Finns det någon substans i detta påstående , och vad är det i så fall som skiljer?  Och finns det andra "gränser" ?   Följdfrågan är då om man kan särsklija mellansvenska lämningar från t.ex. syd- eller nordsvenska?

[mof]

Får du inga svar? Jag har bara pratat med dem över kaffet, men vad de säger är att det finns tydliga lokala variationer vad gäller gravmönster. Såvida det tyder på olika folk så skall det i vårt land en gång ha funnits många olika folk.

[Yngwe]

Arkeologer är försiktiga har jag lärt mig här på forumet! Ibland får man intrycket av att saksamlandet är viktigare än informationen sakerna kan ge! :-)

[mof]

Haha, det är för att du inte är med på kafferasten då

[tty]

En tydlig skillnad i gravskicket gäller de s k "benrika stormansgravarna". D. v. s. gravar som även innehåller ben från ett stort antal djur (förutom "matnyttiga" djur ofta häst, hund och jaktfåglar). Denna gravtyp är starkt koncentrerad till östra Svealand (i första hand Uppland men även Södermanland och sydöstra Västmanland). Utanför detta område finns enstaka i Närke, östra Östergötland och norra Småland. Tidsmässigt är de från sen Folkvandringstid fram minst till 900-talet.
I Västsverige, Skånelandskapen, Öland, Gotland, södra Småland och Norrland saknas gravtypen helt.

[Boreas]

Här finns faktisk endera 'rika stormansgravar' med benrester av olika djur lite längre norrut också - i områden där jordbruk spridits... 

Här finns igen ett samband mellan dom landskap där man hittar centra med dom karakteristiska, trefalliga  storhögarna, typ Uppsala, Högom och Högnäs (Bertnem). Jämförbara paralleller finns också i södra Skåne och på Fyn.

2007 hittades en rad spännande brandgravar på niporna i Ångerdalen, av rika stormansgravar från (ca.) år 550-800. Jämförelse av ornerade agraffer gav också ett parallellt samband till större och små centra av jordbrukskultur. Jmfr. karta sidan 16:   
http://media.murberget.se/rapport/data/10/c0df0715-3c16-4e7e-a333-275226aee0e0.pdf

En höggrav från Odensvi i Västervik (yngre järnålder) visar på samma karakteristika:
www.kalmarlansmuseum.se/1/20.0.0.0/830/download_830.php

Analys av enklare brandgravar från Boge socken på Gotland diskuterar djurben i gravar:
hgo.diva-portal.org/smash/get/diva2:293508/FULLTEXT01

[Yngwe]

En tydlig skillnad i gravskicket gäller de s k "benrika stormansgravarna". D. v. s. gravar som även innehåller ben från ett stort antal djur (förutom "matnyttiga" djur ofta häst, hund och jaktfåglar). Denna gravtyp är starkt koncentrerad till östra Svealand (i första hand Uppland men även Södermanland och sydöstra Västmanland). Utanför detta område finns enstaka i Närke, östra Östergötland och norra Småland. Tidsmässigt är de från sen Folkvandringstid fram minst till 900-talet.
I Västsverige, Skånelandskapen, Öland, Gotland, södra Småland och Norrland saknas gravtypen helt.

Med tanke på Boreas länkar verkar de inte saknas helt i Norrland.  Ska man se det som ett undantag ?  Beror på den skillnad i undersökningsgrad , iallafall till del?

[tty]

Med tanke på Boreas länkar verkar de inte saknas helt i Norrland.  Ska man se det som ett undantag ?  Beror på den skillnad i undersökningsgrad , iallafall till del?

Ingen av de beskrivna gravarna i länkarna är av den aktuella typen. Dock skulle jag inte bli direkt förvånad om en del av de stora höggravarna längs norrlandskusten skulle visa sig vara "benrika" grav.

[Yngwe]

Ingen av de beskrivna gravarna i länkarna är av den aktuella typen. Dock skulle jag inte bli direkt förvånad om en del av de stora höggravarna längs norrlandskusten skulle visa sig vara "benrika" grav.

Inte?  De innehåller ju ben från djur såsom häst, fågel, mårdjur och annat...
 
 

[tty]

Inte?  De innehåller ju ben från djur såsom häst, fågel, mårdjur och annat...

De benrika gravarna innehåller betydligt mera ben än de aktuella, och typiskt både häst- och hundben (och oftast även jaktfåglar). Den klassiska studien finns här:

http://fornvannen.se/pdf/1980talet/1988_145.pdf

Det har tillkommit betydligt flera sedan dess, men utbredningsbilden är fortfarande densamma. Att jag råkar känna till gravtypen väl beror på att jag intresserat mig för falkeneringens historia i Norden, och jaktfåglar påträffas i stort sett enbart i den aktuella gravtypen (trots att isländska källor visar att falkjakt även förekom i västsverige, Danmark och Norge). Det finns bara ett par tre troliga fynd av jaktfåglar i andra kontexter (alla medeltida).

Det kan förresten vara värt att notera att minst en sådan grav (i Småland) är en kvinnograv.

[Yngwe]

De benrika gravarna innehåller betydligt mera ben än de aktuella, och typiskt både häst- och hundben (och oftast även jaktfåglar). Den klassiska studien finns här:

http://fornvannen.se/pdf/1980talet/1988_145.pdf

Det har tillkommit betydligt flera sedan dess, men utbredningsbilden är fortfarande densamma. Att jag råkar känna till gravtypen väl beror på att jag intresserat mig för falkeneringens historia i Norden, och jaktfåglar påträffas i stort sett enbart i den aktuella gravtypen (trots att isländska källor visar att falkjakt även förekom i västsverige, Danmark och Norge). Det finns bara ett par tre troliga fynd av jaktfåglar i andra kontexter (alla medeltida).

