Vilka var Ruserna?

[Emund Slemme]

Ett av de äldsta timrade husen i Sverige var väl t.ex. Kulthuset i Borg: http://www.historiska.se/template/RelatedImagePopup.aspx?parent=18887&image=18888
Ca. 900-tal på den byggnaden.

På sitet under skitsen af huset står der "Detta är en rekonstruktion av kulthuset i Borg i Östergötland".

Hvor præcis ligger dette - Borg - (jeg mener der er flere steder af det navn i ÖG?).

[Vetgirig]

Kylarvende och Emund Slemme!

"According to the Hypatian Codex, the legendary Varangian leader Rurik arrived at Ladoga in 862 and made it his capital.

1. varægerne fra det fjerne pålagde slaverne skatter;
2. varægernes skatteopkrævere blev tvunget tilbage over havet, men der herskede ingen ret blandt slaverne, og de rejste sig mod hinanden;
3. varægernes indkaldelse - Rurik og hans brødre blev overladt magten i Rusland, og Rurik slog sig ned i Ladoga eller Novgorod;

Jag gjorde ett inlägg, som blev så långt att jag får besvära Er om att öppna bifogad fil!
https://www.dropbox.com/s/9ndwwwrdp8tgnum/Vilka%20var%20Rus%201.doc

[Piankhy]

På sitet under skitsen af huset står der "Detta är en rekonstruktion av kulthuset i Borg i Östergötland".

Hvor præcis ligger dette - Borg - (jeg mener der er flere steder af det navn i ÖG?).

Nära Norrköping

http://sv.wikipedia.org/wiki/Borg,_Norrk%C3%B6ping

[Yngwe]

Jeg citerer kapitlet ”Fortidens Staraja Ladoga” som i publikationen er forfattet af prof. Anatoly Kirpichnikov & dr. Vladimir Nazarenko fra Videnskabernes Akademi i Skt. Petersborg. Nederst på side 18 er tegnet en skitse som forsøg på en rekonstruktion af omtalte huse fra Ladoga.

http://www.roskildemuseum.dk/vores-viden/forlag-/-publikationer/vikingernes-rusland.aspx

Yngwe, det ser ud til at Sindre er på linje med de russiske forskere! Mener du at de russiske forskere tager fejl i deres fremstilling eller - måske mangler den sidste nye forskning på området, da publikationen er helt tilbage fra 1993? Lad os høre.

Ja Sindre referear ju troligen till samma ryska forskare, eftersom han fått uppgiften i Novgorod.
 
Jag påstår inte alls att dom har fel. Påstår du att de har rätt?  Det är inte utan att man undrar hur resonemanget går eftersom tekniken återfinns i betydligt äldre lämningar österut.  Är det annat än timmringstekniken som gör att man tolkar det så?

[Jotuni]

Piankhy & Angantyr!

Intressant ang stocktimrat. Kollar man på översättningar från svenska till finska så blir man inte mycket klokare, eller?:

http://sv.glosbe.com/sv/fi/rodd

soutu

http://sv.glosbe.com/sv/fi/rorsman

Rorsman!FuII stopp!   Ruori, koneet seis!

Finskans souto är ju inte helt olik suomi...

De finns många fela örversättningar där. Märkte du att översättningarna är automatiska med google translator?

[Kylarvende]

Jotuni!

Ja, jag märkte att Google translate var inblandat. Men vad tror du om det jag hittade. Stämmer det? Det kom många olika förslag på roddare. Så jag blev inte riktigt klok. Vad heter roddare på finska?

De finns många fela örversättningar där. Märkte du att översättningarna är automatiska med google translator?

[Emund Slemme]

Jag påstår inte alls att dom har fel. Påstår du att de har rätt? 

På de sidste sider (70-72) giver nævnte publikation et bud på, hvad årsagen var til at vikingerne kom til Rusland.

I øst kom de til et land dækket med vidstrakte skove og moser, hvor floderne udgjorde de eneste kommunikations-forbindelser. Landet var kun tyndt befolket. Der var hverken byer, klostre, kirker, rige grave eller skatte. Det må have været en tvivlsom affære for de skandinaviske krigere at krydse havet for derefter at sejle den besværlige vej op ad floderne gennem farlige strømfald, slæbe skibet over land ved slæbestederne for til sidst at plyndre et par fattige bønder.

