Nya fynd i Gamla Uppsala

[Anganatyr]

Och varför inte också Köpingsvik på Öland, så det finns lite att jämföra med.

[AndreasE]

60 hektar är väl uppseendeväckande stort, Uppåkra lär vara 40 nu kan man undra kring täthet osv. Ser fram emot den sammanhållna artikeln. Funderar fortfarande hur Uppsala är i termer av andra centra i nordeuropa.

Ja, det är mycket stort, vilket är anledningen till att jag skrev att siffran förvånade mig. Jag borde säga att siffran sas enbart muntligt (visades inte i skrift på skärmen), så det finns en liten möjlighet att jag hörde fel. Men det tror jag inte...

Projektet om Kungsgårdskomplexet kommer publiceras i en bok som samlar de artiklar som har producerats hittills. Boken kommer troligtvis ut nästa år.

Fantastiskt kul. Nu har vi en plats till av högsta centralplatskaliber (+Uppåkra) i Sverige. Vore mycket spännande att få veta när platsen blev av "hög kaliber". Befolkningstäta regioner som Uppland och Skåne följer samma mönster som i Danmark. Frågan är om Uppsalas glansdagar börjar på 500-talet eller om den har motsvarande kontinuitet som i Uppåkra? Nu fatts bara att få spaden i marken i Gudhem/Varnhem för att lära oss Götalandskapens motsvarighet.

Att Uppsala hade högsta centralplatskaliber var nog redan känt bland arkeologerna, men vi vet förstås mycket mer om platsen idag än vi gjorde för bara 10 år sedan.

Monumentaliseringen av kungsgårdsområdet äger rum under perioden 550-625 e.Kr. Denna monumentalisering suddar troligtvis ut mycket av spåren efter platsens äldre historia. Än så länge saknas statusmaterial från äldre järnålder (även om bebyggelse är känd från denna period), men arkeologerna misstänker att det kommer dyka upp om grävningarna fortsätter. Tex tyder borrningar som skedde på 50-talet att kungshögarna är byggda på äldre kulturlager som daterats till romersk järnålder. Kanske kan någonting liknande det som skedde i Högom skett i GU - att man valde att anlägga en monumental nekropol ovanpå resterna av en central bebyggelse. Detta är förstås endast spekulationer. Själva kungsgårdskomplexet som det syns i landskapet idag verkar växa fram under 400-tal. Själva "byn" expanderar starkt under 500-600-tal, samtidigt som de äldre boplatslägena ute på lerjordarna runt GU överges.

[Marty]

Det är många ställen som redan är kända som centralplatser via lösfynd etc (exempelvis Varnhem). Uppåkra var känt sedan länge via extrema fosfatvärden och fina lösfynd. Jag tycker dock det krävs mer (som nu har skett i Uppsala och Uppåkra) för att det skall vara "bevisat" att platsen har de attribut som kännetecknar de flådigaste platserna under järnåldern. Varnhem har romartida import, högstatusgravar från RJÅ, fina fynd från FVT, stor vikingatida silverskatt, Sveriges äldsta stenkyrka, medeltida kungagravar mm. Utan arkeologiska undersökningar som de i Uppsala och Uppåkra kan man dock inte komma in på djupet kring en sådan plats. Förespråkarna av en förändring/invandring kring 500 ekr till Uppsalatrakten har dock inte blivit motbevisade via entydigt "flådiga" fynd från platsen från tiden före 500 e kr?

[AndreasE]

Förespråkarna av en förändring/invandring kring 500 ekr till Uppsalatrakten har dock inte blivit motbevisade via entydigt "flådiga" fynd från platsen från tiden före 500 e kr?

Nej, inte i GU. I GU har man aldrig gått så djupt. Det verkar som om de vendeltida och vikingatida högarna på Högåsgravfältet troligtvis överlagrar gravar och bebyggelse från äldre järnålder. Jag tror att man måste undersöka denna del av platsen för att få ett svar i frågan. Arkeologernas "magkänsla" är ju förstås inga bevis.

Flådiga fynd från innan 500 e.Kr. finns ju tex i Valsgärde (kammargravar) och Fullerö (en ytterst rik (trots plundring) kammargrav med romerska guldföremål). Men självklart sker någon sorts förändring under 500-talet, som resulterar i den monumentalisering som äger rum under denna period. Om det då handlar om tex intern kulturell förändring eller ett kulturbrott (tex orsakat av en ny grupp av människor) går idag endast att spekulera om.   

