Författare Ämne: Uppåkra Säsong 2011  (läst 21011 gånger)

Utloggad supergeten

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 397

Utloggad Ny Björn

  • Stammis
  • Antal inlägg: 174
    • http://www.valdar.se
SV: Uppåkra Säsong 2011
« Svar #21 skrivet: september 30, 2011, 08:38 »
Adelsö socken - men Björkö dock (ett av Stolpes fynd).

/N B
...an archaeologist's career lies in ruins from the start" - P. Bahn

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Uppåkra Säsong 2011
« Svar #22 skrivet: september 30, 2011, 08:55 »
Intressant är att fyndet kommer från slutet av Vikingatiden. Från Uppåkrabloggen:

Citera
Fyndet är inte bara spektakulärt på grund av sin form, utan även av anledningen att det hittades i ett bevarat senvikingatida kulturlager

Thomas I

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
SV: Uppåkra Säsong 2011
« Svar #23 skrivet: september 30, 2011, 10:03 »
Martin R. anser tydligen att formen snarare tyder på tidig vikingatid / sen vendeltid. Men det kan ju ha varit i omlopp en tid innan det kom i jorden, så kontext-dateringen (=sen vikingatid) behöver inte vara fel ändå.

/Mats

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Uppåkra Säsong 2011
« Svar #24 skrivet: september 30, 2011, 10:06 »
Jag uppfattade som att Martin R diskuterar dateringen av föremålet.

Edit: Den hittades i stenpackningen: http://www.uppakra.se/gravdagbok/2011-09-27-ogonkontakt-med-sagans-vasen/

Det blir mer spännande att fundera över Lunds framväxt och Uppåkras nedgång.

Thomas I

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
SV: Uppåkra Säsong 2011
« Svar #25 skrivet: september 30, 2011, 11:13 »
Ja, det är ett häftigt fynd. Om alla dateringar stämmer, inkl. Martins, så innebär det att vad detta beslag än har suttit på så har det föremålet vårdats i ett antal generationer. Eller återanvänts på något sätt.

/Mats

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Uppåkra Säsong 2011
« Svar #26 skrivet: oktober 24, 2011, 22:07 »
Uppåkragrävningarna utökas till nya områden under nästa säsong:

http://www.skanskan.se/article/20111018/STAFFANSTORP/710189912/1088/-/uppakras-ytteromraden-undersoks

Inget uppseendeväckande eftersom det antytts i tidgare årsböcker att platsen har fortsatt på andra sidan Höje å mot Råby.

Ludwig Bolzmann Institutet skall berätta om de undersökningar som gjordes under förra året i Uppåkra snart i November. Tror att detta sker i Uppsala.

Thomas I

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
SV: Uppåkra Säsong 2011
« Svar #27 skrivet: oktober 25, 2011, 08:18 »
Såg lite längre ned på samma länk att planerna på något slags arkeologiskt center vid Uppåkra fortsätter. Tydligen så har inriktningen förskjutits något, vilket kan vara spännande tycker jag:

Citera
– Från början talade man om ett upplevelsecenter, sedan blev det ett arkeologiskt center. Nu talar man om Uppåkra science center och det är inte längre bara fokus på upplevelser, säger Nils-Ove Mårtenson.

Jag antar att de arkitektförslag vi tidigare sett föreslagna är överspelade, de var ju mest "upplevelsebaserade" som jag uppfattade det. Blir intressant i alla fall att se vad det blir till slut.

/Mats


Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Uppåkra Säsong 2011
« Svar #28 skrivet: oktober 25, 2011, 09:28 »
Vad jag har läst handlar om att flytta ut instutitionerna(Historia & Arkeologi) dit samt Uppåkra-utställningen i Historiska museet i Lund. Gissar att det är en process som inte går alltför snabbt.

Uppåkrastiftelsen har flera intressenter som Staffanstorps kommun, Lunds kommun, Universitetet i Lund och Region Skåne.

Thomas I

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
SV: Uppåkra Säsong 2011
« Svar #29 skrivet: oktober 25, 2011, 12:55 »
Vad jag har läst handlar om att flytta ut instutitionerna(Historia & Arkeologi) dit samt Uppåkra-utställningen i Historiska museet i Lund. Gissar att det är en process som inte går alltför snabbt.

Ojdå. Finns det inte risk att det blir för stort därute? Det kommer väl att behövas parkeringsplatser, tillfartsvägar, serviceanläggning m.m., stör det inte miljön därute?

/Mats

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Uppåkra Säsong 2011
« Svar #30 skrivet: oktober 25, 2011, 14:04 »
Vi får se när planerna blir mer konkreta. Vad jag har sett ser det ut som att man tänkte lägga centrat mellan kyrkan  och  ner mot motorvägen mellan Malmö och Lund.

