Baken - Bakæn - Baake(n) - Båken - Båke -> muligheden foreligger 
Här ser vi helt oilka på saken. Jag ser denna möjlighet som obenfintlig. Du har själv med ett citat i ditt förra inlägg som omtalar att båke är avdelat från det tyska baken eller bavn, som i medeltidens språkbruk var en beteckning för en vedstapel, som antänt signalbål på en högtliggande plats. Båke är alltså avdelat från baken eller bavn, inte tvärt om enligt detta citat. I ditt senaste inlägg är väldigt mycket om medeltiden, och det jag reagerar på är att du i tidigare inlägg skrev om yngre järnålder.
Oprindelsen er det oldfrisiske ”baken”, på oldnordisk bákn (bakke). Begrebet udviklede sig til de gammeldanske ord bakæn og baake(n) - som ses anvendt i stednavnene i Blekinge. Der var stor frisisk påvirkning i Sønderjylland i perioden 700- til 900-tallet, hvor friserne holdt til i hele kystområdet op til Ribe – og måske endda højere op i Jylland. Fra den første halvdel af 700-tallet er der - i Sliaswich, Sliesthorp - fundet en gravplads, hvor der er udgravet frisiske gravtyper [re.: behandles i min bog].
Denne tidlige form - bakæn, baaken, båken - er åbenbart indført fra Jylland til Blekinge engang i løbet af Yngre Jernalder. Hvis begrebet først indførtes senere - i middelalderen - skulle man umiddelbart tro, at det senere danske bavn-navn ville optræde i stednavnene.
Här undrar jag också hur båken kom från Jylland till Blekinge
? Tog det flyget förbi Fyn, Själland och Skåne
?
Det fremgår af Edeklings bog side 284, at der findes fem pladser på Blekinges kyststrækning med danske Båken-navne. Båkenberget (Matvik), Båknahall (Elleholm), Båkenberget (Svanevik), Båknaviken (Aspö) og Eneskärvsbåkenet (Karlshamn) [re.: Ivar Modéer].
Här undrar jag också hur du har det med dina källor
? Ivar Modeér har aldrig skrivit om Eneskärvsbåkenet vid Karlshamns inlopp? Är det inte bättre att du skriver att du tagit det från Edeklings bok?