[Frågvis Amatör]

Andreas:

Beträffande de 60 Ha "tätbebyggd" yta som du beskriver hur ser detta ut och hur är det uppskattat? Markundersökningar? Fosfatmätningar?

Är det ett sammanhängande område på 60 Ha eller flera områden som tillsammans blir 60 Ha?

Thomas I

[AndreasE]

Siffran bygger framför allt på alla de olika arkeologiska undersökningar som gjorts, både större sammanhängande ytor (som grävningarna inför dubbelspåret och inför museebyggnaden), förundersökningar inför dessa projekt, diverse ledningsdragningar och ett par forskningsgrävningen. Sen har det även gjorts begränsade geofysiska undersökningar och metalldetektorkarteringar. Vad jag vet finns det inga fosfatkarteringar av området.

Det är ett sammanhängande område, med kungsgården i mitten, och så sträcker det sig åt sydöst och nordväst, delvis begränsat av gravfälten på Truls Arnvidssons karta från 1709.

Bebyggelsen söder om kungsgården består av tät gårdsbebyggelse, tydligt orienterad med Vattholmavägen. Det finns tecken på möjlig tomtindelning under vissa perioder. Bebyggelsen består av både större bostadshus och industribyggnader (grophus, smedjor, stallbyggnader osv). Vissa områden verkar mer präglade av hantverk och andra av bostäder och ceremoni.
Bebyggelsen norr om kungsgården är inte lika väl förstådd. Här finns det tecken på ett storskaligt hantverksarbete av framför allt mer exklusiv karaktär.

[AndreasE]

Igår var det dags för föreläsning nummer två - "Nya rön om bebyggelsen i Gamla Uppsala" som hölls av projektledare Lena Beronius-Jörpeland (UV-Mitt) och biträdande projektledare Jonas Wikborg (SAU).

För de som hållit sig lite insatta i vad som påträffades under 2012 års undersökningar så innehöll föreläsningen inte jättemycket nytt. Tiden sedan grävningarna avslutades har framför allt använts till registrering av dokumentation, så det har inte funnits tid till några djupare analyser. Inte heller har särskilt många dateringar kommit in ännu.

Men några snabba punkter:

• Dokumentationen består av över 11 000 stratifrafiska relationer.
  
  Hittills har man bland annat identifierat :
  59 stolpburna hus
  44 grophus
  9 brunnar
  9 vattenhål
• Fler stolpburna hus kommer identifieras när materialet bearbetas ytterligare.
• Från ungefär 500-talet förhåller sig bebyggelsen till det idag existerande vägnätet - vattholmavägen och sivs väg. De äldre husen har en annan orientering.
• Tillsammans med idag ej längre existerande vägar utgör GU en uppenbar knutpunkt i landskapet där ett stort antal vägar har mötts.
• 4-5 smedjor har identifierats på utgrävningsytan hittills.
• Flera tecken på tidig kristen närvaro i fyndmaterialet (som tex två runbleck från 1000/1100-tal, hänge med kristusfigur från 1000-talet osv).
• Bebyggelsen inom undersökningsområdet är som störst från folkvandringstid till sen vikingatid/tidig medeltid, för att sedan koncentreras till det från 1600-talets kartor kända byläget.

[liothida]

Bebyggelsen söder om kungsgården består av tät gårdsbebyggelse, tydligt orienterad med Vattholmavägen. Det finns tecken på möjlig tomtindelning under vissa perioder. Bebyggelsen består av både större bostadshus och industribyggnader (grophus, smedjor, stallbyggnader osv). Vissa områden verkar mer präglade av hantverk och andra av bostäder och ceremoni.
Bebyggelsen norr om kungsgården är inte lika väl förstådd. Här finns det tecken på ett storskaligt hantverksarbete av framför allt mer exklusiv karaktär.

Jag har länge förstått att området med bybyggelselämningar i GU är stort och haft intrycket att arkeologer som talat om att GU i forntiden var "minst lika stort" som den historiska byn GU (som för all del var stor för att vara en by) uttryckt sig väl försiktigt. Men sextio hektar låter väldigt mycket. Då pratar vi om en yta som är mer än fem gånger så stor som Birka (12 hektar innanför stadsvallen). Oavsett om det stämmer eller inte så tycker jag att karaktären på bebyggelsen är årets stora fynd. Den förefaller med alla små hantverkshus ovanligt urban, mer lik bebyggelsen i Birka, än det kluster av bondgårdar som byn varit under historisk tid.