Lägger man det på sluttningen ner mot Gullåkra eller Lilla Uppåkra kommer det att störa miljön där ute.

Edit: Hittade Staffanstorps kommuns plan här: http://staffanstorp.se/boende/detaljplaner/pagaende-planer/uppakra-arkeologiska-center/

Thomas I

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Uppåkra Säsong 2011
« Svar #31 skrivet: november 01, 2011, 21:25 »
Hittade en intervju med Lars Larsson om 2010 utgrävningarna i det träpalats på 50 meter som man grävde vidare i under årets grävningarna. Han pratar om en attack på 500-600 talet där huset brändes ner.

http://www.youtube.com/watch?v=ZZ8HAbpiD8Y

Thomas I

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Uppåkra Säsong 2011
« Svar #32 skrivet: november 03, 2011, 18:34 »
Vetenskapens värld på SR gjorde detta reportage 2007 om Uppåkra som det kan vara intressant att lyssna till även 2011.

http://sverigesradio.se/topsy/ljudfil/922836.mp3

Redan då hade man hittat 20 000 smycken, vilket gjorde Uppåkra till den plats med flest ädelmetallfynd långt utanför Skandinavien.

Thomas I

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Uppåkra Säsong 2011
« Svar #33 skrivet: november 19, 2011, 10:06 »
På CAA konferensen(http://caase.byethost16.com) i Uppsala den 10-11/11 redovisades det resultat från de undersökningar som gjorts i Uppåkra  av Ludwig Boltzmann Institute for Archaeological Prospection & Virtual Archaeology.

Jag var inte själv där men har läst abstraktet som redovisar delresultaten.

"Large-scale archaeological prospection of the Iron and Viking Age site Uppåkra in Sweden
First results of the LBI-ArchPro landscape archaeological case study"

Citera
The magnetometer measurements show that the landscape surrounding the central settlement area of Uppåkra contains a huge amount of previously unknown archaeological structures, such as pits, pit alignments, postholes, hearths and over-ploughed grave mounds. Whether the detected structures, which partly differ in character, are contemporary or older than the Iron Age settlement is currently unknown. Test trenching conducted in 2000 to the east and south of the main settlement site has revealed Bronze Age and Roman Iron Age hearths, pits and postholes.

Tydligen har man hittat nya strukturer under de områden runt kyrkan där det grävts provschakt tidigare.

Citera
The magnetic data shows that many more structures of presumably archaeological character are located in the area.

Det kan vara så att man har hittat gravfält.

Citera
GPR measurements covering over 11 hectares have revealed archaeological structures such as postholes and possible graves in great detai

Undersökningarna som totalt omfattar 175 hektar skall fortsätta under 2012.

Citera
In 2012 it is planned to complete the magnetometer prospection of the central areas and to cover selected areas with high-resolution GPR measurements. The full integration of the digital terrain model with the geophysical data is intended, both for topographic data correction and for graphic visualisation of the results.

Thomas I

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
SV: Uppåkra Säsong 2011
« Svar #34 skrivet: november 19, 2011, 18:51 »
Det är nästan så att det känns bra att det dröjt så länge med att utforska Uppåkra ordentligt. Tekniken har hunnit längre, och man kan nu använda georadar och magnetometer på ett sätt som var otänkbart för 20 år sedan, typ. Just den höga bortodlingsgraden ställer ju krav på moderna metoder. En stor utgrävning på säg 1970-talet hade kanske utgjort mer ett hinder än en hjälp nu i denna kartering som pågår. Eller har jag fel?

/Mats

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Uppåkra Säsong 2011
« Svar #35 skrivet: november 19, 2011, 19:26 »
Bra kommentar Mats. Jag är ingen arkeolog men att man kan skanna stora områden på detta sätt utan att röra i det måste vara ett enormt framsteg.

Jag följer TimeTeam avsnitten på TV9 och där har inte alltid tekniken rätt även om träffsäkerheten är hög.

Magnus Vifot är väl den arkeolog som hittade Uppåkra 1934 men hans grävningar ledde inte till någon aktivitet.

Jag vet inte varför platsen "glömdes bort" och blev aktuell igen i mitten av 1990 talet.

Det bli spännande att se om man hittar några gravfält 2012 och berättar om det. Dateringen är oviss. Kan vara något som funnits innan eller under Uppåkras framväxt.

Intressant är också att man har skannat av ett område som är mer än tre gånger så stort som dagens förmodade Uppåkra.

Thomas I

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Uppåkra Säsong 2011
« Svar #36 skrivet: november 19, 2011, 20:14 »
Jag tackar en känd bloggare, arkeolog och folkbildare i Stockholm(Martin R) för informationen om vad som berättades i Uppsala om Uppåkra för en vecka sedan.

