Författare Ämne: Periodindelning under senglacial och äldre postglacial tid  (läst 11659 gånger)

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
Inte någon livsavgörande fråga, men inlägget från Vinstorparn i en annan tråd fick mig att börja undra över periodindelning:

Så här ser den klimattabell ut som jag har arbetat efter under de senaste 20 åren.
Allerödtid ca: 10 000 – 9000 BC (värmeperiod) istäcket i norra Småland.
Yngre Dryas ca: 9000 – 8300 BC (Köldframstöt) Isen växer Söderut igen
Preborel tid ca: 8300 – 7000BC (Värme igen) .. Isranden i Värmland
Boreal tid ca: 7000 – 5500 BC Fortsatt varmare
Atlantisk tid ca: 5500 – 4000 BC .. Värmepriod, Pelikaner, kärrsköldpaddor, vindruvor i Västsverige

Det verkar som de äldre perioderna nu har åkt bakåt i tiden en del om man kollar runt i ett par andra källor. Obs, Vinstorparn, detta är ingen kritik, tror att det allmänt är rätt svårt att hänga med på forskningen här. Kanske vi på forumet kan reda upp vad som gäller idag.

Burenhult (Arkeologi i Norden) säger (alla årtal kalibrerade och f.Kr.):
Äldsta dryas 15000(?) - 12800
Bölling      12800 - 12200
(äldre dryas 12200 - 12000)
Alleröd      12000 - 10700
Yngre dryas  10700 - 9500
Preboreal    9500 - 8500
Boreal       8500 - 6800
Atlantisk    6800 - 3700

Enl. Wikipedia:
Äldsta dryas 17000 - 12800 (från danska wp)
Bölling + äldre dryas  12800 - 11800 (från danska wp)
Alleröd      11800 - 10600 (från danska wp, sv wp har: 11800-11000BP C14)
Yngre dryas  10800 - 9700
Preboreal    8300 - 7000
Boreal       7000 - 6000
Atlantisk    6000 - 3800

Det allvarligaste här är väl att Wikipedia verkar ha en "glitch" mellan Yngre dryas och preboreal tid, det fattas 1400 år. Wikis senare perioder ansluter till Vinstorparns lista, wikis tidigare mer till Burenhult. Är det så att vi befinner oss i en brytning mellan en äldre datering och en modernare, och Wikipedia innehåller delar av båda? Råder det consensus kring dessa periodindelningar idag, och vad är i så fall det rätta?

(Mina wp-länkar, de äldsta perioderna saknades i svenska wp:
http://da.wikipedia.org/wiki/%C3%86ldste_dryas
http://da.wikipedia.org/wiki/B%C3%B8llingtid
http://da.wikipedia.org/wiki/Aller%C3%B8dtiden
http://sv.wikipedia.org/wiki/Yngre_dryas
http://sv.wikipedia.org/wiki/Preboreal_tid
http://sv.wikipedia.org/wiki/Boreal_tid
http://sv.wikipedia.org/wiki/Atlantisk_tid
)

Mats

Utloggad Vinstorparn

  • Stammis
  • Antal inlägg: 187
SV: Periodindelning under senglacial och äldre postglacial tid
« Svar #1 skrivet: april 06, 2011, 08:01 »
Tack Mats  ..Intressant.

Skall titta närmare på detta under dagen. 

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
SV: Periodindelning under senglacial och äldre postglacial tid
« Svar #2 skrivet: april 06, 2011, 08:12 »
Glömde lägga till att geovetenskapstudenterna på Stockholms universitet verkar få lära sig ett schema som ansluter ganska väl till Burenhults modell. Men det var i och för sig 10 år sen nu, ett kompendium i deras grundkurs som jag hade hemma, kan ju ha hänt saker där också. De jobbar dock mer med okalibrerade C14-år, men om man kalibrerar om till kalendertid så blev det ungefär som Burenhult, alltså.

