Nya fynd i Gamla Uppsala

[Carl Thomas]

Området kring GU på 400 talet bör ha varit rejält vattensjukt. Grusåsar höjde sig över den vattensjuka marken, på dessa grusåsar bosatte sig människor. GU kan alltså vara mycket äldre än den tid vi pratar om nu. Jag ser det som fullkomligt naturligt att folk bosatte sig på torra grusbackar. Bronsåldersfynd på dessa grusåsar skulle inte förvåna mig alls. Grusåsar är populära platser att bo på eftersom de är torra och dränerar bra.

AndreasE, finns det verkligen inte något glapp i fyndmaterialet runt 400 talet i GU?

Anders I U, den enda källa vi har som omtalar blot i Upsal är Adam. Hqn är också den enda källan sommlmtalat 72 kadaver som hängs upp dör att euttna och hönger dör tills de faller ned på marken. Med tanke på att de höngdes upp i mitten av december skulle jag tro att de hängde där minst våren och sommaren och föll ned någon gång under hösten.

Hur länge de hängde kvar tror jag avgörs av vädret, en torr vår och sommar medför nog att de hänger kvar tills nästa vår. Stanken upphör om de torkar - och återkommer efter regn.

Det går säkert att hitta uppgifter om hur länge t.ex. En människa kan hänga utomhus innan senor och ligament ger upp sin kamp.

Thomas

[Carl Thomas]

Dubbelpost, sorry!

Thomas

[Anders i Uppsala]

Jag har inget att invända, uttrycker man sig på det här viset föregår man med mycket gott exempel. Jag tycker faktiskt att om man antar att det är kungar så måste man rimligen också få resonera om vilken kung det kan vara. Om jag sen inte skulle tro samma sak är egentligen helt oviktigt, för jag har inga som helst indicier som motbevisar vad du tror.


En nyfiken fråga. Om du hypotetiskt blev satt på att som förste man på plats gräva ut en av Uppsalas högar. Hur skulle du då försöka hantera det faktum att du redan har en "gissning" som möjligen kan påverka hur du ser på det du finner? Och vad skulle du säga till media just när ni öppnat graven och har en del fynd framför er?

Det var en spännande fråga! Jag har faktiskt inget bra svar på den.

Jag tror att man skall vara försiktig och inte dra källkritiken så långt att man bortser från de indicier som trots allt finns och istället svävar iväg för mycket i egna tankar. Å andra sidan kan man inte ta berättelser upprättade 300-400 år efter händelserna de beskriver som fakta. Det är en jättesvår avvägning som jag antar att arkeologer måste kämpa med hela tiden.

På något sätt tycker jag att kärnan i problemet är att man inte fullt ut vet vilket kategori människor som begravdes i kungshögar: bara kungar, män av kunglig släkt, kvinnor och män av kunglig släkt, etc? Mycket pekar på att kungen hade en viktig religiös roll.

[Stfan]

Hej
Jag har precis läst Peter S. Wells  bok  - Från barbarer till änglar- (2008) den behandlar på ett spännande sätt en del av de frågor som avhandlas i denna tråd bla att kristendomen inte sprids norrut så intolerant som den senare blir.  Bla. att man offrade djurben o tom människoskallar under golven i kristna tempel  och hus i en övergångsperiod. (Uppåkra? - Arianer?) Blandreligioner som ex. på Tahiti?

Jag tror man skall vara ödmjuk inför arkeologin o låta den tala men även söka jämförelseplatser utanför Norden.
Ang. Uppsala så hittade jag en lustig sak på denna länk, talet 72  betyder tydligen Gud eller rättare sagt det nummeriska talet för de tidiga kristna mystikers namn på sagda väsen även kallad Oin enligt denna länk.


http://albertveli.wordpress.com/2010/01/06/decenniets-forsta-nystning/

Stefan Ahl

[Anders i Uppsala]

Området kring GU på 400 talet bör ha varit rejält vattensjukt. Grusåsar höjde sig över den vattensjuka marken, på dessa grusåsar bosatte sig människor. GU kan alltså vara mycket äldre än den tid vi pratar om nu. Jag ser det som fullkomligt naturligt att folk bosatte sig på torra grusbackar. Bronsåldersfynd på dessa grusåsar skulle inte förvåna mig alls. Grusåsar är populära platser att bo på eftersom de är torra och dränerar bra.