Inte lika lätt att få ut något vettigt av auktoriteter här  i Skåne.

Thomas I

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Uppåkra Säsong 2011
« Svar #37 skrivet: januari 08, 2012, 13:25 »
Nu verkar det som man har hittat något sensationellt igen.

http://scienceblogs.com/aardvarchaeology/2011/09/the_winged_man_of_uppakra.php#comments

http://www.uppakra.se/gravdagbok/2011-09-28-guldglans-framtrader-under-skalpellen/

Thomas I

Fantastiskt vackert!

En kusin finns från Adelsö:
http://catview.historiska.se/catview/media/lowres/221804


Komi-folket i rysska Perm hade under yngre jernålder en bronskultur där motivkretser visar tydlig förbindelse till Skandinavisk smidjekonst från samma period. Her är t.ex. en av få paralleller man hittatt till en ’mytologiska fågelmannen’ man i höst hittade i Uppåkra:

http://www.perm-animal-style.ru/photo/birdmen/

Sen kan man kolla den komiska kosmologins symbolvärld och hitta ett större antal paralleller til den forn-nordiska symbolvärld. Gemensamma symbol, ideal och uttrycksformer vill i det här fallet klart implisera en historisk gemensamhet där man under lång tid utvecklat gemensamma uppfatningar, begrepp och världsåskådningar – även om man haft olika modersmål.
http://www.perm-animal-style.ru/photo/
http://en.wikipedia.org/wiki/Permian_bronze_casts

Endera av gestalterna i den komiska mytologin har även namn som till förväxling kan läsas som 'skandinaviska lånord'.     
http://en.wikipedia.org/wiki/Komi_mythology
http://en.wikipedia.org/wiki/File:Komi_peoples.jpg
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Uppåkra Säsong 2011
« Svar #38 skrivet: februari 21, 2012, 23:07 »
På hemsidan för Uppåkra har man knutit den gyllene örn-figuren till sägnen om (artyperna) Völund och Sigurd, som "lärde sej fåglarnas språk". Bland sagornas många hänvisningar till örn-motivet finns även en vers om "den gyllene örnen" - i sägnen om (arketypen) Helge från Brålunda, med tillnamnet Hundings-bane. Helge föds 'I tidens ålder' - efter att "gyllene örnar" (arar gullu) - hade 'nigad' 'heligt vatten' från 'Himlafjällen'. Då kunde 'Borg-hild från Brålunda' bära den 'storsinnade Helge' till livet:
 
Citera

Ár var alda,
þat er arar gullu,
hnigu heilög vötn
af Himinfjöllum;
þá hafði Helga
inn hugumstóra
Borghildr borit
í Brálundi.

http://heimskringla.no/wiki/Helgakvi%C3%B0a_Hundingsbana_I


I heraldikens symbolspråk får enbart gamla kungahus/ätter anväanda örnen som symbol. Dom två "gyllene örnarna" från antiken återges nu som dubbelhövdade. Dom har tydligen en stark tradition bakom sej som symboler för 'det högsta' och 'det heliga'. Att Borghild sen döps med 'heligt vatten' - innan graviditeten - har en tydlig parallell med mytologiska berättelser om dom dryckes-ritualerna under Kybele-, Artemis-, Hera-festivalerna föregick antikens 'heliga brudlopp' ('Hieros Gamos'). Nordens heliga lundar och skålgropar törs påminna om sakens aktualitet. 

http://www.lessing-photo.com/dispimg.asp?i=10040269+&cr=6&cl=1

Den gyllene örnen kan alltså symboliserar den blivande moderns och det kommande barnets högsta beskyddare. Juno/Hera/Elytheia/Artemis/Isis/Ashera påkallades alltid vid födslar - och räknades som barnmorskornas ideal. Den kvinnliga örnen - typ Artemis - torde alltså vara den högsta kvinnliga 'hovgode' och ha sitt eget tempel/hov/vie. I nordiska sagor förestås ceremonierna (Torre-blot/Disa-blot) av 'godar/godinnor' - där kungen och drottningen anses vara dom högsta, varför dom företräder i rikets centrala tempel under dom sessongvisa folkfester.

http://www.theoi.com/Ther/AetosDios.html

Uppåkra-örnen bär endera mycket intressanta symboler påryggen:
http://scienceblogs.com/aardvarchaeology/2011/09/the_winged_man_of_uppakra.php#comments

