Arkeologi > Allmänt

Mänskligheten nära att dö ut för 20 000 år sedan

<< < (2/5) > >>

Adils:
Jag har läst om liknande saker flera gånger tidigare. Vad jag undrar är hur vi kan ha kommit att se så annorlunda ut på så kort tid.

Lars Sönsteröd:
Kan följande resonemang stämma: Om vi håller oss till Homo Sapiens, alltså de sista 200000 åren så har haft två genetiska "flaskhalsar", den första pga glacialen i slutet på Eimian 110000 år sedan, men då hade inte människans expansion gått längre längre än till Mellanöstern. Den andra pga supervulkanutbrottet i Sumatra för 74000 år sedan och påföljande plötsliga glacial. Den gången hade människans expansionen nått mycket längre. I båda fallen spekulerar forskarna kring runt 10000 individer. I det första fallet fanns det genetiska materialet enbart i Afrika. I det sistnämnda även i Asien så logiskt sett borde detta inte varit en "lika trång flaskhals". Under LGM som ni diskuterar om hade människan hunnit breda ut sig över hela världen.
Min slutsats är att en "flaskhals" bara rör en begränsad del av Homo Sapiens tex de som var lokaliserade i Europa. Som någon påpekat så fanns ju genetiskt material överallt i tempererade zoner i Australien, Afrika, Asien och Amerika men också i ett antal fickor längre norrut!?

Vysotskij:
Hej alla, detta blir mitt första egentliga inlägg här på Arkeologiforum. Jag studerar för tillfället Arkeologi A på Högskolan på Gotaland, vi avslutade nyligen en delkurs om människans utveckling, så ursäkta om jag är lite novis!

Som jag förstått det utifrån våra källor (Tex Chris Scarre från 2009) kan man utifrån det genetiska materialet se fler så kallade "bottlenecks" i människans utveckling. Som jag förstår det dock så var det mycket längre tillbaka i våran utveckling än vad som antas i grundfrågan i denna tråd. Visst var det småskaliga populationer med moderna mått sett, men nog är man väl överens om att det var tillräckligt stora populationer 20.000 Bp?Jag lutar nog mer åt Lars Sönsteröds resonemang om lokala flaskhalsar, de verkar troliga i sammanhanget.

vänligen,

Robert

Adils:
Borde det kanske inte komma en ny "bottleneck" snart, med tanke på hur oroande många vi har blivit på det här klotet? :'(

Boreas:

--- Citat från: Lars Sönsteröd skrivet juli 23, 2011, 20:31 ---
Min slutsats är att en "flaskhals" bara rör en begränsad del av Homo Sapiens tex de som var lokaliserade i Europa. Som någon påpekat så fanns ju genetiskt material överallt i tempererade zoner i Australien, Afrika, Asien och Amerika men också i ett antal fickor längre norrut!?


--- Slut citat ---

Flaskhalsen blev gradvis smalare under sista del av Weichsel - grovt skuret 25.000 till 12.500 år sen. I denna period försvinner alla stora däggdjur från norra Eurasien - från sabeltigrar, ullnäshorn, sköldpaddor och delfiner till mammutar och människor. Dom två sista överlever dock i västra Eurasien - där Golfströmmens vindar fortfarande duger.

Ünder LGM (18-25.000 år f.n.) försvann dom emellertid från hela det östra Eurasia. Samtidigt reduceras populationerna  också i central-Europa. Här ligger fortfarande glacierer som kyler såväl NV Europa som Medelhavet, där säl och pingviner numer jagar sardiner i Adriaterhavet. För 17.000 år är emellertid glaciären på alpernas södra sida borta - och pingvinerna försvinner till Biscaya, medan klimatet fortsätter bättras.

Men även om sommarisen och pingvinerna har fått förlata Medelhavet i expressfart gör värmeperioden kallad Alleröd (12.500 - 14.500 f.n,) det klart att näshörningar, sabeltigrar, neanderthal-människor och denisovaner nu är en saga blott. Dom sista mammuttar och människor finns fortfarande - främst öst och söder om Östersjön - ihop med älg, ren, rå, björn, järv, ulv - lo, get och får.

Efter ca. 4.000 års mildt klimat sjunker temperaturen i NORRA Europa än en gång - i en kort men skarpt kylig period kallad  "the deep chill" eller Yngre Dryas. Den blir också kort, men mycket skarp - varför dom sista stammar av mammut dör ut. Det yngsta fynd av mammut är ca. 10.500 C-14 år - vilket numer kalibreras till 10.600 f. Kr. Då vet vi alltså när Yngre Dryas var som kyligast - i en mycket kritisk period på minimum 50 år.  Yngre Dryas var ödesdiger för dom flesta populationer i norra Europa. Slutet på istiden var alltså den allra smalaste del av "flaskhalsen".

Hur många av dessa 'refugianer' som överlevde vet vi inte - men ATT dom överlevt vet vi ju. Vart dom överlevde vet vi äller inte, men vi vet lite om vart dom sista bodde - INNAN Yngre Dryas. Sen vet vi lite om vart dom dök upp igen, när havsisen hade smällt och Golfströmmens vindar åter blivit varma - från Bretagne till Bjarmeland. 

Enligt genetikerna har enbart ett hundratals människor klarat livhanken under Yngre Dryas - någon stans norr om Pyrenerna-Alperna-Balkan. För 25.000 år sen hade det bott 'moderna människor' över hela de norra Eurasien. 12.500 år sen hade dom flesta lidit samma öde som mammuttar, neander och denisovaner. Men - NÅGRA hade alltså överlevd - alla kylperioderna. Vi får givetvis undra på vart och hur dom överlevt, när även mammutterna inte stod ut med bottenkylan under "the big chill" - som tydligen var det svåraste av alla krisperioder man upplevt på det norra klotet.

Förövrigt har vi en tråd som försöker reda ut övergångarna från istidens redskapskultur till dom ekonomier som växer fram efter istiden. I detta samband kan man se att NV Tyskland, mellan Nordsjön och Östersjön, varit ett kärnområde - med sammanhängande befolkning genom 30.000 år - fram till Yngre Dryas. Därefter dyker det vi kallar Ahrensburg-kulturen upp i Skandinavien, medan Swidrien-kulturen gör hus och värme i Meckleburg och Pommern. Dom äldtsa pionererna påstås ha varit etablerad redan för 12.400 år f.n. En mejsel från Skåne mäts visst till 10.500 f.n. - alltså jämgammalt med mammutbeten från Estland. Fyndet är kanske det äldsta säkra spår efter dom högt kultiverade överlevnadskonstnärer som blev förfäder och arnmödrar till Eurasiens ursprungsbefolkning - numer kallad 'kaukasier'. 
   

Navigering

[0] Meddelandeindex

[#] Nästa sida

[*] Föregående sida