Författare Ämne: Nya fynd i Gamla Uppsala  (läst 578747 gånger)

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Nya fynd i Gamla Uppsala
« Svar #440 skrivet: oktober 01, 2013, 21:43 »
Boreas, här har vi faktiskt ett praktexempel  :)

Om kartan inte överensstämmer med terrängen så gäller -  kartan  :D

Thomas

"Så har det varit, så så får det vara."

Patinerade teorier och ingrodda uppfattningar baserad på "bred enighet" och "rådande konsensus" är inte något man skal utmana - eller skämta med. Hörru.   :-X

Man kan inte annat än beundra den envisa som kan uppvisas när ett helt fack behöver korrigera för ett gammalt mätningsfel.   ;)
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Marty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 469
SV: Nya fynd i Gamla Uppsala
« Svar #441 skrivet: oktober 01, 2013, 21:43 »
Jag håller bara delvis med dig..  Hade Mariestad varit Sveriges äldsta och viktigaste akademiska plats hade vi antagligen vetat mer om Sveriges största domarring i Askeberga, eller så kanske  någon av de 5 storhögarna i Vad  hade undersökts? Man kanske hade följt upp uppgifterna om fynd av föremål i sjön Östen, eller gjort någon studentgrävning i Sigtunaholm?

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Nya fynd i Gamla Uppsala
« Svar #442 skrivet: oktober 01, 2013, 21:57 »
Absolut. Men trots Uppsala universitet så har GU knappt berörts av arkeologiska undersökningar mellan 1920-talet (då kyrkans golv lades om) och 1990-talet. Trots universitetet gavs SLU fria tyglar att bygga vad man ville i Ulltuna i 50 år, vilket gör att vi idag i stort sett endast känner till den båtgrav som upptäcktes av en slump på 1800-talet samtidigt som resten är förstört. Trots universitetet har Åshusby inte berörts av någon arkeologi alls. Trots universitetet har inga boplatser undersökts i Valsgärde, Danmark, Fullerö eller Alsike. Trots universitetet har ingen följt upp det fynd av romerska statyetten som gjorts i sjön Fysingen.

Jag tror att du grovt överskattar mängden arkeologi i trakten som utförts av Uppsala Universitet. Visst gillade man att skotta storhögar på 1800-talet, men så mycket längre än så sträcker det sig inte. Valsgärde är det enda stora undantaget.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Nya fynd i Gamla Uppsala
« Svar #443 skrivet: oktober 01, 2013, 22:10 »
Men AndreasE du kan väl inte på fullaste allvar tillstå att skillnaderna i undersökningsgrad inte är markanta? 29:1 måste väl ändå säga någonting?
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Marty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 469
SV: Nya fynd i Gamla Uppsala
« Svar #444 skrivet: oktober 01, 2013, 22:18 »
Andreas
Gör en artikel/litteraturlista över Uppland respektive Västegötlands med avseende perioden 500-800 e kr. Jag kan i princip alla källor som berör VG. Jag skulle få ihop minst 20 publikationer från Uppland för varje från VG. Detta har inte med rättvisa att göra utan är bara fakta. Jag ifrågasätter inte Uppland/Uppsala som en oerhört spännande och viktigt region under perioden. Jag köpte Bratts alster så fort den dök upp. Forskningsläget/kunskapen från respektive område är dock fullständigt olika varför alla jämförelser tyvärr är meningslösa.

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Nya fynd i Gamla Uppsala
« Svar #445 skrivet: oktober 01, 2013, 22:35 »
Andreas
Gör en artikel/litteraturlista över Uppland respektive Västegötlands med avseende perioden 500-800 e kr. Jag kan i princip alla källor som berör VG. Jag skulle få ihop minst 20 publikationer från Uppland för varje från VG. Detta har inte med rättvisa att göra utan är bara fakta. Jag ifrågasätter inte Uppland/Uppsala som en oerhört spännande och viktigt region under perioden. Jag köpte Bratts alster så fort den dök upp. Forskningsläget/kunskapen från respektive område är dock fullständigt olika varför alla jämförelser tyvärr är meningslösa.

Men AndreasE du kan väl inte på fullaste allvar tillstå att skillnaderna i undersökningsgrad inte är markanta? 29:1 måste väl ändå säga någonting?

