Författare Ämne: Pæle-spærringer fra Vikingetiden  (läst 17024 gånger)

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Pæle-spærringer fra Vikingetiden
« Svar #20 skrivet: januari 31, 2011, 21:24 »
År 869, Harald Hårfager (ca 19 år gammal) planerade ett besök i Kongahellas omgivningar.
 
För att förhindra detta besök slog Göterna ned träpålar i Nordre Älv mellan Kongahella och nuvarande Ytterby Gamla Kyrka.

(Jag minns inte källan till denna anteckning).

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Emund Slemme

  • Veteran
  • Antal inlägg: 976
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Pæle-spærringer fra Vikingetiden
« Svar #21 skrivet: februari 08, 2011, 14:43 »
Från vilken källa har du fått att båken skulle vara en tidigare form av bavn?
Citera
Båker er en afmærkning, som består af en forbåke og en bagbåke placeret på land eller på en grund og indbyrdes forskudt således at de markerer en kurslinie. Båker kan markere sejlrender (sejladsbåker), kabler og rør (kabel- og rørledningsbåker) eller afgrænsninger af specielle områder som skydeområder eller naturreservater. Båke er afledt af det tyske "baken" eller "bavn", som i middelalderlig sprogbrug var en betegnelse for en vedstabel, som antændt signalbål på et højtliggende sted.   
Kilde: Redningsstationer og sømærker ved den jyske vestkyst. Udarbejdet af Elisabeth Buchwald. Udgivet af Bygningsfredningskontoret, Skov- og Naturstyrelsen, juni 1997. http://da.wikipedia.org/wiki/S%C3%B8m%C3%A6rke

Se tidligere indlæg af 27/12-2010 - Ph.d. afhandling af Lisbeth Eilersgaard Christensen(12.02.2010) citat: - navneleddet bavn (1300-tallet) - glda. bakæn - er et oldfrisisk låneord. På oldfrisisk hedder det ”baken” og på på oldnordisk bákn (= bakke).

Se også: http://webcache.googleusercontent.com/search?q=cache:i9IVl4mEdOgJ:www.aldus.dk/fanoe/kaaver/ordbog.html+bavn,+baken&cd=1&hl=da&ct=clnk&gl=dk&source=www.google.dk

Baken - Bakæn - Baake(n) - Båken - Båke   -> muligheden foreligger  ;)
 

Utloggad Anganatyr

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 268
SV: Pæle-spærringer fra Vikingetiden
« Svar #22 skrivet: februari 08, 2011, 20:47 »

Baken - Bakæn - Baake(n) - Båken - Båke   -> muligheden foreligger  ;)
Här ser vi helt oilka på saken. Jag ser denna möjlighet som obenfintlig. Du har själv med ett citat i ditt förra inlägg som omtalar att båke är avdelat från det tyska baken eller bavn, som i medeltidens språkbruk var en beteckning för en vedstapel, som antänt signalbål på en högtliggande plats. Båke är alltså avdelat från baken eller bavn, inte tvärt om enligt detta citat. I ditt senaste inlägg är väldigt mycket om medeltiden, och det jag reagerar på är att du i tidigare inlägg skrev om yngre järnålder.
Oprindelsen er det oldfrisiske ”baken”, på oldnordisk bákn (bakke). Begrebet udviklede sig til de gammeldanske ord bakæn og baake(n) - som ses anvendt i stednavnene i Blekinge. Der var stor frisisk påvirkning i Sønderjylland i perioden 700- til 900-tallet, hvor friserne holdt til i hele kystområdet op til Ribe – og måske endda højere op i Jylland. Fra den første halvdel af 700-tallet er der - i Sliaswich, Sliesthorp - fundet en gravplads, hvor der er udgravet frisiske gravtyper [re.: behandles i min bog].