AndreasE, finns det verkligen inte något glapp i fyndmaterialet runt 400 talet i GU?

Anders I U, den enda källa vi har som omtalar blot i Upsal är Adam. Hqn är också den enda källan sommlmtalat 72 kadaver som hängs upp dör att euttna och hönger dör tills de faller ned på marken. Med tanke på att de höngdes upp i mitten av december skulle jag tro att de hängde där minst våren och sommaren och föll ned någon gång under hösten.

Hur länge de hängde kvar tror jag avgörs av vädret, en torr vår och sommar medför nog att de hänger kvar tills nästa vår. Stanken upphör om de torkar - och återkommer efter regn.

Det går säkert att hitta uppgifter om hur länge t.ex. En människa kan hänga utomhus innan senor och ligament ger upp sin kamp.

Thomas

Men är det inte opraktiskt att bo på grusåsar i en sankmark? Vad lever man av i en sådan miljö? Att Gamla Uppsala bör ha varit vattensjukt under 400-talet kan kanske vara en förklaring till att platsen blev helig, man kanske sänkte ner offer i sankmarken (gissning)?

Att det finns indicier på att talet 72 var av betydelse såväl på 400-talet som 600 år senare är intressant. Det kan vara en ren slump, men det kan också att ett tecken på en lång kontinuitet i ritualerna.

[AndreasE]

Dom finner det sannolikt... men varför gör dom det? För att det passar? >För att dom blivit matade med föreställningen? Eller för at det faktiska materialet verkligen antyder det?  Vid det här lager vet du att det iallafall inte beror på materialet! Som sagt, för 400-talet när stolparna sattes finns inget annat material som påvisar någon kung, eller hur???

Jag prat inte specifikt om 400-talet, utan mer om GU i allmänhet. Jag anser att 400-talet är för dåligt känt ännu för att vi specifikt ska kunna uttala oss om just den perioden.

AndreasE, begär du att jag ska förklara hur en eventuell präst fungerade på 400-talet? Menar nu också du att jag är skyldig en bättre förklaring om jag vill kritisera din? Det har jag mycket svårt att tro. Även om jag ofta tycker tvärt emot dig och har mina synpunkter på ditt synsätt, så vet jag att du kan det här för bra för att kräva något sådant! Ett sådant krav ställer bara den som saknar riktiga argument, och det tror jag inte du gör riktigt än.

Nej, jag begär inte att du ska förklara hur en eventuell präst fungerade på 400-talet (återigen, pratade inte specifikt om 400-talet). Däremot så lade du fram det som att alla påtänkliga förklaringsmodeller är lika sannolika, och att man därför inte verkar få ta ställning för att en specifik modell, och jag påpekade att så inte är fallet och använde dina förslag som exempel. Att jag inte anser att just de två modellerna har allt för mycket som talar för dem betyder inte att jag inte har argument för min åsikt.

Vi måste verkligen sluta anklaga varandra för att "sakna argument" för sin egen åsikt så fort någon pekar ut problem med andras teorier.

Frågan om plutokrati är som sagt intressant.

Tja, självklart är det svårt att bevisa (och motbevisa) ett politiskt system. Dock måste det påpekas att det vad jag vet inte finns några belägg för en plutokrati i Nordeuropa förrän Island på 900-talet. Och de monumentala gravmonumenten i GU pekar väl inte direkt mot det hållet under den period de anläggs.

[AndreasE]

Dessutom, rent krasst,  dessa mycket rika gravar, hur många är dom och hur stor del av historien täcker dom? Vi kan vända på frågan, varför hittar vi inte betydligt fler gravar med sådana rikedomar. Om Kungadömet varat från 400-tall till 1000-tal så borde vi kunna räkna dom i tjogtal.  Det gör dom nu inte, tycker vi ska se det som bevis mot din sak?

