Arkeologi > Allmänt

Mänskligheten nära att dö ut för 20 000 år sedan

<< < (3/5) > >>

Boreas:
Hur gamla är dom äldsta skåningar?!


Med mätvärden mellan 11.390 och 10.055 år är Skånes äldsta mesolitiker risigt gamla - möjligen äldst i Europa. Hur kan det hänga i hop?
 

--- Citera ---
Det tidigaste skånska fyndet av människobearbetade djurben kommer från dödishålorna i Hässelberga och tolkas som en “killsite” (jaktplats). Mycket av fyndmaterialet har 14C-daterats till mellan 11390-10055 BP. Ett älgben har fått dateringen 11040 +/-130 BP (Larsson et al 1999:64).

Materialet innehåller dock ett stort antal arter, varav ren är den mest frekvent förekommande (Magnell  et al
1999). Såväl senpaleolitiska boplatsfynd, t.ex. Lundby II (Rosenlund 1980), som tidigmesolitiska, t.ex. Sværdborg I (Aaris-Sørensen 1976) och Segebro (Lepiksaar 1982) uppvisar en mycket varierad artsammansättning. Bland de tidiga fynden av bearbetat ben finns också enstaka fynd som renhornsyxan i Mickelsmossen (10980+/-110 BP) samt harpunerna från Aggarps mosse (8360+/-90BP) och Rönneholms mosse (8610+/-90BP) (Larsson 1996:143). Förutom dateringsmässigt finns det inga uppenbara paralleller mellan Östra Grevie-fyndet och dessa
fynd. 

I Danmark finns däremot tre viktiga fynd som har klara paralleller med Östra Grevie-fyndet:  Skottemarke och Favbro och Lundbydepåerna (Sørensen 1978, Møller Hansen 2003). Dateringarna spänner från 9950 BP-9400 BP (se bilaga 2) vilket endast är något äldre än Östra Grevie-fyndet


--- Slut citat ---

http://www.regionmuseet.se/acrobatfiler/R2008_90.pdf

AndreasE:
Hur menar du? Det finns ju ingent riktigt klar definition av vad som är "mesolitiskt" och "paleolotiskt". Vissa ser det kronologiskt, vissa pekar på särskilda tekniker osv. I brytpunkten under slutet av senaste istiden blir ju därmed gränserna flytande.

Frågvis Amatör:
I Sveriges Historia 13 000 fkr -600 fkr (Stig Welinder) finns det bilder över isläget i Skandinavien under istiden som åtminstone gör det teorestiskt möjligt. Fanns ett björkskogsområde i Skåne men där Kristianstadsslätten och delar av Blekinge forfarande låg under havsnivån.

Thomas I

Piankhy:
Man kan ju nämna att mammutar tycks ha levt kvar på Wrangelsön i norra Ishavet till för mindre än 4000 år sedan.

En riktigt gammal boplats i Sverige är ju Skatmossen vid Veddige i halland. Den lär vara ungefär 13 000 år gammal och bör ha tillkommit under Allerödtid.

Boreas:
Frågan är tvådelad:

1. När var flaskhalsen?
2. Kan man följa olika 'kulturer' innan, under och efter flaskhalsen?

Senaste frågan har vi diskuterat i tråden "Paleolitsk eller Mesolitisk". Den första frågan har vi berörd på en del trådar. Svaret är att det ligger närmare 10.000 än 20.000. Vad vi nu behöver är en finare kalibrering av köldperoidens tyngdpunkt - och en tydligare identifierting av vilken kultur som överlevde - och äventuellt vart dom överlevt...
 
Innan Weichsel-periodens växlingar låg det större glaciärer över Eurasia. Efter värmeperioden kallad Eem (120.000 f.n.)  börjar isloberna försvinna över norra Ryssland och bli ostabila över norra Europa. Med LGM åkte dom sista isbrearna från Pyreneerna, Alperna, Balkan och Trans-kaukasien. Dom senaste brearna i Ukraina, Hvita-Ryssland, Lithauen och Polen försvann under Bölling-värmen. Jungmoreenerna i norra Tyskland granulerades ungefär på samma tid. Utanför mitt-Norden låg isen fortfarande kvar i havet intill Alleröd. Vad som senare rasar i havet och skapar Yngre Dryas törs vara en skarp nerkylning av Karelen/Vita havet, Östersjön och Norska havet – samtidigt med ett större utflöde av smältvatten från N-Amerika.

När den drivande isen smälte i Östersjön, Nordsjön och hela Nord-Atlantern blev hela Nord-Europa givetvis mycket kald. Havsvattnet var ju pl¨potsligt fullt i krossade isbitar. Det kan förklara den skarpa och ödesdigra kylvågar som lika snabbt blir  varma. Det kan förklara temperatur-kurvorna som kännetäcknar Yngre Dryas:

http://en.wikipedia.org/wiki/Younger_Dryas

Konsekvensen av köldperioderna är att en mängd populationer – av människor och andra stora däggdjur - dör ut. Under LGM och Äldre Dryas har östra Eurasien tömts på folk och mammuttar – efter LGM finns dom avancerade flintknapparna kvar enbart i N-Europa och N-Amerika – som ’Solutrean’ och ’Clovis’. Under dryas-perioderna tunnas der åter i leden – av både folk och djur. Under Alleröd-stadialen växer fynden av flintknapare igjen, men när Yngre Dryas inleds försvinner dom flersta boplatser – i hop med dom sista stora mamuttarna. (Undantaget är det östliga Sibir, där en egenartat  dverg-mammut hade klarat av LGM ch YD på Wrangels ö, norr om östra Sibir.) .Dom yngsta mamut-beterna kommer från finska vikens södra brädd – och mäts till  ca.10.400 C-14 BP.  Yngre Dryas var alltså  värre än någon annan observerad kylperiod över N-Europa – och populationerna av såväl människor som djur varit mycket få.

   När isen väl hade glidit av Skandinavia och N-Amerika – och sen smällt bort på rekord-tid – kunde Golfströmmen mycket effektivt vända tillbaka till Nordsjön, Norska havet och Östersjön. När flaskhalsen var som svårast var man också som närmast mynningen. Vägen från himmel till helvete kan vara kort ibland - och motsatt väg kan vara även kortare.

Yngre Dryas blir alltså den temperatursvängning som gett den ”bottleneck” genetikerna reder om. Därmed blir det nödvändigt att precisera NÄR Yngre Dryas var som hårdast och Eurasien som tomast, på planter, djur och människor. Samtidigt kan vi försöka hålla koll på vilka populationer som fanns just före, under och just efter denna fimbulvinter.

Nu vet vi alltså att det fanns en jakt- och fiskekultur i Halland och Skåne under Alleröd och in i Yngre Dryas. Sen vet vi att dom fanns i Skåne, Julland och Holstein i slutet på Yngre Dryas. Frågan är alltså vart dom befann sej i mellantiden - under dom svåraste seklen...

Navigering

[0] Meddelandeindex

[#] Nästa sida

[*] Föregående sida