Hvad var årsagen?

Det eneste, der har været attraktivt for vikingerne ved deres første rejser til Rusland, har været jagten på islamiske sølvmønter (dirhemer). Ved slutningen af det første årtusinde udgjorde handelen med de islamiske lande i øst den eneste kilde til sølv i Østeuropa. Noget af dette sølv fandt vej til Østersøen via de russiske floder. Denne handel begyndte i 770’erne eller 780’erne. Den tidligste russiske dirhemerskat fra 786/787 er således fundet i Ladoga.

Det var ikke vikingerne, der opbyggede handelen med den islamiske verden. Da sølvmønter først begyndte at dukke op i Østeuropa, var det som følge af de lokale befolkningers behov. Men først da handelen var kommet i gang, begyndte skandinaverne at tage aktiv del i den. For dem var egnen omkring Ladoga-søen kendt før det 8. årh. og der har boet skandinaver i byen Ladoga siden dens grundlæggelse ca. 750.

Yngwe; det er ikke så vigtigt hvad jeg mener – men har dette forskningspanel (1993) ret?

[Vetgirig]

Emund Slemme!

Det må have været en tvivlsom affære for de skandinaviske krigere at krydse havet for derefter at sejle den besværlige vej op ad floderne gennem farlige strømfald, slæbe skibet over land ved slæbestederne for til sidst at plyndre et par fattige bønder.

I österled var det inte vikingar som reste. Den grupp resenärer som någonstans i Storas Skytien plundrade lär inte överlevt särskilt länge.
Det som händer med utgångspunkt från Ladoga är att handel etableras som ersättning för den handel som förts fram genom Bosporen, längs Donau och norrut längs Dnjepr mot Dvina. Men från ungefär 700 stänger Östrom Bosporen för judisk handel och dessutom så etablerar en mängd klanvälden sig från centraleuropeiska stäpperna längs Donau, hela Stora Skytien och långt norrut mot Ladoga. Dessa klanvälden sätter genom den oro och osäkerhet de skapar stopp för den långväga handeln genom deras områden. Det är då handeln vänder och börjar föras längs Volga norrut mot Bjarmernas Stad och så runt Nordkalotten mot Västeuropa.
Det Rus arbetar för är till en början en anknytning från Ladoga till Volgahandeln, vilket allså öppnas ca 750. Det är dessa Rus som sedan "förvisas", men sannolikt inte längre bort än till trakterna kring Pejpus (enligt några av krönikorna).

Visst är det sant att Stora skytien är glest befolkad sett över ytan. Men det finns ett antal befolkningskoncentrationer som vid tiden kan mäta sig med vilket "land" som helst inom norden. Men samtidigt är det enormt stora ytor och då blir totalbefolkningen ändå respektingivande för tiden.

Vad gäller handel, så måste man fundera över vad som var attraktivt för kunder inom Östrom resp Centralasien? Bjarmerna hade sitt elfenben och lyxskinn. Vad fanns i norden? Hälsingländernas järn var för tiden av yppersta kvalitét och skulle kunna vara en möjlighet, tillsammans med lyxskinn och elfenben från norska kusten. Bärnsten får man inte glömma. Inte heller slavar. I Norge, Nordtröndelag finns en lika omfattande framställning av kvalitétsjärn, som inom Helsingländerna, vilket inte verkar märkas i Västeuropa, så det järnet gick kanske norrut via Bjarmernas Stad och sedan söderut längs Volgaleden.
Det finns dock en vara, som alltid underskattas. Nämnligen legosoldater. Jag har sett antydningar om att nordbor tjänstgjort inom de arabiska rikena. Kanske något som borde kollas närmare. Men det ligger alltid stora pengar i legosoldater.

[Jotuni]

Jotuni!

Ja, jag märkte att Google translate var inblandat. Men vad tror du om det jag hittade. Stämmer det? Det kom många olika förslag på roddare. Så jag blev inte riktigt klok. Vad heter roddare på finska?