För det första så tror jag inte att någon har påstått att kungar skulle ha suttit oavbrutet i Uppsala i 600 år. För det andra så lär många kungar med kontroll över Uppsala även haft andra viktiga kungsgårdar, och framåt 800-tal urbana miljöer som man kunnat valt att begravs vid. I GU så har vi minst 9 storhögar, varav tre är undersökta. En bortplöjd storhög finns med på Arnvidssons karta från 1709, så vi har belägg för 10 st i GU. Om man sedan lägger till storhögar vid kungsgårdar i området som under tidig medeltid tillhör kungamakten (Åshusby, Vendel, Alsnö osv) så är vi uppe i ett betydande antal möjliga platser som olika personer som kallats kungar kan ha begravts.

Sen lär man inte varit lika "monumentaliserande" i alla faser. På de flesta platser lär endast ett fåtal gravar vara riktigt monumentala. När en plats dignitet är etablerad behöver inte framtida generationer lägga ner samma resurser på "display". Senare kungagravar behöver inte vara lika imponerande utifrån som tex Kungshögarna eller Skopintull. Och alla kungar kommer förstås inte ha tillräckligt med makt eller rikedom för att få en riktigt fin begravning.

Jag menar ja visst, högarna är pampiga, men det är inte fullständigt enorma mängder arbete att kasta dom.  Det talas ibland om att tusentals man jobbat i hundratals dagar (Bl.a RAÄ nämner denna uppgift) men det är kraftigt överdrivet. Alla som kan hyfsad matte och kört matjord i sin egen trädgård inser att 1000 man nog klarar det på ett par veckor eller mindre.  Mycket jobb, visst, men inte oöverkomligt! Det krävs alltså inte något alldeles extraordinärt magiskt för att arrangera detta.

Jag tänker inte bråka om hur lång tid kungshögarna tog att bygga, för den expertisen har jag inte. Skulle misstänka att det beror på massor av olika faktorer (hur de är uppbyggda, av vad för material, hur långt ifrån det samlades in osv). Däremot så tror jag inte att någon anser att de är "extraordinärt magiska". Och även din bedömning som jag antar är betydligt lägre än andras, ett par veckors arbete för 1000 man, låter som en ohygglig resurs för ett samhälle som det i järnålderns Skandinavien.

[Anders i Uppsala]

För det första så tror jag inte att någon har påstått att kungar skulle ha suttit oavbrutet i Uppsala i 600 år. För det andra så lär många kungar med kontroll över Uppsala även haft andra viktiga kungsgårdar, och framåt 800-tal urbana miljöer som man kunnat valt att begravs vid. I GU så har vi minst 9 storhögar, varav tre är undersökta. En bortplöjd storhög finns med på Arnvidssons karta från 1709, så vi har belägg för 10 st i GU. Om man sedan lägger till storhögar vid kungsgårdar i området som under tidig medeltid tillhör kungamakten (Åshusby, Vendel, Alsnö osv) så är vi uppe i ett betydande antal möjliga platser som olika personer som kallats kungar kan ha begravts.

Sen lär man inte varit lika "monumentaliserande" i alla faser. På de flesta platser lär endast ett fåtal gravar vara riktigt monumentala. När en plats dignitet är etablerad behöver inte framtida generationer lägga ner samma resurser på "display". Senare kungagravar behöver inte vara lika imponerande utifrån som tex Kungshögarna eller Skopintull. Och alla kungar kommer förstås inte ha tillräckligt med makt eller rikedom för att få en riktigt fin begravning.

Jag tänker inte bråka om hur lång tid kungshögarna tog att bygga, för den expertisen har jag inte. Skulle misstänka att det beror på massor av olika faktorer (hur de är uppbyggda, av vad för material, hur långt ifrån det samlades in osv). Däremot så tror jag inte att någon anser att de är "extraordinärt magiska". Och även din bedömning som jag antar är betydligt lägre än andras, ett par veckors arbete för 1000 man, låter som en ohygglig resurs för ett samhälle som det i järnålderns Skandinavien.

Kungshögar och storhögar finns på olika ställen i landet. Varför skulle vissa (svea)kungar valt att bli begravda i Gamla Uppsala, någon i Vendel, någon i Badelunda, etc. Kan det vara så att man ville anordna likbålet så nära inpå döden att kungen (eller motsvarande) begravdes (vid den kungsgård) där han råkade dö?