1: Det är inte jag som pratar om att jämföra Uppland med VG. Det var över huvud taget inte med i min ursprungliga post. Jag talade om Uppsalaområdet, ingenting annat.

2: Har det grävts mer i Mälardalen? Absolut.  Som jag skrev för bara några timmar sedan:

Självklart missgynnas vissa områden av att de ligger "fel till" för exploatering och utifrån universiteten, men det går inte att tillskriva Uppsala-miljön enbart till att "det har grävts massor".

Men som min lista alldeles nyss visade så är Uppsalaområdet förvånansvärt dåligt undersökt arkeologiskt sett utifrån det faktum att det faktiskt har ett universitet mitt i sig. Det är fakta. Den koncentration jag påtalade, återigen utan att jämföra med någon annan region, är till förvånansvärt liten grad känd på grund av universitetet.

Och Marty, jag håller med om att det publiceras mer om Mälardalen (inte så konstigt då tre universitet i regionen har arkeologiska institutioner).

Utloggad Skoglar

  • Veteran
  • Antal inlägg: 945
  • Amatör utan skolning
Nya fynd i Gamla Uppsala
« Svar #446 skrivet: oktober 01, 2013, 22:39 »
Men AndreasE du kan väl inte på fullaste allvar tillstå att skillnaderna i undersökningsgrad inte är markanta? 29:1 måste väl ändå säga någonting?

Detta blir ju alltmer off topic, men tydligen är utgrävningar av just storhögar extra särskilt viktigt.
29 grävda storhögar i MD av 268 registrerade blir väl cirka 11% av totalen. Vilket är, ungefär, det motsvarande talet för VG?
Så att vi kan få en uppfattning om hur markanta skillnaderna är...

Utloggad Marty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 469
SV: Nya fynd i Gamla Uppsala
« Svar #447 skrivet: oktober 01, 2013, 23:01 »
Skoglar
Antalet storhögar i VG är inte känt då ingen har studerat detta som Brink gjort för Mälardalen. Räknar man utifrån Fornsök så är antalet ungefär likvärdigt med Upplands. Det finns dock en viss osäkerhet då risken för bronsålderdateringar är högre i VG.
Fattar inte detta oerhörda motstånd mot det faktum att Uppsala sedan mycket lång tid har en stark arkeologisk forskningstradition. Denna tradition tillsammans med sentida markexploatering har gett oss en för Sverige unik inblick i en rik järnåldersmiljö.

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Nya fynd i Gamla Uppsala
« Svar #448 skrivet: oktober 01, 2013, 23:26 »
AndreasE, ditt avfärdande av kartorna tror jag slår rekord i avfärdande på lösa grunder.

Menade du verkligen alvar med det du skrev?

Thomas


Historia är färskvara.

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Nya fynd i Gamla Uppsala
« Svar #449 skrivet: oktober 01, 2013, 23:51 »
Skoglar
Antalet storhögar i VG är inte känt då ingen har studerat detta som Brink gjort för Mälardalen. Räknar man utifrån Fornsök så är antalet ungefär likvärdigt med Upplands. Det finns dock en viss osäkerhet då risken för bronsålderdateringar är högre i VG.

Problemet med fornsök är ju dock att det inte går att söka specifikt efter "storhögar" eller efter högarnas diameter. Känner du till någon som gått igenom alla fritexter för att räkna storhögar? Skulle vara intressant att se resultaten.

Fattar inte detta oerhörda motstånd mot det faktum att Uppsala sedan mycket lång tid har en stark arkeologisk forskningstradition. Denna tradition tillsammans med sentida markexploatering har gett oss en för Sverige unik inblick i en rik järnåldersmiljö.

Vad för "oerhört motstånd"? Jag har sagt att undersökningsgraden är högre än för många andra ställen. Samtidigt så har jag ju dock även visat att det inte är så att dessa miljöer är väl kända arkeologiskt, för det är de inte. Ge mig några exempel på elitmiljöer runt Uppsala där Uppsala Universitet och denna "rika forskningstradition" har bidragit på ett betydelsefullt sätt, förutom Valsgärde och GU. Precis, det är inte lätt. För hur mycket du än vill få det till att universitet har grävt massor runt Uppsala, så stämmer det helt enkelt inte. Det är faktiskt förvånande vad lite man gjort i närområdet. Det har skrivits mycket förstås, men man har inte grävt jättemycket.