/Mats

Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 554
SV: Periodindelning under senglacial och äldre postglacial tid
« Svar #3 skrivet: april 06, 2011, 10:26 »
Början och slutet på Yngre Dryas i kalenderår kan nog anses vara väl fixerade till ca 12800 och 11700 BP (= 10850 resp 9750 f kr). Dateringarna baserar sig främst på isvarvräkningar på Grönland och torde vara säkra inom plus/minus 100 år. C14-dateringar är knepiga inom detta intervall eftersom det finns en "platå" i kalibreringskurvan som gör osäkerheten exceptionellt stor, vilket troligen är en huvudorsak till att Dryas 3 varit svår att datera exakt.
Preboreal börjar givetvis där Dryas slutar. Jag misstänker att "luckan" i Wikipedia beror på att man förväxlat kalenderår och C14-år. Skillnaden är drygt 1500 år i det aktuella intervallet.

Utloggad Vinstorparn

  • Stammis
  • Antal inlägg: 187
SV: Periodindelning under senglacial och äldre postglacial tid
« Svar #4 skrivet: april 07, 2011, 11:09 »
Det har helt klart hänt en hel del vad gäller  klimatperiodernas dateringar sedan jag arbetade med  äldre stenålder under  90-talen..   Det  blir nu för mig  att "tänka om" och försöka att sätta in  de  skandinaviska mesolitiska teknokomplexen  i sina ”nya” rätta  klimatsamanhang.   Kunskaper är sannerligen färskvara i dessa dagar.  Tack för att du tog tag i detta Mats.

Vinstorparn

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
SV: Periodindelning under senglacial och äldre postglacial tid
« Svar #5 skrivet: april 07, 2011, 15:55 »
Ojdå, det var inte meningen att orsaka något merarbete här... :-\

Såg förresten att det finns flera fel på wikipedias beskrivning av preboreal tid
http://sv.wikipedia.org/wiki/Preboreal_tid
Man säger bl.a. att den Baltiska issjön stod i direkt kontakt med Kattegatt under denna tid, men det skall naturligtvis vara Yoldia-havet.

Överhuvudtaget verkar tidpunkten för den baltiska issjöns (sista) tömning vara fel på en massa olika web-siter. Den anges ofta till 8300 f.Kr. (se t.ex. här: http://sv.wikipedia.org/wiki/Landh%C3%B6jningen_i_Stockholm) vilket kanske hänger samman med den äldre dateringen av preboreal tid.
Jag läste en del rapporter i ämnet för 6-7 år sedan (bl.a. av Risberg), och har för mig att det var stor enighet kring en sista tömning 10300 BP C14 okalibr., kanske hänger denna siffra kvar som (felaktigt) kalibrerad kalendertid. I själva verket ger väl modern kalibrering värdet runt 11800 BP dvs. 9800 f.Kr. Det stämmer ju rätt väl med tty's slutpunkt på Yngre dryas, och startpunkt av preboreal tid. Vilket får mig att undra om själva definitionen av "preboreal tid" utgår från klimatet eller om den utgår från geografin, dvs. Yoldia-fasen av Östersjöns utveckling. Någon som vet?

Det är nästan så man skulle vilja gå in på wikipedia-sidorna om preboreal/boreal och justera. Hur går sådant till, kan jag ändra där? Eller kanske bättre om någon mer kunnig på området går in.

/Mats

Utloggad Jan Owe

  • Stammis
  • Antal inlägg: 351
SV: Periodindelning under senglacial och äldre postglacial tid
« Svar #6 skrivet: april 07, 2011, 16:56 »
Gå in du Mats och ändra på wikipedia. Det är inte så svårt. Klicka på "Redigera"-fliken. Som du ser står vissa ord inom [[]], det är uppslagsord som man vill länka till. Skriv också något under "Sammanfatta redigeringen". Använd gärna "Visa förhandsgranskning" innan du klickar på "Spara".
Ibland vill man lägga in externa länkar eller referenser - enklaste sättet för att lära sig hur man gör sånt och andra specialsaker är att kolla på andra sidor (klicka på "Redigera" utan att sen ändra något).
/Jan

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
SV: Periodindelning under senglacial och äldre postglacial tid
« Svar #7 skrivet: april 07, 2011, 17:30 »
Tack du Jan. Jag har petat en del i en wiki vi har på jobbet så jag är inte obekant med syntaxen. Tänkte mer på det där med rättigheter och så, känns ju lite läskigt att skriva saker som kidsen sen surfar in på och tar som absoluta sanningar... :o  Skulle ju kännas bättre om geovetare eller arkeologer gjorde detta, men det är klart, det är väl hela idén med wikipedia att man ska hjälpas åt.