[AndreasE]

Området kring GU på 400 talet bör ha varit rejält vattensjukt. Grusåsar höjde sig över den vattensjuka marken, på dessa grusåsar bosatte sig människor. GU kan alltså vara mycket äldre än den tid vi pratar om nu. Jag ser det som fullkomligt naturligt att folk bosatte sig på torra grusbackar. Bronsåldersfynd på dessa grusåsar skulle inte förvåna mig alls. Grusåsar är populära platser att bo på eftersom de är torra och dränerar bra.

AndreasE, finns det verkligen inte något glapp i fyndmaterialet runt 400 talet i GU?

Men är det inte opraktiskt att bo på grusåsar i en sankmark? Vad lever man av i en sådan miljö? Att Gamla Uppsala bör ha varit vattensjukt under 400-talet kan kanske vara en förklaring till att platsen blev helig, man kanske sänkte ner offer i sankmarken (gissning)?

Snälla, sluts sprida uppgifter som om de vore självklara, trots att de är fullkomligt uppåt väggarna.

Nej, GU var ingen grusås som stack upp ur vattensjuk sankmark på 400-talet. Området steg upp ur havet under bronsåldern, alltså 2000 år tidigare. Ute på fälten runt GU har stora boplatser undersökts som är bebodda från yngre bronsålder till folkvandringstid. Kolla upp Bredåkersboplatsen, Lövstsholm och Berget. De är alla lätta att hitta på tex FMIS, följ E4:ans sträckning precis öster om GU.

Även bebyggelsen i GU ligger till stor del nedanför själva grusåsen, inklusive delen från romersk järnålder.

Nej Carl-Thomas, det finns inget glapp vad jag vet i materialet. Vi får se hur de slutgiltiga dateringarna blir när OKB-grävningarna publiceras, men bebyggelsen förefaller kontinuerlig. Däremot organiseras bebyggelsen om när den expanderar på 400-500-talet (när vägen dras och stolpraden byggs).

[Yngwe]

400-talet är högst relevant här då stolpraden sägs vara så gammal, vilket alltså var upprinnelsen till mina påpekanden, Men 600-talet är inte mycket mer känt annat än i arkeologiskt material som bara ger små nålsögetitt in i samhället. Man kan knappast säga att man förstår det även om man kan ana vissa skeenden.




Instämmer, kritiserar jag en ide så ska kritiken och det kritiserade granskas, Inga bättre förklaringar skall avkrävas. It is a deal!


Vi känner inga samhällsformers styrelseskick alls i Skandinavien tidigare än 900. Om vi alltså ska se Island på 900-talet som en plutokrati så innebär väl det att det absolut tidigast väl kända styrelseskicket kopplat till just Skandinavien är en plutokrati.  Tänk vilken lycka om jag hade fått komma på detta exempel själv! 
Menar du att plutokratier inte kan uppvisa storslagna byggnadsverk?




Men varför skulle Uppsalakungen begravas på Adelsö? Eller menar du att kungen på Adelsö också styrde över Uppsala? Eller är det bara en annan kung?




Visst är det en stor insats, men jämfört med Uppsalaslättens årliga insats i jordbruket är det inte särdeles stort.
Jämför med Danevirke, det är ett verkligt stort arbete. Nu är det ingen tävling men arbetsinsatsens storlek är av viss betydelse för hur man bedömer saker och ting.

[AndreasE]

Kungshögar och storhögar finns på olika ställen i landet. Varför skulle vissa (svea)kungar valt att bli begravda i Gamla Uppsala, någon i Vendel, någon i Badelunda, etc. Kan det vara så att man ville anordna likbålet så nära inpå döden att kungen (eller motsvarande) begravdes (vid den kungsgård) där han råkade dö?

Jag skulle vara försiktig med att placera Badelunda i samma intressesfär som GU. Det är långt mellan Västerås och Uppsala.