Den sentida exploateringen har framför allt berört boplatser från äldre järnålder samt, framför allt längre söder ut, vissa gravfält. Den stora mängden exploateringsarkeologi har utförts i Stockholmsområdet under miljonprogrammet och i samband med diverse infrastrukturprojekt. De första riktigt stora undersökningarna runt Uppsala var E4-projektet i början av 2000-talet.

Alltså, igen: ja, det har grävts mer i Mälardalen/Uppland än på i stort sett alla andra platser i landet. Men nej, den miljö jag talar om är till största delen inte känd på grund av det.

Och återigen - varför denna ständiga jämförelse?

AndreasE, ditt avfärdande av kartorna tror jag slår rekord i avfärdande på lösa grunder.

Menade du verkligen alvar med det du skrev?

Ok, kolla på första kartan och på andra. Det är ungefär 100 år mellan dem. På den första visas en enorm sjö söder om höggravfältet, på den andra någonting som snarast kan liknas vid en dam eller tjärn. Är den utvecklingen sannolik? Kartritarkonsten var väldigt outvecklad på 1500-talet. Det har dragits lite provschakt i området ifråga, och man har inte hittat några tecken på att det var en ordentlig sjö ända in på 1500-talet.

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Nya fynd i Gamla Uppsala
« Svar #450 skrivet: oktober 02, 2013, 00:12 »
AndreasE, det intressanta kartorna visar är att det kanske var en sjö man satte "staket" runt under vikingatid. OM man nu satte upp ett staket runt en sjö så är det intressant att spekulera lite om varför.

Om det nu inte var en sjö så var det en våtmark som inte dikades ut förrän på 1700 talet. Varför då sätta staket, i sådana dimensioner, runt en våtmark?

Provgropar? Vet ingenting om dessa - men de bör ha varit rejält djupa, flera meter djupa, om vi skall tro på kartorna.

Stolpfundamenten har stöttat mycket stora stolpar med en rejäl diameter av vad jag kan förstå. Kan dessa stoplar vara måltavlor för pibågsskytte? Så kallade stolpskott?

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Nya fynd i Gamla Uppsala
« Svar #451 skrivet: oktober 02, 2013, 00:43 »
AndreasE, det intressanta kartorna visar är att det kanske var en sjö man satte "staket" runt under vikingatid. OM man nu satte upp ett staket runt en sjö så är det intressant att spekulera lite om varför.

Jag tror att det är för tidigt att säga att dessa fundamentsrader "ringar in" denna våtmark. Vi vet inte deras fullständiga utbredning, och de verkar ingå i ett större komplex av fundamentsrader som uppenbarligen inte är fokuserat enbart på denna delen av GU.

Provgropar? Vet ingenting om dessa - men de bör ha varit rejält djupa, flera meter djupa, om vi skall tro på kartorna.

Arkeologiska provschakt, alltså små schakt vars syfte är att ge en indikation av lagerdjup/lagerföljd, fyndsammansättning och eventuella konstruktioner i ett område. Vad menar du bör ha varit djupt?

Stolpfundamenten har stöttat mycket stora stolpar med en rejäl diameter av vad jag kan förstå. Kan dessa stoplar vara måltavlor för pibågsskytte? Så kallade stolpskott?

Ingen teori jag någonsin hört. Många måltavlor i sådana fall.

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Nya fynd i Gamla Uppsala
« Svar #452 skrivet: oktober 02, 2013, 01:35 »
Ja, rejäla stolpskott  ;)

Ja tror jag vet vad ett provschakt är.

Se karta nr 2, en bäck rinner genom en sänka där det bildats en vattensamling mitt i sänkan. Idag finns inga rester av en sänka, inte ens när det är smältvatten på våren kan en sänka ens skönjas. Detta innebär att sänkan fyllts ut så att marken blivit plan. Hur har sänkan fyllts ut?