Roddare heter soutaja på finska. Den som roar båten.

[Jotuni]

I Norge, Nordtröndelag finns en lika omfattande framställning av kvalitétsjärn, som inom Helsingländerna, vilket inte verkar märkas i Västeuropa, så det järnet gick kanske norrut via Bjarmernas Stad och sedan söderut längs Volgaleden.

Enligt araben Abu Hamid köpte bjarmer svärdbläder som var tillverkad i Persien.

[Yngwe]

På de sidste sider (70-72) giver nævnte publikation et bud på, hvad årsagen var til at vikingerne kom til Rusland.

I øst kom de til et land dækket med vidstrakte skove og moser, hvor floderne udgjorde de eneste kommunikations-forbindelser. Landet var kun tyndt befolket. Der var hverken byer, klostre, kirker, rige grave eller skatte. Det må have været en tvivlsom affære for de skandinaviske krigere at krydse havet for derefter at sejle den besværlige vej op ad floderne gennem farlige strømfald, slæbe skibet over land ved slæbestederne for til sidst at plyndre et par fattige bønder.

Hvad var årsagen?

Det eneste, der har været attraktivt for vikingerne ved deres første rejser til Rusland, har været jagten på islamiske sølvmønter (dirhemer). Ved slutningen af det første årtusinde udgjorde handelen med de islamiske lande i øst den eneste kilde til sølv i Østeuropa. Noget af dette sølv fandt vej til Østersøen via de russiske floder. Denne handel begyndte i 770’erne eller 780’erne. Den tidligste russiske dirhemerskat fra 786/787 er således fundet i Ladoga.

Det var ikke vikingerne, der opbyggede handelen med den islamiske verden. Da sølvmønter først begyndte at dukke op i Østeuropa, var det som følge af de lokale befolkningers behov. Men først da handelen var kommet i gang, begyndte skandinaverne at tage aktiv del i den. For dem var egnen omkring Ladoga-søen kendt før det 8. årh. og der har boet skandinaver i byen Ladoga siden dens grundlæggelse ca. 750.

Yngwe; det er ikke så vigtigt hvad jeg mener – men har dette forskningspanel (1993) ret?

Har rätt i vad då? Att knuttimrade hus har sitt ursprung i Skandinavien?  Jag vet inte, men rent spontant tror jag inte det. Har inte sett något som påvisar ett skandinaviskt ursprung, ändrar mig dock gärna om så sker.
 
Eller i det du nu skriver.  Njae. Det finns ju åtminstone stadsliknande samhällen som är betydligt äldre än de första skandinaviska spåren, Sarskoye Gorodische t.ex. Och även om landet i stort är glest befolkat så finns det områden som är relativt tätbefolkade. Vår bild av den eviga taigan endast korsad av floder är nog inte riktigt sann, där fanns trakter meed gynsamt jordbruk och relativt mycket folk också.
 
Och sen är jag inte helt säker på att handel var enda anledningen. Utflyttning har säkert varit en anledning, sådan återdinns det många exempel av bland skandinaverna, och drevs väl möjligen av politiska, ekonomiska eller sociala orsaker, eller troligen en mix av dom alla. Ren äventyrslusta har säkert också bidragit.
 
 
 
Detta avviker ändå inte på något sätt avgörande mot det du refererar. Det var just bara timmerhusen som jag reagerade på.
 
 
 
Men var det då handeln med östern började? Jag är tveksam. Fynden på Helgö antyder tidigare handel österut.  Det kan vara så som Vetgirig antyder att handeln via de mer nordliga floderna, alltså via Ladoga eller Dvina är en ersättning för tidigare rutter, som blockerats genom politisk oreda eller statsbildning. En teori är att slavers ankomst till Visla-bassängen ställer till det och vägarna stängs. Mitt förslag på en sådan tidigare rutt är just Visla - Dnieper eller Visla - Dniestr.  Truso ligger för övrigt fint till för de rutterna och skulle kunna ses som Staraja Ladogas föregångare.   Båda sträckningarna är dokumenterade vattenvägar och följer i stort goternas spår till Svarta havet.   
 Troligen kan inte den handeln alls mäta sig i omfattning med den senare. Nödlösningen blev till en vinstlott av många anledningar. Dels kunde man skaffa sig politisk kontrol över stora delar av vägen och inte minst över handelsplatser, och dels gav det tillgång till just den typen av varor som skandinaverna redan tidigare bytt mot silver, nämligen pälsverk.