Nja, begravningen tog nog ett tag att organisera. Ved skulle hittas till bålet (inte lätt då landskapet var ganska avhugget under yngre järnålder), det är möjligt att kläder och föremål skulle tillverkas osv. Jag tror nog att så länge man dog inom rimligt avstånd så kunde man flytta kroppen dit man ville begrava den. Nej, jag tror nog att det är mer sannolikt att begravningar var ett sätt att "befästa" sitt ägande över en plats, en grundläggande tanke i ett odalssystem. Nya kungsgårdar (tex inskaffade genom giftermål, våld etc) kunde så att säga "intas" genom att man anlade gravar. Sen får man väl tänka sig att olika kungar valde att uppehålla sig på olika ställen, alla dessa platser såg nog både upp och nedgångar. När Birka var i full gång blev säkert Alsnö ett logiskt ställe att tillbringa mycket tid på.

[Anders i Uppsala]

Men varför skulle Uppsalakungen begravas på Adelsö? Eller menar du att kungen på Adelsö också styrde över Uppsala? Eller är det bara en annan kung?

Kan man inte tänka sig att samma kung åker runt mellan sina kungsgårdar (kanske inte korrekt term för vendeltiden)? Olika kungar kan ha föredragit olika platser olika bra.

[Anders i Uppsala]

Jag skulle vara försiktig med att placera Badelunda i samma intressesfär som GU. Det är långt mellan Västerås och Uppsala.

Jo, det är klart, vi vet inte något om detta, men om det finns minsta korn av sanning i sagorna rördes man sig ganska mycket kors och tvärs över norra Europa. Gamla Uppsala-Badelunda var nog även efter dåtida mått ganska nära.

[AndreasE]

Vi känner inga samhällsformers styrelseskick alls i Skandinavien tidigare än 900. Om vi alltså ska se Island på 900-talet som en plutokrati så innebär väl det att det absolut tidigast väl kända styrelseskicket kopplat till just Skandinavien är en plutokrati. 

Nja, Beowulf kan mycket väl vara skriven på 700-talet, och utspelar sig på 500-tal eller så, och skildrar ett tydligt monarkistisk samhälle.

Sen är nog min känsla att Island är ett speciellt fall skapat av mycket speciella förhållanden. Islänningarna själva var ju på det klara med att det fanns en kung i Norge.

Men varför skulle Uppsalakungen begravas på Adelsö? Eller menar du att kungen på Adelsö också styrde över Uppsala? Eller är det bara en annan kung?

Jag är inte en av de som tror på olika kungar på Alsnö och i Uppsala. Så ja, min känsla är att det handlar om samma kung, och att de två platserna ingick i samma system. Svårt att bevisa förstås, men i tidig medeltid är de båda kungsgårdar under samma kungamakt, och kopplingarna mellan Birka och Uppsala under vikingatid är åtminstone materiellt väldigt starka.

Visst är det en stor insats, men jämfört med Uppsalaslättens årliga insats i jordbruket är det inte särdeles stort.
Jämför med Danevirke, det är ett verkligt stort arbete. Nu är det ingen tävling men arbetsinsatsens storlek är av viss betydelse för hur man bedömer saker och ting.

Vilket förstås är anledningen till att mängden arbete som lades på kungshögarna är anmärkningsvärd. Att ta tusen man, eller fler, från sina vanliga arbetsuppgifter inom jordbruket och möjligtvis olika militära uppgifter, kostade förstås massor och krävde individer med stort politiskt inflytande eller ren skär fysisk kontroll över många människor.

Danevirke är ett försvarsverk byggt för samhällets bästa, inte en individ eller familjs ära. Troligtvis betydligt lättare att samla stora mängder människor runt än en gravkonstruktion. Jag tror att man måste skilja på sådana kommunala byggnadsverk och individförhärligande monument som gravar.

Danevirke är som Akropolis, byggt för allas bästa och folkligt förankrat. Kungshögar är som pyramiderna, enbart möjliga på grund av att en enskild individ eller familj hade makten att befalla många människor.

[Yngwe]

Kan man inte tänka sig att samma kung åker runt mellan sina kungsgårdar (kanske inte korrekt term för vendeltiden)? Olika kungar kan ha föredragit olika platser olika bra.