Hur djup var då sänkan? Det är omöjligt dör oss att veta om vi inte undersökt hur djup sänkan faktiskt var, och naturligtvis, fanns det verkligen en sänka där - eller ritade rudbeck ut en bäck och en sjö (vattensamling) som inte fanns i verkligheten?

Stolpfundament finns från fotbolssplanen tvärs över där bäcken på kartan rann fram till gravfältet. Sedan finns fundament längs med gravfältet - och längs Vattlundavägen. Då har vi faktiskt tre sidor på en rektangel att resonera om.

I framtiden kanske det hittas tusentals fundament i rader i olika väderstreck, det vet vi inte. Men att ta hänsyn till vad vi eventuellt hittar i framtiden har aldrig hindrat någon diskussion här tidigare. Vad jag vill minnas gäller regeln inom arkeologin att har man hittat det så finns det. Inte hittade föremål finns alltså inte.

Som ja sagt tidigare, detta är en ren spekulation. Jag ser det inte ens som viktigt, bara som en möjlighet bland andra möjligheter. Värt att fundera på? Ja, absolut - som ett möjligt alternativ. Kartorna finns, vi har ytterst få sådana källor i det vi diskuterar.

Kvar blir då frågan, när vi för en gångs  skull faktiskt har flera källor i form av tre kartor - skall vi förneka källorna, bortförklara dem, misskreditera dem, anse dem som fria fantasier, osv. Är vi verkligen så ovana vid källor att när vi väl hittar dem kan vi inte hantera dem? Alltså, källor som inte stämmer med den allmänna, eller personliga, uppfattningen - förkastas? Då är vi illa ute.

Vad vi faktiskt har är tre kartor från tre olika århundranden, 15, 16 och 1700 talet som visar samma område. På 1500 talet fanns en sjö, på 1600 talet fanns en vattensamling oxh en bäck och på 1700 talet dikades våtmarken ut med ett system av diken. Det som kartorna visar är ett naturligt skeende vars grund är landhöjningen i området - samt mänsklig påskyndan på 1700 talet genom dikning. Fullkomligt naturligt alltså. Logiskt också. En mycket vanlig landskapsutveckling utveckling i vårt land.

Fanns det en sjö just dör på 1500 talet? Ingen aning. Källan säger att där fanns en sjö. Nästa källa säger att en mindre sjö låg i en sänka med sluttningar upp mot fastare mark. Tredje källan berättar om urdikning av ev våtmark. Kan det ens bli tydligare? Vi har det till och med på bild"

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Nya fynd i Gamla Uppsala
« Svar #453 skrivet: oktober 02, 2013, 09:04 »
Skoglar
Antalet storhögar i VG är inte känt då ingen har studerat detta som Brink gjort för Mälardalen. Räknar man utifrån Fornsök så är antalet ungefär likvärdigt med Upplands. Det finns dock en viss osäkerhet då risken för bronsålderdateringar är högre i VG.
Fattar inte detta oerhörda motstånd mot det faktum att Uppsala sedan mycket lång tid har en stark arkeologisk forskningstradition. Denna tradition tillsammans med sentida markexploatering har gett oss en för Sverige unik inblick i en rik järnåldersmiljö.


Vadå motstånd?   Det enda det handlar om är ju att jag tycker det bör finnas en förståelse och acceptans för hur faktaunderlaget ser ut, och att vi anpassar våra tolkningar efter det.  Och det är faktiskt relevant att påtala detta, vilket verkar vara extra tydligt när nu även du går i försvarsställning!
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Marty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 469
SV: Nya fynd i Gamla Uppsala
« Svar #454 skrivet: oktober 02, 2013, 09:31 »
Yngwe
Går inte alls i försvar utan är lite frågande till att man försöker framställa Uppsala som en plats som vilken som helst forskningsmässigt-historiskt(arkeologiskt är en annan fråga)

Marty

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Nya fynd i Gamla Uppsala
« Svar #455 skrivet: oktober 02, 2013, 09:50 »
Yngwe
Går inte alls i försvar utan är lite frågande till att man försöker framställa Uppsala som en plats som vilken som helst forskningsmässigt-historiskt(arkeologiskt är en annan fråga)

Marty


Helt galet av mig, läste i kors  och missuppfattade helt och därmed blev svaret helt gallemattias.  Stryk det helt alltså!  :(
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Nya fynd i Gamla Uppsala
« Svar #456 skrivet: oktober 02, 2013, 09:59 »
Detta blir ju alltmer off topic, men tydligen är utgrävningar av just storhögar extra särskilt viktigt.
29 grävda storhögar i MD av 268 registrerade blir väl cirka 11% av totalen. Vilket är, ungefär, det motsvarande talet för VG?
Så att vi kan få en uppfattning om hur markanta skillnaderna är...