/Mats

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Periodindelning under senglacial och äldre postglacial tid
« Svar #8 skrivet: april 09, 2011, 20:51 »
http://www.lst.se/NR/rdonlyres/6211C2A3-0AFE-4182-AF74-13E4684D1739/185766/Kvartargeologi.pdf

Ancylus-sjön är en milstolpe bland Östersjöns oscillationer. Den är uppkallad efter en sötvattensmussla kallad Flodhättesnäcka (Ancylus), som fortfarande finns i hela Europa, från Östersjöns söndra brädd. Om hennes biotop berättar Wikipedia:

Citera

Flodhättesnäckan lever i kraftigt strömmande vattendrag med stenig botten.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Flodh%C3%A4ttesn%C3%A4cka

Här nedan ligger länken till Wikis bild av Acylus-stadiet. Men, - vart finns dom "kraftigt strömmande vattendrag med streningt botten" som mynnar ut i den här sjön?

Hör kanske dom "kraftiga sötvattenströmmar" till en tidigare och intensiv smältfas, då dom större glaciärerna i det högre inlandet smälte och skapade stora smältälvar, med starka strömmar...?

http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Baltic_History_7500-BC.svg?uselang=sv

“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Periodindelning under senglacial och äldre postglacial tid
« Svar #9 skrivet: april 09, 2011, 21:09 »
Här är några färska mätningar från Karelska näset, angett med kalibrerade värden:

Citera

Sediment sequences retrieved from Lake Medvedevskoye (60°13'N; 29°54'E) and Lake Pastorskoye (60°13'N; 30°02'E), Karelian Isthmus, northwestern Russia, were analysed for lithology, pollen and diatom stratigraphy, total organic carbon content and mineral magnetic parameters. Age control for both sequences was provided by AMS 14C measurements and the Vedde Ash tephra.

The reconstructed climatic and environmental development shows the deglaciation of the sites and the establishment of sparse shrub and herb/grass vegetation before 12650 cal. yrs BP (‘Allerød’; GI-1a).

Steppe tundra and cold, dry conditions prevailed until about 11000 cal. yrs BP, i.e. throughout the ‘Younger Dryas’ (GS-1) and the earliest Holocene.

The establishment of open Picea-Pinus-Betula forest around the lakes at about 11 000 cal. yrs BP coincides with the first distinct change towards gradually warmer and more humid climatic conditions.

Boreal forest with Picea, Pinus, Betula, Alnus incana and Corylus was present at the lower altitude site between c. 10700 and 10200 cal. yrs BP, while open Betula-Pinus forest continued to dominate the vegetation around the higher altitude site. After a short, possibly colder, phase around 10200-10000 cal. yrs BP, which is expressed by a marked reduction in vegetation cover and decreased lake productivity, climatic conditions became significantly warmer and possibly more humid. Boreal forest with Pinus, Betula, Picea, Alnus incana, Corylus and Ulmus became widespread in the region after 10000 cal. yrs BP.

http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1502-3885.2002.tb01051.x/abstract
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
SV: Periodindelning under senglacial och äldre postglacial tid
« Svar #10 skrivet: april 11, 2011, 09:47 »
Men, - vart finns dom "kraftigt strömmande vattendrag med streningt botten" som mynnar ut i den här sjön?

Ja, det är ju en bra fråga, kanske vid utloppen snarare än inloppen. I ett inledande skede var det ju strömt genom Närkesundet och genom Otteidsundet och Götaälvdalen. Då var också istäcket betydligt större än det som visas på kartan, iskanten låg i Dalarna ungefär, klimatet varmt vid inledningen av boreal tid så stora vattenmassor smälte nog från istäcket. Ganska snart, efter Närkesundets uppgrundning, flyttades utloppet ner till Stora Bält, och då borde det väl varit strömt där nere vid "infarten" till det danska fastlandsområdet. Ancylussjöns nivå låg ju ett antal meter över världshavens yta.