Jo det kan man väl. Då antar man ju att systemet var likadant som på medeltiden.

[Yngwe]

Nja, Beowulf kan mycket väl vara skriven på 700-talet, och utspelar sig på 500-tal eller så, och skildrar ett tydligt monarkistisk samhälle.

Sen är nog min känsla att Island är ett speciellt fall skapat av mycket speciella förhållanden. Islänningarna själva var ju på det klara med att det fanns en kung i Norge.

Jag är inte en av de som tror på olika kungar på Alsnö och i Uppsala. Så ja, min känsla är att det handlar om samma kung, och att de två platserna ingick i samma system. Svårt att bevisa förstås, men i tidig medeltid är de båda kungsgårdar under samma kungamakt, och kopplingarna mellan Birka och Uppsala under vikingatid är åtminstone materiellt väldigt starka.

Vilket förstås är anledningen till att mängden arbete som lades på kungshögarna är anmärkningsvärd. Att ta tusen man, eller fler, från sina vanliga arbetsuppgifter inom jordbruket och möjligtvis olika militära uppgifter, kostade förstås massor och krävde individer med stort politiskt inflytande eller ren skär fysisk kontroll över många människor.

Danevirke är ett försvarsverk byggt för samhällets bästa, inte en individ eller familjs ära. Troligtvis betydligt lättare att samla stora mängder människor runt än en gravkonstruktion. Jag tror att man måste skilja på sådana kommunala byggnadsverk och individförhärligande monument som gravar.

Danevirke är som Akropolis, byggt för allas bästa och folkligt förankrat. Kungshögar är som pyramiderna, enbart möjliga på grund av att en enskild individ eller familj hade makten att befalla många människor.

Ja det är ju riktigt, Beowulf har vi ju. Men det är ändå av sagokaraktär och dessutom kanske skriven i ett monarkistiskt samhälle och kan knappast sägas göra samhället väl känt. Men visst. Ändå, det visar på variation i styrelseskick och det var det du ville att jag skulle visa.


Jag förstår att du inte tror på olika kungar på Alsnö och i Uppsala.... det skulle liksom inte passa din image 
Att dom är kungsgårdar under samma kung i tidig medeltid är faktiskt inte relevant, för det är det massa kungsgårdar runt om i landet som är. Och att materialet i Uppsala liknar det i Birka är inte alls konstigt, kultledarna i Uppsala lyder ju under kungen på Adelsö.....




Ja i väntan på den lede fi kunde man ju sätta spadar i händerna på 100 krigsmän och ändå få det gjort...
Sätter man det i relation till allt annat i det dagliga livet så är det inte en hissnande insats...

[Vetgirig]

Ang offer:
Jag noterar att det diskuteras stank från döda kroppar. Om man staplar döda kroppar(djur/människa) i en samlad tät hög, DÅ kommer det verkligen att stinka, särskilt om högen ligger utsatt för fukt.

Däremot! Om man placerar samma mängd kroppar luftigt, t ex hängande i en överliggande stolpe på ca 7 m höjd. så blir det troligen en sur doft nära intill och något längre i vindriktning än motsatt sida. Men ändå inte särskilt långt (5-10 m) och med höjden kanske inget alls märks. Om dessutom kroppen perforeras i buken, så kommer kroppsvätskor snabbt att sippra ut och likaså diverse gasbildningar. Kroppen kommer närmast att börja lufttorka. Vad som händer bör avgöras av hur mycket sol resp regn kroppen utsätts för, särskilt nära i tiden då döden inträdde. Var det dessutom vintertid och kallt, kanske kylskåpskallt, fanns stora utsikter att de upphängda kropparna började mumifieras. Fast sedan kan säkert en mängd asätare hinna påverka kropparna om ingen jagade bort dessa.

När var landet disponibelt runt Gamla Uppsala:
Se SGU bildspel över landhöjning vid Uppsala. Märk att landet höjs något mer, kanske 5-8 cm mer/100 år vid Uppsala jämfört med t ex Stockholm. Det blir en hel del skillnad på 10000 år. På 1000 år blir det nära 1 m, vilket i slät terräng spelar roll.