Denne tidlige form - bakæn, baaken, båken - er åbenbart indført fra Jylland til Blekinge engang i løbet af Yngre Jernalder. Hvis begrebet først indførtes senere - i middelalderen - skulle man umiddelbart tro, at det senere danske bavn-navn ville optræde i stednavnene.
Här undrar jag också hur båken kom från Jylland till Blekinge ???? Tog det flyget förbi Fyn, Själland och Skåne ????
Det fremgår af Edeklings bog side 284, at der findes fem pladser på Blekinges kyststrækning med danske Båken-navne. Båkenberget (Matvik), Båknahall (Elleholm), Båkenberget (Svanevik), Båknaviken (Aspö) og Eneskärvsbåkenet (Karlshamn) [re.: Ivar Modéer].
Här undrar jag också hur du har det med dina källor ???? Ivar Modeér har aldrig skrivit om Eneskärvsbåkenet vid Karlshamns inlopp? Är det inte bättre att du skriver att du tagit det från Edeklings bok?

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Pæle-spærringer fra Vikingetiden
« Svar #23 skrivet: februari 08, 2011, 21:21 »
Är bakn inte samma ord som det engelska beacon?  I så fall inte av exklusiv frisikt ursprung utan västgermanskt, möjligen gemensamt forngermanskt.  Baken-namn finns i Bohuslän, ett Valbaken där har ett grannberg som heter Kasen, och det finns ett flertal längs kusten.  Båken är ju samma ord och ingår i svenska språket, oft i form av fyrbåk. Flera ortsnamn innehåller ledet -båken.

Att det skulle tyda på någon Jylländsk influens ser jag som möjligt men på inget sätt självklart.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Pæle-spærringer fra Vikingetiden
« Svar #24 skrivet: februari 08, 2011, 23:16 »
Är inte bak/båk/båken/fyrbåk  osv kopplat till vårdkasar?

Bak är ett också överskott som uppstår när man sågar en stock, alltså den yttersta ändan som då har en platt sågad/klyvd yta samt en konvex naturlig del av trädets runda stam – vilket också var en utmärkt ved att bygga en vårdkase av.

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Sven-Åke

  • Veteran
  • Antal inlägg: 652
SV: Pæle-spærringer fra Vikingetiden
« Svar #25 skrivet: februari 09, 2011, 01:39 »
Finns det någon tolkning av namnet  Slätbaken? 

Utloggad Emund Slemme

  • Veteran
  • Antal inlägg: 976
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Pæle-spærringer fra Vikingetiden
« Svar #26 skrivet: februari 11, 2011, 14:08 »
Är bakn inte samma ord som det engelska beacon?  I så fall inte av exklusiv frisikt ursprung utan västgermanskt, möjligen gemensamt forngermanskt.

Hej Yngwe - jeg synes vi er ved at nærme os et mål? Prøv at se dette citat fra min bog side 99:

"Frisisk siges at være det ældste sprog i Europa. Man ved at frisisk er blevet talt i
henved tusind år langs kysten fra Rhinmundingen til Ejderen, langs den engelske
sydkyst og et godt stykke op ad den jyske vestkyst. Frisisk tilhører, som oldnordisk,
den germanske sprogstamme og sprogforskere har i nyere tid påvist et slægtskab
mellem oldengelsk og frisisk".


Den frisiske talrække -
iinj - tou - trii - fjour - fiiw - seeks - soowen - oocht - nüügen - tinn

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Pæle-spærringer fra Vikingetiden
« Svar #27 skrivet: februari 11, 2011, 15:29 »
Jo men visst, men då kan du ju inte använda ett frisiskt eller kanske till och med forngermansk ord för att påvisa danskt inflytande.   Ordet förekommer ju i svenska orstnamn opå östkusten såväl som västkusten.  Men kan ju ha en teori att danskan haft inflytande även här men det är knappast så att det inte går att argumentera emot.



" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Emund Slemme

  • Veteran
  • Antal inlägg: 976
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Pæle-spærringer fra Vikingetiden
« Svar #28 skrivet: februari 11, 2011, 16:04 »
Jo men visst, men då kan du ju inte använda ett frisiskt eller kanske till och med forngermansk ord för att påvisa danskt inflytande.   Ordet förekommer ju i svenska orstnamn opå östkusten såväl som västkusten.  Men kan ju ha en teori att danskan haft inflytande även här men det är knappast så att det inte går att argumentera emot.

Korrekt.
Pt. er denne tråd en debat og det viser sig åbenbart at ”båken” er beslægtet med det oldfrisiske ”baken” og dermed det danske ”bakæn” (fra tidligere indlæg: den danska motsvarigheten till böten är båk med varianter som bagn, baken, bång (Stenholm 1986:80-83))”.

Spørgsmålet er så hvordan og hvornår en eventuel frisisk påvirkning og spredning har fundet sted? Eller hur?

Utloggad Anganatyr

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 268
SV: Pæle-spærringer fra Vikingetiden
« Svar #29 skrivet: februari 11, 2011, 20:17 »
Enligt dina tidigare inlägg i tråden svarar du själv på den frågan. Enligt dina egna citat är bavn ett fornfrisiskt låneord, som menas ha varit upptaget i det danska språket på 1300-talet. Christer Westerdahl skriver att de danska bavn-namnen inte går att spåra i platsnamn längre tillbaka än år 1404. Flera forskare har ifrågasatt om båken verkligen är en form av bavn-namn (tex Ivar Modeér, Christer Westerdahl mfl). De flesta är inne på linjen att de är ett senare inlån som fungerat som sjömärke. Du är den enda jag känner till som påstår att Båken skulle vara äldre än bavn.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Pæle-spærringer fra Vikingetiden
« Svar #30 skrivet: februari 11, 2011, 22:41 »
Emund, jag använder då en berömd rakkniv, gör den enklaste tolkningen och antar att den är riktig bara därför.

Förklaringen är då att baken är ett gemensamt ord för väst och nordgermanska språk, det är alltså spritt långt innan frisiska influenser sprids.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Emund Slemme

  • Veteran
  • Antal inlägg: 976
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Pæle-spærringer fra Vikingetiden
« Svar #31 skrivet: februari 12, 2011, 12:46 »
Til jeres orientering er der de senere år stor fokus på slægtskabet mellem engelsk, tysk, frisisk og hollandsk. Det viser et kommende Symposium på Syddansk Universitet i Danmark (Odense) der afholdes den 25-26 August 2011. Tema: "Unity and Diversity in West Germanic and the Emergence of English, German, Frisian and Dutch".

Se dette link -

http://www.sdu.dk/Om_SDU/Institutter_centre/Isk/Kalender.aspx

Jeg har selv i mange år forsket i den frisiske influens i Jylland - og den er faktisk mere markant end de fleste er klar over.

Det er et åbent Symposium og alle er velkomne.

Utloggad Emund Slemme

  • Veteran
  • Antal inlägg: 976
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Pæle-spærringer fra Vikingetiden
« Svar #32 skrivet: februari 12, 2011, 13:55 »
For de interesserede er frisernes påvirkning beskrevet i følgende meget tidlige, men interessante litteratur –

Carl Ferdinand Allen ((1811-1871)-1848)
Erik Arup (1907-25)
Knut Stjerna (1909)
E. Wadstein (1914)
W. Vogel (1915)
Poul Enemark (1959)

Utloggad Anganatyr

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 268
SV: Pæle-spærringer fra Vikingetiden
« Svar #33 skrivet: februari 12, 2011, 15:18 »
Låter jättefint med den frisiska påverkningen i Jylland. Det är dock ganska långt mellan Jylland och Blekinge. Bara för att det finns en frisisk påverkan i Jylland betyder det inte att det finns det i Blekinge. Inget av detta visar heller att båken skulle vara äldre än bavn.