äar framkomer spiralen, pärlorna, kitteln, hovformen (domen) och två ormar - som tittar åt var sitt håll. Parallelerne till drotningen från Lejre - och 'fågelkvinnan' rån Tissö - är ganska påtagliga, se  nere på vänster spalt:

http://www.uppakra.se/gravdagbok/2011-09-30-tack-for-sasongen-2011/
« Senast ändrad: februari 21, 2012, 23:40 av Boreas »
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Uppåkra Säsong 2011
« Svar #39 skrivet: februari 21, 2012, 23:24 »
Den bevingade Uppåkra-figuren platsar altså som "Asarnas företrädare - Fòrsete (Forseti)". Nu är dom olika källor inte riktig sams om viken av 'gudarna' som fyller denna funktion, fast Tor har flesta rösterna. I några versioner är det 'Oden själv', ibland 'Brage'. Nu kan 'Oden' vara en känning för Tor -  som också kallas för "den bragdrike", Åku-Tor eller Ving-Tor.

När Tor 'flyger' med bockarna är han ute med sin gyllene hammare - Mjölner - för att blixtra till och 'knäcka en jätte" - eller hans "nöt' -  och 'knycka hans mjöd' - Odrörer - vilket ”skapar extas”. Vid dessa möten har jätten ofta örnhamn, vilket Tor/Oden alltid får med sej hem - ihop med vinet - till Asgård. I Trymskvida flyger jätten Trym och godinnan Idun i örnhamn, medan jättesonen Loke kommer med med nöten.   ;)

Lägg förövrigt märke till att den bevingade mannens kvinnliga komplement. I fall han heter Tor borde hon - enligt Snorre - kallas Siv. Sen är frågan om Siv är en känning för Idun (med äpplen) och/eller Frigga. I Kalevalan är det enklare, där heter hon i örnham Maja - och gemålen heter Seppo. vilken också har en örn. Dom heter bägge Ilma (luft) med efterleden -tar och -rinen. Sen hör vi hur smeden Seppo Ilmarinen tala med fåglarna och företräda fadern, Okko (Väinömöinen), finska för Gubben (Oden). Parallellerna till den forn-nordiska mytologin är många och tydliga. Seppo och Tor är paralleller till Zeus och Jupiter.

http://www.shutterstock.com/pic-92791123/stock-vector-royal-eagle-wearing-a-crown-and-two-babies-a-boy-and-a-girl-prague-castle-entranc

När mytologins gestalter 'får vingar', 'byter skepnad' eller 'åker i fågelhamn' är det tydligtvis ett uttryck för den 'höghet' som återger en 'extasis' med sexuella grundtoner. Fruktbarhetsriter som 'torreblótt', 'baccanalier' och 'dionysos-fester' hade - innan dom förbjöds under medeltidens teokratier - inga större tabun knutna till kroppens naturliga funktioner och sexuella instinkter. Tvärt emot har dom lagt stor vikt vid att sköta dessa impulser på rätt sätt,  till att främja vitaliteten. Det förklarar deras ceremonier, riter och festivaler relativt enkelt och jordnärt. Allegorierna och gestalterna från fågelvärldens parningsdansar, spel och lekar kan alltså förstås som poetiska uttryck för en 'djurisk' biologi - häller en som mystiska uttryck för en obskyr och okänt övertro.  :-[

http://www.theoi.com/Gallery/K1.1.html

Vi känner väl fortfarande till dom emotionella ändringar som inträder när "känslorna flyger iväg" med både lek och lärd - och uppenbarar dom djupare, instinktiva och känsligaste sidor av ens personlighet. Folkliga uttryck för det 'svärmande' som föregår det 'heliga äktenskapet' använder ju fortfarande en rad bevingade uttryck när Suttungs mjöd börjar stiga i kitteln och poesin börjar blomma i vårsolen. Då hämtar vi fortfarande fram dom stora skaldernas bilder från ornitologin - där man får 'svärma', 'snurra' och 'kurra' - intill man ''flyger hem, som på moln'. När det sen blir allvar kan man fortsätta orrspelet och tjäderleken, ringdansen och pardansen - intill smekmånaden kan föregå 'den heliga stunden i lunden' - där han och hon är riktigt redo att utföra den magi som skapar en ny, vital och livsglad människa...

Den s.k. "fruktbarhetskulturen" hade naturnära ideal och kulturland filosofiska traditioner - både i antikens Grekland och medeltidens Nord-Europa. Den bevingade idolen från templet vid Uppåkra törs ha haft en central position i denna gamla kulturform, intill den nya teokratin invaderade norra Eurasien. När vi numer kan jämföra antikens olika pantheon ser man att dom har mycket likartade symboler och funktioner. Med hjälp från dom keltisk, grekisk och skytisk konsthantverk kan vi därför fylla i dom hål vi har i kunskapen om vårt forn-nordiska pantheon.
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”