Påminner mig att Saxo Grammaticus beskrev platsen som en stad "urbem Upsalam" (inte som "kungsgård", "kultplats" eller liknande).

Gratum Helgoni consilium fuit; qui cum, parvulo comitatu sumpto, Suetiam ingressus ad nobilissimam eius urbem Upsalam pervenisset, ingressu abstinens praemittit, qui Starcatherum salutationis officio praetentatum ad Frothonis filiae nuptias invitaret. (Då tog Helge, som gillade rådet som givits, och begav sig med en mindre eskort till Sverige; och när han nådde den mest berömda staden Uppsala, avvaktade han med att gå in, utan sände en budbärare med uppdrag att bjuda in Starkad till Frodes dotters bröllop, efter att först ha hälsat honom respektfull för att pröva honom.)

[AndreasE]

Jag har länge förstått att området med bybyggelselämningar i GU är stort och haft intrycket att arkeologer som talat om att GU i forntiden var "minst lika stort" som den historiska byn GU (som för all del var stor för att vara en by) uttryckt sig väl försiktigt. Men sextio hektar låter väldigt mycket. Då pratar vi om en yta som är mer än fem gånger så stor som Birka (12 hektar innanför stadsvallen). Oavsett om det stämmer eller inte så tycker jag att karaktären på bebyggelsen är årets stora fynd. Den förefaller med alla små hantverkshus ovanligt urban, mer lik bebyggelsen i Birka, än det kluster av bondgårdar som byn varit under historisk tid.

Påminner mig att Saxo Grammaticus beskrev platsen som en stad "urbem Upsalam" (inte som "kungsgård", "kultplats" eller liknande).

Järnåldersbebyggelsen har visat sig vara betydligt större än den medeltida byn (som var en av landets största byar under medeltiden med ca 20 gårdar). Den sträcker sig både söder, norr och öster om den medeltida bebyggelsen.

Men jag håller med om att 60 hektar låter stort. Förhoppningsvis kommer den samlade publikationen från John Ljungkvists projekt att tydliggöra vilka områden som innefattas av denna siffra.

Uppsala är absolut mer urban än den medeltida byn, och vanlig järnåldersbebyggelse. Jag tror inte att man inom något av de nuvarande projekten kommer vilja kalla platsen för en "stad", men man kan absolut karaktärisera den som "proto-urban" eller någonting liknande. Bebyggelsen är tät, med stora inslag av hantverk och andra ekonomiska funktioner, och det finns tecken på viss tomtindelning samt en stor grad av spatial organisation. Precis som vid Birka och Sigtuna omgärdas bebyggelsen av stora gravfält. Saxo Grammaticu ordval är definitivt intressant. Det skulle inte alls förvåna mig om samtiden såg Uppsala som mer än bara en kungsgård eller ett kungligt gods. 

[Ättelägg]

Adams teater, Saxos stad, senare tiders disating

i spåren efter våra förfäder
anar vi deras skugga
över det vi kallar nu

lager efter lager
har täckt det som var
men det skimrar ändock

[liothida]

Uppsala är absolut mer urban än den medeltida byn, och vanlig järnåldersbebyggelse. Jag tror inte att man inom något av de nuvarande projekten kommer vilja kalla platsen för en "stad".

Finns det någon hyggligt definierad gränsdragning här i den akademiska terminologin? Birka kallas ju "stad" men skulle då alltså vara betydligt mindre än Gamla Uppsala, som inte kallas för stad. Om det inte är storleken om räknas, är det förekomsten av stadsmur, garnison, gatunät? Eller nått annat?

[AndreasE]

Nej, det finns ingen enkel definition, däremot så brukar man tala om vissa kriterier, varav vissa är typologiska (tex gatnät, definierade tomter och bebyggelsetäthet) och andra mer funktionella (administration, rättskipning, handel, religiös utövning osv).

Generellt sett har man nog blivit mer försiktig med att kalla större bebyggelser från järnåldern för "städer" under de senaste 10-15 åren, och många forskare är inte ens villiga att kalla platser som Birka och Hedeby för riktiga städer. Snarare talar man idag om olika grader av urbanitet. 