Du menar att det bara finns ca 10 storhögar i VG alltså?
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Nya fynd i Gamla Uppsala
« Svar #457 skrivet: oktober 02, 2013, 11:51 »

Ok, kolla på första kartan och på andra. Det är ungefär 100 år mellan dem. På den första visas en enorm sjö söder om höggravfältet, på den andra någonting som snarast kan liknas vid en dam eller tjärn. Är den utvecklingen sannolik? Kartritarkonsten var väldigt outvecklad på 1500-talet. Det har dragits lite provschakt i området ifråga, och man har inte hittat några tecken på att det var en ordentlig sjö ända in på 1500-talet.




På frågan om en sjö kan minska så drastiskt i storlek på hundra år så är svaret utan tvekan ja. En grund sjös försvinnande är en accelererande process och om man blandar in gödsel och rörliga jordmassor från jordbruk så lär sista halvmeterns djup kunna försvinan på några få årtionden. Utvecklingen som Thomas beskriver har nog sin parallell på otaliga platser och därför tycker jag nog att Thomas tankegångar förtjänar att tas på allvar.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Nya fynd i Gamla Uppsala
« Svar #458 skrivet: oktober 02, 2013, 14:47 »
AndreasE, har du varit vid döda fallet? Ragundasjön rann ut genom döda fallet. 1796 försvann sjön på några dygn. Sjön var 2,5 mil lång.

Det finns många olika saker som kan påverka sjöar. Mänsklig påverkan, kraftiga vårfloder, isproppar som släpper snabbt och naturkatastrofer är några.

Från karta 1 till karta 2 har det gått tre generationer. Enligt dig borde alltså Sverige idag se ut som på din farfarsfars tid? Det gör inte Sverige.

Du tolkar alltså källor efter egen personliga uppfattning om vad som är möjligt - eller inte möjligt. Du tror inte att en ganska liten sjö kan försvinna på 100 år och så argumenterar du efter din uppfattning.

Kartorna är alltså källor, urkunder över vår historia och de visar ett område som ligger dig varmt om hjärtat och där du är engagerad yrkesmässigt. Källorna spänner över tre sekler och beskriver ett skeende - och du anser källorna vara fel för de stämmer inte med din personliga uppfattning?

Hur många källor har vi som visar ett skeende under tre sekler? Dessutom med bilder/kartor? Inte många. Dessa tre kartor är kanske till och med helt unika.

Visst, källor skall undersökas och till och med ifrågasättas. Men knappast med tyckande.

Kartorna kan vara ritade med fantasi samt vara over- eller underdrivna för att påvisa någonting som konstnären vill framhäva. För att kontrollera kartornas riktighet behövs undersökningar och fakta.

Min tilltro till Rubeck när det gäller GU är mycket låg. Hans karta är jag mycket försiktig med, men, den är en av tre kartor och den passar in mellan de andra två i ett naturligt skeende.

Vad vi har är tre kartor från 15,16 och 1700 talet - och stolpfundament som bildar tre sidor av en rektangel just kring detta område som kartorna visar - och där det enligt kartan från 1500 talet låg en sjö.

På andra sidan gravfältet låg också en sjö. Söder om 1500 tals sjön låg också en sjö. Sjöar är alltså inte sällsynta i detta område, de är snarare regel än undantag.

Stolprader fanns. Eldstäder har hittats utanför stolpraderna vilket bör betyda att där vistades det folk. Eldtsäder har inte hittats innanför stolpraderna, vilket bör betyda att folk inte vistades där, eller kanske till och med, folk fick inte vistats innanför stolpraderna. Då bör vi fråga varför, vad fanns innanför stolpraderna på vikingatid och Vendeltid.