[Boreas]

Enligt araben Abu Hamid köpte bjarmer svärdbläder som var tillverkad i Persien.

Intressant. Skriver Hamid något om bjarmernas hemort eller färdvägar - geografiskt? 

[AndreasE]

Det finns hus på stensyllar lång innan vikingatid i Skandinavien, även om de inte var vanliga. Om de sedan var knuttimrade eller byggda med korsvirkesteknik är dock en öppen fråga.

[Odinkarr]

Staraja Ladoga’s skandinaviske navn var “Aldeigjuburg”

Vi kender til formerne ”Aldeigja” (*Aldauga) og ”Aldeigjuborg” (= Oldenborg?).



Kort over Garðaríki , der eksisterer fra år 446 –1240 e.Kr.

1. Vi kan vise at der er "væringer" i den byzantinske hær under Kejser Justinian I. (482/3-565 e.Kr.). Vi hører om dem som livgarde for den armenske general Narses (Nerses), leder af byzans væbnede styrker, under et slag mod perserne i bjergbyen Anglon i Armenien år 543 e.Kr. De kaldes på dette tidlige tidspunkt for ErilaR (Jarl) æt ("Eruli" på latin).

En lille, men ekstrem vigtig konsekvens af de tidlige væringer, er at stigbøjlen hentes til Skandinavien på et tidspunkt efter år 670 e.Kr. Først fra tidligt i 700 tallet e.Kr. begynder vi at finde stigbøjler som en del af den højsatte's rideudstyr i vore landskaber, og de er hentet fra standard rideudstyret i Miklagård.

2. Garðaríki og Estland med to sysler bliver grundlagt som en direkte konsekvens af Frode-freden år 446 e.Kr. Her afvises Hunnernes angreb mod Skandinavien, og "vi" tager kontrol med hele det nordlige Europa; fra England til Rusland. Garðaríki er bolværket på østfronten mod fjenden fra syd.

Fra Saxo: Gesta Danorum kan vi se at begyndelsen til dannelsen af riget i Østerled sker som udfaldet af et meget vigtigt søslag mellem Ruthenernes konge, Olimar, og den danske flåde år 444 e.Kr. Det ser ud til at Olimar og Rutherne i samtiden har hjemstavn i hvad vi nu kalder Hviderusland, og Dvina-floden, Neman-floden og Dniepr-floden er hovedfloderne for transport og derfor søslag.

Ruthenerne findes i dag spredt over Ukraine, Polen, Tjekkiet og Slovakiet. De blev i Sen-Middelalderen kaldt ”Lille-Russere, Russinere, Sydrussere”, og kalder sig på ukrainsk "Rusyn", som en modvægt til Moskoviterne mod nord i det Rusland der opstår under Ivan III. (den Store) (regent 1462-1505) i slutningen af Middelalderen. Ruthenerne er den oprindelige befolkning i det sydlige Garðaríki, dvs. Hviderusland og omkring Kænugarður (Kiev), i dag fortrinsvis det vestlige Ukraine.

I 400 tallet er det hovedbygden Kænugarður (Kiev) og dermed det sydlige Garðaríki vi har interesse for. Det er her handlen med Miklagård og videre findes. Det er denne forståelse der giver ophavet til nord-syd konflikten og borgerkrigen i Garðaríki, der udløser Rörik-ætten (Riurik-id)' s ankomst 862.

Søren Sindbæk's doktorafhandling om brugen af slæden, se "Varægiske vinterruter" (tidsskriftet "Fornvännen", Foråret 2003, 98:3, s. 179-193), viser at der foregik  slædetransporter på de frosne floder fra ca. år 800-830 e.Kr. på ruten Hólmgarður (Novgorod) til Kænugarður (Kiev). På dette tidspunkt er man derfor begyndt at bruge den nordlige rute, hvor man tidligere gik ind af floderne fra den østlige del af Østersøen bag handelspladserne Truso og Kaup, der jo var store konkurrenter under kontrol af andre folkeslag.