[liothida]

Men sextio hektar låter väldigt mycket. Då pratar vi om en yta som är mer än fem gånger så stor som Birka (12 hektar innanför stadsvallen).

Och nästan dubbelt så stort som det medeltida Stockholm (Gamla Stan inkl Riddarholmen och Helgeandsholmen = 36 kvadrat).

[AndreasE]

Nu var ju medeltida Stockholm betydligt tätare bebyggt än järnålderns Uppsala, och dessutom geografiskt begränsat av att staden faktiskt låg på några öar. Uppsala bredde ut sig i ett slättlandskap, och bestod av blandad bebyggelse av järnålderskaraktär. Befolkningsmängden i det medeltida Stockholm lär ha varit betydligt högre än i Uppsala en 500 år tidigare, oberoende av ytstorlek.

[AndreasE]

Det händer faktiskt saker i Gamla Uppsala nu i år också.

Det senaste är att man har tagit bort delar av Vattholmavägen. Utifrån byggnadernas orientering så har man trott att vägen gått på ungefär samma plats som dagens väg sedan åtminstone vendeltid. När man grävde ut den mindre Sivs väg förra hösten hittade man mycket riktigt en äldre vägbank under den moderna vägen.

När man nu plockat bort Vattholmavägen visade det sig att lämningarna under till stor del av skadade av senare vägkonstruktioner. Däremot så hittade man 16 enorma gropar med stora stenar längs kanterna som ligger i en rak rad. Dessa stenar är identiska med de fundament för resta stenar som under förundersökningarna hittades både söder och norr om Gamla Uppsala. Dessa 16 gropar verkar ligga i linje med de nio gropar som hittades parallellt med vägen vid Samnans flöde någon km norr om GU. Dessa kan alltså höra ihop, möjligtvis i en obruten linje parallellt med den gamla vägen.

I groparna har man bland annat hittat en svinkäke och en hel hundvalp (i länken finns även en häftig bild som visar groparna på linje).

Dessutom har man inför ett inslag i Vetenskapens Värld återskapat en kremering, där med hjälp av Skandinaviens bästa experter på förhistorisk kremering utfört en experimentell kremering av flera djur och typiska gravgåvor.

[AndreasE]

ABC-nytt hade ett två minuter långt inslag om likbålsexperimentet som utfördes i Gamla Uppsala nyligen. I inslaget intervjuas arkeologen Anders Kaliff om varför man utförde experimentet. Videon går att se här.

[Ättelägg]

Funderar kring detta med stenraderna, med tanke på den relativt raka linje man funnit och den södra raden verkar det som om man kan tänka sig en symbolisk inhängnad av mkt stora bautastenar som sammanlagt måste bli mkt lång. Eldar verkar ha upptäckts för många av stenarna så vad har vi. Det är ingen avgränsning som hindrar intrång utan bör ha haft en symbolisk funktion. Även Andundshög området har liknande rad av stenar/stolpar som torde ha haft liknande funktion och möjligen samtida. Är detta fenomen känt från andra delar av europa/sverige. Hur lång blir det idag även om det kan tänkas fortsätta norr om Samnan. Mytologiskt kan man se likheter mes Asgård vilket då kan göra samnan till en nordlig avgränsning med bron över till alfheim men om den fortsätter kan man fundera till vad? Valsgärde, processionsväg till Uppsalas södra fält??

En höft om man tänker sig en sydlig rad som viker av norr ut till Samnan blir närmare 2 km, uppseendeväckande!

Hittade det här om Stenhed, samtida

http://www9.vgregion.se/vastarvet/bm/up/bohuskarta/detalj1.asp?ID=44

[Marty]

Och platsen är ju spännande med flera guldhalsringar i Dingle, storhögar och tingshög samt romersk import mm

[AndreasE]

Det skulle ju vara väldigt intressant att se om den här typen av stenrader var vanligare än vi idag känner till. Som sagt så finns det ju tecken på en liknande rad vid Anundshög. Nästa steg borde ju verkligen vara att försöka utreda den totala sträckningen av de olika raderna, så gott det går (den sydliga försvinner in i det moderna villasamhället) samt bekräfta raden vid Anundshög (som väl vad jag har för mig endast finns belagd via markradar?) och dess utbredning.

[Marty]

På Ekornavallen står stenarna på rad längs den gamla vägen mellan Gudhem och Varnhem.

http://wadbring.com/historia/undersidor/ekornav.htm