Med hyggligt stor sannolik fanns där en sjö. Inte en slätt. Ingen stor sak egentligen - men - om man tror att på en slätt har folket samlats för att titta på ett blot på gravfältet...ja, då blir det en stor sak eftersom folk knappast kan stå i en sjö.

En sjö på denna plats tvingar kanske fram en annan bild av vad som hände här en gång i tiden. För min egen del ändras inte bilden av vad som hände här, men bilden av HUR det hände kanske jag måste ompröva. Var stod folket under bloten? Var fick allt folket plats? Var fanns det torr markyta som var tillräckligt stor? Stod templet också där?

Thomas

Historia är färskvara.

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Nya fynd i Gamla Uppsala
« Svar #459 skrivet: oktober 02, 2013, 20:00 »
Kvar blir då frågan, när vi för en gångs  skull faktiskt har flera källor i form av tre kartor - skall vi förneka källorna, bortförklara dem, misskreditera dem, anse dem som fria fantasier, osv. Är vi verkligen så ovana vid källor att när vi väl hittar dem kan vi inte hantera dem? Alltså, källor som inte stämmer med den allmänna, eller personliga, uppfattningen - förkastas? Då är vi illa ute.

Jag säger inte att det fanns en bäck och något sorts mindre vattenhål. Detta kan förstås tidigare ha varit en större sjö. Det jag säger är att kartan från 1500-talet är den minst tillförlitliga, och att arkeologin hittills inte visat på förekomsten av en så stor sjö som den kartan visar.

När det gäller kartor från 1500-talet och arkeologi, så bedömer jag nog arkeologin som pålitligare.

Stolpfundament finns från fotbolssplanen tvärs över där bäcken på kartan rann fram till gravfältet. Sedan finns fundament längs med gravfältet - och längs Vattlundavägen. Då har vi faktiskt tre sidor på en rektangel att resonera om.

Två sidor av denna rektangel finns belagda - den över fältet och den som går längs själva gravfältet. Du har dock placerat raden längs Vattholmavägen fel. Denna rad (eller rader som det handlar om än så länge) ligger betydligt längre norr ut, vid GUSK-ladan, några hundra meter norr om byn och vid Samnan. Vi har alltså ingen tredje sida på din rektangel. En sådan finns kanske, men det vet vi inte.

Du tolkar alltså källor efter egen personliga uppfattning om vad som är möjligt - eller inte möjligt. Du tror inte att en ganska liten sjö kan försvinna på 100 år och så argumenterar du efter din uppfattning.

Kartorna är alltså källor, urkunder över vår historia och de visar ett område som ligger dig varmt om hjärtat och där du är engagerad yrkesmässigt. Källorna spänner över tre sekler och beskriver ett skeende - och du anser källorna vara fel för de stämmer inte med din personliga uppfattning?

Jag har inget problem med att en sjö kan försvinna på 100 år. Däremot så pratar vi här om en stor sjö som skulle ha blivit en liten tjärn/vattenhål under loppet av 70-100 år under 1600-talet. Visst är det möjligt, men knappast självklart. Samtidigt så har vi inga arkeologiska bevis för denna sjö. Kanske kommer framtida undersökningar visa hur stor en potentiell sjö en gång varit, men fram till dess så anser i alla fall jag att sjön som den framställs på 1500-talskartan förefaller allt för stor.

För att kontrollera kartornas riktighet behövs undersökningar och fakta.

Precis.

På andra sidan gravfältet låg också en sjö. Söder om 1500 tals sjön låg också en sjö. Sjöar är alltså inte sällsynta i detta område, de är snarare regel än undantag.

Titta på kartorna. Sjön norr om gravfältet framställs som lika stor som sjön söder om gravfältet. Denna försvunna sjö skulle alltså ha varit lika stor som Myrby träsk (som det heter idag). Myrby träsk finns kvar än idag, och finns omnämnd i otaliga källor. Denna lika stora sjö som låg söder om gravfältet ska alltså istället helt försvunnit och dessutom inte lämnat några källor efter sig annat än denna karta.

Än idag blir fältet söder om högåsen ibland täckt av en vattenspegel under höst och vår. Jag misstänker att den "sjö" som finns på kartan visar situationen under en av dessa tider på året, när den mindre bäcken och vattenhålet flödade över sina bredder.