/Mats

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Periodindelning under senglacial och äldre postglacial tid
« Svar #11 skrivet: april 11, 2011, 11:36 »
Flodhättesneckan är hittat vid Gotland, men annars är det enbart kusten av Tyskland och Polen som anges i litteraturen om Ancylus-sjön. Då borde dom större smältälvarna kommit därifrån. Men det stämmer dåligt med den övriga kronologin över avsmältningen.

Vad jag minns smälter loberna över Shetland och Vita-Ryssland bort vid 16.000 f.n. medan isen i Littauen och Polen försvinner ikring 14.000 år BP. Estland är isfri samtidigt men överfösas ca. 11.000 år f.n. av en stor, flytande glaciär som lämnar rullsten från mellersta Finland och daterade mammut-ben från Helsingfors-trakten. Det törs stämma med Yngre Dryas.

Avsmältningen över norra Tyskland är häller inte riktigt tydligt beskriven. Men, här ligger väl spår efter större smältvattensälvar efter och öster om Rhendalen. Avsmältningen som producerade Ancylus-snäckorna borde därför ha föregått redan under och efter LGM, eller som senast under Yngre Dryas - och inte efter.

Har man närmare beskrivning av vilka lokaliteter man hittat dom här snäckorna - och vad är deras C-14-ålder...?!
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 554
SV: Periodindelning under senglacial och äldre postglacial tid
« Svar #12 skrivet: april 11, 2011, 12:20 »
Ancylus fluviatilis är även känd från strandavlagringar från Ancylustid i Estland och på öland och Gotland. De flesta fynden är daterade till Ancylustid, men det finns ett par fynd från bottenavlagringar i sydvästra Östersjön som är senglaciala (Baltiska issjön).

När det gäller arters förekomst i äldre tid måste man vara försiktig att jämföra med nutida biotopkrav. Den nutida utbredningen kan vara påverkad av människan och omfattar dessutom ofta inte artens hela potentiella "ecospace" som ofta omfattar även miljöer som inte har någon motsvarighet i nutiden. Detta visar sig i fossila biota i form av "disharmoniska" faunor och floror med artkombinationer som inte finns någonstans i nutiden (t ex fjällsippa, havtorn och ölandssolvända för att ta några senglaciala svenska exempel)

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
SV: Periodindelning under senglacial och äldre postglacial tid
« Svar #13 skrivet: april 11, 2011, 12:32 »
Sen är väl strömmande vatten inget som måste kopplas enbart till vikande inlandsisar. Årsnederbörden bidrar ju också, som bekant.

/Mats

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Periodindelning under senglacial och äldre postglacial tid
« Svar #14 skrivet: april 11, 2011, 17:32 »

Ancylus fluviatilis är även känd från strandavlagringar från Ancylustid i Estland och på öland och Gotland. De flesta fynden är daterade till Ancylustid, men det finns ett par fynd från bottenavlagringar i sydvästra Östersjön som är senglaciala (Baltiska issjön).


Tack för uppgifterna och en mycket välskriven varning. Det här verkar vara rätt viktiga detaljer - och här finns omedelbara följdfrågor som jag hoppas vi kan ta reda på:

1. Vet man nåt om hur eller varför snäckorna hamnade (just) på dessa öar? (Smältisälvar? Isberg?)
2. Består inte strandavlagringarna på fyndorterna av vattentransporterade lösmassor, typ sand eller silt...?
3.Finns det nått kol-test av snäckornas ålder?

4. Finns det inte flera fynd av flodhattar i Östersjön under sen-Weichsel?!
5. Varifrån har den invandrat till Östersjön - och när?
 
Jag har tyvärr inte hittat nån karta eller kort redovisning för hur många fynd man har av Ancylus fluvilatis från Östersjöns "Ancylus-skede".  Nån som vet? :-[

“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Periodindelning under senglacial och äldre postglacial tid
« Svar #15 skrivet: april 11, 2011, 23:23 »
Sen är väl strömmande vatten inget som måste kopplas enbart till vikande inlandsisar. Årsnederbörden bidrar ju också, som bekant.