Det kan förresten vara värt att notera att minst en sådan grav (i Småland) är en kvinnograv.

Det är då en kvantitativ skiljelinje och en sådan visar ju inte självklart på skillnader i skick.  Skillnader i kvantitet kan förklaras på olika vis. Har du tagit ställning till att enligt länken du hänvisar till uppgår volymen människoben ända upp till 4 liter medans det i Boreas länk om Murberget,  RAÄ 8:1 endast återfinns 22 g ?
 
Den stora skillnaden kan knappast förklaras i att det rör sig om olika stora individer, den måste alltså förklaras med att andelen ben som försvunnit är olika.  Hantering och/eller förbränningstemperatur är tänkbara orsaker och det borde även markens bevarandemöjligheter i viss mån vara.
 
Då RAÄ 8:3 vid Murberget har ben från minst 10 olika djurarter är den i det avseendet jämförbar med flera av de "benrika gravarna".     
 
 
Hur ser du på detta?
 
 

[Kungsune]

Man bör nog tänka på vad man tror sig se i spridningskartor. Att spridningsbilden ser ut som den gör beror väl också på att man inte grävt så många gravar med den dateringen i sydväst. Gravar från vendeltid och framåt är ju inte särskilt framträdande där. En möjlighet är ju att flertalet i den samhällskategorin redan kristnats.Varnhem är ju ex en plats där man kunnat förvänta sig motsvarande anläggningr om det inte varit kristnat. De få undersökningar av större monument som gjorts, utfördes i i regel före 1900-talet. Nyare undersökningar i motsvarande monument har påvisat ben från diverse djur.

[AndreasE]

Om man tittar på gravformer så finns det stora variationer både mellan regioner och inom regioner. Tex finns generellt sett merparten av landets storhögar daterade till järnåldern i Mälardalen. Storhögar i de norrländska kustlandskapen skulle kunna ses som anslutande till denna tradition. Samtidigt så verkar vissa av de norrländska storhögarna vara relativt tidiga jämfört med många av de storhögar som grävts ut i Mälardalen.

Båtgravfält verkar också vara kopplat till Mälardalen, och då framför allt Uppland och Västmanland. Utanför Mälardalen är såvitt jag vet endast två båtgravfält kända, båda i Östergötland.

På tal om Östergötland så har jag för mig att det landskapet tex har relativt sett många vapengravar från romersk järnålder. Det rör sig då oftast om urnegravfält med obrända vapen deponerade tillsammans med gravurnan. I Mälardalen karakteriseras romersk järnålder istället av ofta svåridentifierade stensättningar innehållande små eller obefintliga mängder tvättade brända ben och mycket få gravgåvor.   

Antalet grävda gravar från olika perioder varierar mellan regioner, och påverkar absolut hur vi ser på olika gravtypers spridning. Samtidigt har inte Mälardalen riktigt det försprång i antalet utgrävda gravar som många tror. Mälardalslandskapen såg en stor mängd gravfält grävas ut under 60- och 70-talen under miljonprogrammet, men dessa var förstås framför allt koncentrerade i ett relativt litet område runtomkring Stockholms stad. Merparten av regionen är lika dåligt undersökt som resten av södra Sverige.   

[Yngwe]

AndreasE, finns det själ att göra skillnad på båtgravar och båtgravfält?  För båtgravar finns väl på ganska många platsr både i och utanför Skandinavien?

[AndreasE]

Vad jag har förstått så finns det själ att göra skillnad på enskilda båtgravar och båtgravfält. Båtgravfälten verkar följa en specifik tradition där man har begravt, grovt sett, en individ per generation i en båtgrav. De har en relativt standardiserad uppsättning gravgåvor, och de framstår som mycket rika. Brandgravarna som omger dem är ofta ganska anonyma. Eftersom att de framför allt finns i ett område som under samma period har ett ganska stort antal storhögar som när de grävts ut ofta verkar innehålla fragment av ännu rikare gravgåvor. så har det spekulerats att just traditionen med båtgravfält tillhörde en samling familjer med en specifik social ställning/roll i det yngre järnålderssamhället.

Enskilda båtgravar å andra sidan förekommer på gravfält där många olika sorters gravformer blandas. De är vanligtvis inte lika rika på gravgåvor som båtgravfältens gravar, och framstår som enklare kopior av båtgravarna på båtgravfälten. De framstår som att de anlagts av tex lokala storbönder.

Sen utgör ju de stora skeppsbegravningarna i Norge en egen kategori. De ligger vad jag förstår ensamma utan andra båtgravar, och de är begravda under en hög vilket de svenska båtgravarna inte är. Sutton Hoo i England borde kanske falla in i den kategorin, även om den är lite av en uteliggare då den anglo-saxiska eliten inte verkar haft någon tradition av vare sig båtgravar eller högar.

[Yngwe]

Men om man tolkar det som enklare kopior så finns där i det avseende ingen klar kulturell skillnad?

Att gravgåvorna"standardiseras" i fälten är väl ganska logiskt, det borde ju snarast kunna ses som en familjetradition.  Eller är gravgåvorna lika även i de olika fälten?

[AndreasE]

Båtgravarna i Vendel och Valsgärde innehåller mycket lika uppsättningar gravgåvor, vad jag har för mig. 

[Yngwe]

Båtgravarna i Vendel och Valsgärde innehåller mycket lika uppsättningar gravgåvor, vad jag har för mig.

Ok, det gör det ju mer intressant. Men avståndet mellan Vendel och Valsgjärde är ändå relativt kort.  Om inte övrigaa gravfält uppvisar stora likheter så är det ju knappast nån likformighet som går att tolka som en enhetlig tradition. I så fall får man ju se det som något som påverkas av lokala och familjära traditioner.