[AndreasE]

Jag förstår att du inte tror på olika kungar på Alsnö och i Uppsala.... det skulle liksom inte passa din image 
Att dom är kungsgårdar under samma kung i tidig medeltid är faktiskt inte relevant, för det är det massa kungsgårdar runt om i landet som är.

Jag är som sagt ingen medeltidare, men det faktum att så många kungsgårdar finns belagda tidigt (dock långt ifrån alla) tyder nog på att konsolidering skedde ganska tidigt, och att när den medeltida kungamakten konstruerades så fanns det redan etablerade kungsgårdssystem att införliva i den större "svenska" kungamakten. Från ett sådant perspektiv så förefaller det sannolikt att två så väl dokumenterade kungsgårdar som ligger så nära varandra, faktiskt ingick i ett lokalt system betydligt tidigare än så.

Ja i väntan på den lede fi kunde man ju sätta spadar i händerna på 100 krigsmän och ändå få det gjort...
Sätter man det i relation till allt annat i det dagliga livet så är det inte en hissnande insats...

Tja, du behöver verkligen inte se kungshögarna som en betydande arbetsinsats om du inte vill. Men de var knappast någonting man skottade upp på en kafferast. Och det är ju just i relation till allt annat i livet som man måste sätta dem. De innebär att en betydande del av den lokala arbetskraften ägnade sig åt annat än sina vanliga arbetsuppgifter under en betydande tidsperiod, och det de ägnade denna tid åt var inte någonting som gagnade hela samhället i form av säkerhet eller matförsörjning.

Uppenbarligen så var det en kostnad som samhället kunde absorbera, för annars hade det ju inte gjorts (mer än möjligtvis en första, och sista gång). Men jag ser ingen anledning att nedvärdera den. Den kräver trots allt mobilisering av en stor grupp människor som ska födas medan de arbetar, och som dessutom troligtvis har saker de egentligen borde göra.

[AndreasE]

När var landet disponibelt runt Gamla Uppsala:
Se SGU bildspel över landhöjning vid Uppsala. Märk att landet höjs något mer, kanske 5-8 cm mer/100 år vid Uppsala jämfört med t ex Stockholm. Det blir en hel del skillnad på 10000 år. På 1000 år blir det nära 1 m, vilket i slät terräng spelar roll.

Jag har guidat i GU under visningarna förra året, så jag har ganska bra koll på det här ("var gick vattnet?" är den i särklass vanligaste frågan man får).

Åkermarken runt GU ligger runt 20-25 m över havet. Åsens högsta höjd ligger runt 30 m över havet. Det betyder att de första kobbarna kom upp i början av bronsålder. Mot slutet av bronsåldern var området i stort sett helt torrlagt. På lerslätterna runt Uppsala anlades under yngre bronsålder (500-600 f.Kr.) stora boplatser som ligger kvar till folkvandringstid/vendeltid.

[Carl Thomas]

AndreasE, tillbaka till kartorna som vi diskuterade lite tidigare, fyra stycken, den äldsta från 1500 talet. Sen yngsta från 1700 talet.

1500 tals kartan visar en sjö söder om gravåsen, de övriga kartorna visar hur området runt GU dikas ut.

Man dikar inte ut ett torrt område.

Om en sjö fanns på 1500 talet söder om gravåsen, Myrby träsk på norra sidan gravåsen på 1500 talet, hur såg det då ut på 400 talet, 900 år tidigare? Stod vattnet lägre då?

Kartorna är källor, bildkällor. De är ganska enkla, men ändå tydliga när det gäller vatten. De visar hur GU växer fram från rejäl våtmark, hur våtmarken dikas ut och hur våtmarken ersätts med åkermark.

Skall vi avfärda dessa källor bara för att de inte passar in i den bild vi har byggt upp om GU? Om ja på frågan, hur skall vi då behandla skriftliga källor?

Bildkällor har vi extremt ont om. Frågan är intressant. Om handen som höll pennan skriver en text - eller ritar en karta - har det som handen har producerat samma värde?

Grundfrågan blir ju om du godkänner kartorna över GU - eller om det du personligen tror på, medför att du inte godkänner kartorna.

Thomas