/Mats



För att skapa hårda, steniga älvbottnar behövs speciella sediment och större tyngder av drivande is - driven av starka vattenströmmar från höga och skarpa elevationer. Forsande älvar finns ju knappt söder om Dalarna - och definitivt inte i trakterna kring Gotland, Öland och Ösel. Starka stormar och kraftig nederbörd duger inte på långa vägar, med mindre det faller i ett högre landskap som kan samla större vattenmängder i fria fall mot trånga dalar och forsande ådalar med grovstenigt botten...

Man får kanske börja med den baltiska issjön, varifrån den baltiska is-strömmen under hela Weichsel fraktat sten från Västerbotten, Åland och Österbotten - till ett antal lokationer i Skåne, Danmark, Holland, NV Tyskland, Nordsjön och kusten av norska Vestlandet. Den Baltiska is-strömmen har alltså varit aktiv under hela Weichsel – när den passerat förbi eller över södra Sverige - t. ex. efter Närkes morenåsar till Skagerak och Norska rännan. Det återstår fortfarande att förklara hur denna ström fungerat, eftersom inga modeller anger vart strömmen som ständigt för is ut ur Östersjön kommit in...

Ser man på kartan över Baltiska Issjön - och jämför med det s.k. "Ancylus-havet" - kan man förstå att en ström större isberg fraktat åländsk granit eller skånsk flint till dom kaledonska stränderna på Jæren, där höststormarnas havsvågor stångat dom på land.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Baltiska_issj%C3%B6n#Baltiska_issj.C3.B6n

Vad som dock återstår att förklara är varifrån in-strömmen till den Baltiska Issjön gick, så att det flöde som fraktade isbrearna ut över Mellan-Sverige kunde ta tag i dom redan vid Ålands hav...

Sen har vi ett möjligt problem med teorin att den Baltiska issjön skulle övergått i ett stillastånde sötvattenshav. Visserligen medförde Alleröd en stark temperatur-ökning, där mycket is smällt och skapad forsande älvar av smältvatten, kalvar och isberg.
 Fynden av Ancylus-snäckan berättar inte bara att vattnet varit sött, men också att det varit "hårt strömmande". Sen kommer havsökningen kallad ”Ancylus” och kylperioden Yngre Dryas – samtidigt, eller hur?

Under denna försvinner stora mängder landis – primärt genom smältning, men också genom att mobila glaciärer ”kryper” efter gravitationen och ut i havsvattnet, där smältprocessen mångdublas.  När större mängder sörja och isberg transporteras ut i varmare havsvatten kvadrupleras  smälthastigheten, vilket kyler havs- och luftströmmarna ikring Östersjön så att en ny kylperiod, Yngre Dryas, uppstår. Dom sissta räster av Fenno-Skandias större glaciärer gled tydligen ut i Nordsjön och Östersjön under avslutningen av senaste istid – vilket kan förklara dom kyliga crescendon man kallas Dryas-perioderna.  

Frakt av sediment från Ålands hav till Tyskland, Danmark och Norge ser ut till att avstanna efter LGM.  Derför återstår enbart Alleröd som möjlig början på en värmperiod osm kan åstadkomma ”starkt strömmande älvar med steniga bottnar’. Det är mycket svårt att förklara hur sådana älvar skulle forssa förbi Öland, Gotland och Ösel – där ute i sjön...?!
Fynden av Ancylus-sneckor på Gotland, Öland och Ösel törs alltså indikera att 'krypande, flytande och drivande isberg' kan ha deltagit som transportörer av dom sneck-skal som lämnades på strandvallarna ikring öarna.

Citera

”Envidare synes den äldre Baltiska Isströmmen, som varit påtagligt mäktigare än den yngre,  under långa tider bildat den Nord-Europeiska lantisens huvudaflopp till Nordsjön...”  

http://runeberg.org/nfas/0287.html
http://runeberg.org/nfbb/0436.html


“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Periodindelning under senglacial och äldre postglacial tid
« Svar #16 skrivet: april 23, 2011, 23:55 »
Definitionen av Pre-boreal och Boreal är häller inte riktigt vässade.

Fynd av europeiska sköldpaddor i Skåne dateras till 7.800 f. Kr. Fyra tusen år senare (3.500 f. Kr.) finns dom i södra och norra Skåne, i Östergötland och på Öland. Klimatkurvan fortsätter stiga intill Holecene-maximat ikring 2000 f. Kr., men av någon anledning tycks sköldpaddorna dö ut i Sverige ikring 2800 f. Kr. - medan överlever i Danmark, intill den första riktiga klimatförsämringen börjar, ca. år 700 f kr. Sen försvann den också från norra Tyskland. Efter att ha överlevt i central-Europa har på senare år börjat återvända till Östersjöns södra kuster...

Citera

Arten finns numera från Nordafrika till Syd- och Centraleuropa med nordgräns ungefär strax öster om tysk-danska gränsen. Utbredningen i Spanien är dock bara fläckvis, och den har mer eller mindre försvunnit från västra Tyskland. I öster sträcker sig dess utbredningsområde till Aralsjön och Mellanöstern.

http://sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%A4rrsk%C3%B6ldpadda


Var klimatet i södra Skandinavien varmare än i dag redan under pre-boreal tid?
Hur går Skånes sköldpaddor (7.800 f. Kr.) i hop med det alpina klimatet som - enligt länken ovan - präglade biotoperna i södra Karelen på samma tid?

Citera

Keywords:
ancient DNA;climate;Holocene;phylogeography;radiocarbon dating

Abstract
Using ancient DNA sequences of subfossil European pond turtles (Emys orbicularis) from Britain, Central and North Europe and accelerator mass spectrometry radiocarbon dating for turtle remains from most Swedish sites, we provide evidence for a Holocene range expansion of the pond turtle from the southeastern Balkans into Britain, Central Europe and Scandinavia, according to the ‘grasshopper pattern’ of Hewitt. Northeastern Europe and adjacent Asia were colonized from another refuge located further east. With increasing annual mean temperatures, pond turtles reached southern Sweden approximately 9800 years ago.

Until approximately 5500 years ago, rising temperatures facilitated a further range expansion up to Östergötland, Sweden (approximately 58°30′N). However, around 5500 years ago pond turtle records suddenly terminate in Sweden, some 1500 years before the Holocene thermal maximum ended in Scandinavia and distinctly earlier than previously thought. This extinction coincides with a temporary cooling oscillation during the Holocene thermal maximum and is likely related to lower summer temperatures deteriorating reproductive success.

Although climatic conditions improved later again, recolonization of Sweden from southern source populations was prevented by the Holocene submergence of the previous land connection via the Danish Straits that occurred approximately 8500 years ago.

http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1365-294X.2009.04096.x/full

« Senast ändrad: april 24, 2011, 00:28 av Boreas »
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Periodindelning under senglacial och äldre postglacial tid
« Svar #17 skrivet: april 24, 2011, 00:46 »
Olika mätningar och olika estimater ger tydligen olika svar. Engelska Wiki förklarar diskrepansen i angiven tid för kylvågen Yngre Dryas och dom följande värme-stadier:

Citera

The generally accepted date for the end of the Younger Dryas and the start of the Pre-Boreal is 11,500 Before Present calibrated. The start of the period is relatively sharply defined by a rise of 7 °C in 50 years. The date is based fairly solidly on Greenland ice cores, which give 11,640 BP for the late Younger Dryas and 11,400 BP for the early Pre-Boreal.

But estimates of other dates vary by up to 1000 years, for a number of reasons. First, "Boreal" can identify a paleoclimate, a pollen zone or a temporally-fixed chronozone, and those three bases of definition allow quite different dates. Second, different dating methods obtain different dates. The underlying problem is that climate and pollen vary somewhat from region to region. The scientists of each region use the methods available in their region, whether lake varves, the annual layers of sediment from ancient or modern lake bottoms, ice cores or counts of tree rings (dendrochronology).

Standardization has become of increasing concern to scientists everywhere. Dates from many methods continue to multiply as paleoclimatologists seek higher resolution. But it is unclear whether regional variation will allow high-resolution standardization.

http://en.wikipedia.org/wiki/Preboreal

Diagram:
http://en.wikipedia.org/wiki/File:Holocene_Temperature_Variations.png

Liknande skillnader ses också på olika mätningar från dom senaste 2000 åren. Även när dendrokronologin används får man olika resultat efter samma bräddgrad.

Olika mätningsmetoder tycks ge lite olika resultat. Dessutom tycks prover från olika geografiska områden också ge olika resultat...
  
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:2000_Year_Temperature_Comparison.png

Dendrokronologin:
http://www.nature.com/nature/journal/v433/n7026/full/nature03265.html
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 554
SV: Periodindelning under senglacial och äldre postglacial tid
« Svar #18 skrivet: april 24, 2011, 10:43 »
Wikipedia är tyvärr totalt otillförlitligt när det gäller klimat. Alla artiklar som berör klimatfrågor hårdcensureras av en grupp gröna aktivister med William M. Connolley i spetsen.

Och vad beträffar dendroklimatologi (trädringar) så är den mycket tveksam överhuvud taget. På de flesta håll är det andra faktorer än temperaturen (oftast nederbörden) som avspeglas i trädringarna. Det är egentligen bara på platser nära trädgränsen med fuktigt klimat (typ Torneträsk) som man med någon grad av tillförlitlighet kan avläsa sommartemperaturerna ur trädringar. Dendrokronologier är bra för att datera träföremål, inte för att studera klimatförändringar.

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Periodindelning under senglacial och äldre postglacial tid
« Svar #19 skrivet: april 29, 2011, 23:52 »
Wikipedia är tyvärr totalt otillförlitligt när det gäller klimat. Alla artiklar som berör klimatfrågor hårdcensureras av en grupp gröna aktivister med William M. Connolley i spetsen.

Och vad beträffar dendroklimatologi (trädringar) så är den mycket tveksam överhuvud taget. På de flesta håll är det andra faktorer än temperaturen (oftast nederbörden) som avspeglas i trädringarna. Det är egentligen bara på platser nära trädgränsen med fuktigt klimat (typ Torneträsk) som man med någon grad av tillförlitlighet kan avläsa sommartemperaturerna ur trädringar. Dendrokronologier är bra för att datera träföremål, inte för att studera klimatförändringar.


Betyder det (också) att man vid kalibrering av C-14 inte bör anlita dendrokronologin, häller?

I övrigt är dom politiska dragningar på wiki lite relevant. Vad jag visat till är mätningar från ett antal olika geologiska miljön. När Wiki ger en sammanfattning av dessa är resultatet knappast i miljö-aktivisternas intresse.

Vi törs väl fokusera på dom problem man har med att hitta tydliga gränser - i såväl tid som rum - för dom olika stadier under slutet av istiden.

När Lundquist och Saarnisto 1995 gjorde sin modell av en "The Scandianvian Ice-Sheet" var vi alla övertygade om att sådan såg världen ut, för "15.000 år sen". Med tiden kom emellertid nya och noggranna mätningar som började bryta i och smälta bort teorin om ett "Stort Skandianavisk Istäcke" under "LGM".

I dag vet man att landhöjningskurvorna berättar om ett 3-5 km högt ismassiv över Skandinavien. Tyvärr berättar vari sej kurvorna eller landhöjningen något om NÄR detta istäcke anlände eller när det 'försvann'.

Se figur 2-13, sidan 29:
http://www.skb.se/upload/publications/pdf/TR-06-36webb.pdf

Frågan har engagerat våra främsta experter inom ämnet dom senaste tretti åren, men sällan har frågorna varit fler än nu. Snart kan vi kanske enas om att det riktigt stora istäcket över Fenno-Scandian hör hemma i en tidigare period, typ Holstein eller Saale - vilket betyder att landhöjning och havsvattensstigning började innan eller just vid början av Eem-perioden.
 
http://www.skb.se/upload/publications/pdf/R-08-79webb.pdf

“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”