[Odinkarr]

Sidste bid af mit bidrag.....

Der er ingen sammenhæng mellem den frisiske Rørek og den rusiske Rørek

Det mener jeg nu der er. Vi kan se fra Radbod, der er hersker af Friesland og derefter Garðaríki 697-719, at der er præcedens for at hente herskerne over Østerled fra Friesland. Derfor mener jeg sagtens det kan argumenteres at Rörik af Jylland bliver gårdskonge af Gardarige år 862, og at han er vendt tilbage til Danmark ca. år 870-872.

3. Garðaríki tjener to hovedformål for os; dels et forsvarsværk, dels som handelsformidler.

Og vi behøver bare at se på Birka's vækst. Sjælland og skjoldunge-ætten taber kontrol med Garðaríki under Kong Frode III. i 600 tallet. Vinderen er det nye og udvidede Svearige og handelspladsen Birka. Derfor er al vor handel med Østerled i 700 tallet e.Kr. gået fra Hólmgarður (Novgorod) til Birka, og har været stærkt medvirkende til vore manglende skatteindtægter og modvilje mod Birka. At der må være en sammenhæng mellem vor fornyede kontrol over Hólmgarður i år 862 e.Kr. og Birka’s forsvinden som handelsplads antydes af at handelspladsen flyttes til Sigtuna ca. år 970 e.Kr.

Flemming

[Kylarvende]

Vetgirig, Odinkarr mfl!

Vetgirig, jag kollade på länken du skrev. Ja, man skall inte underskatta golfströmmens mildrande inverkan på klimatet  i norr. Jag har ibland funderat över engelskans och tyskans namn på Norge, Norway resp Norwegen. Vilket skulle motsvaras av norra vägen. Man undrar norra vägen till vad? Man kommer osökt att tänka på handel, och det passar ju väl in i resonemanget.

Vetgirigs Länk ovan: "inom Nordkalottens kustområden mellan Vita Havet och Lofoten att det kan ha funnits 1500-3000 boplatser/gårdar. Det ger potential för en befolkning motsvarande Gotlands"
 

[Boreas]

Från "väringsgardets tid" har vi något som kallas "varjager" och "kolbjager" i Ryssland. Dom åkte ständigt mot söder - efter älvleden öster om Finska Viken och Nevan, via Ladogan.  Som stöd för Rurik-dynastins  "Gårdarike" eller "Rosland'/'Rusland'/'Bela-Rossija' och 'Ryssland'. 

Det kan ju hända att herdaldiska grundelement, typ "Rosor" och "Rosetter" - så det j inte otänkbart att man engång använt "ros" som ett kungligt egen-namn - vid sidan om "Gårda-riket". Sen vet vi väl redan något om det "Gårdariket-Rosland" som Rurik fick organisera i ett (nytt) kungadöme, i triangeln Novgorod - Suzdal - Kiev. I början på 900-talet gör Ruriks son, Helge (Oleg)  "ett anfall "över havet" mot självaste Istanbull. Därefter görs ett fredskontrakt varefter varjager och kolbjager blir anlitade som gardister i Istanbull och hamnvakter i Pireus.
 
"Kolbjager" framstår som en "grylisk" form av "Kylvinger". Båda namnord beskriver en "krigsduglig" man från den finska sidan av Fenno-Skandia.  Skrivformen "Kylv" kan ju väl relatera till betydelsen "kolv" - vilket skulle spåra till samma begrepp som som "kolb-" och betydelser som 'stav', 'kolv' och/eller 'vapen'.  På finska finns ordet 'Kai-' som i 'Kainuun', vilket översatts till 'Kven'. 'Kainuu' kan visst också härledas till 'stav' eller 'kolv'.

Sen vet man att Kylvingarna bodde grannar med Bjarmeland (Perm). Befolkningen i NV Ryssland var tydligen delaktiga i Ruriks välde.

Öst-Kyrkan nådde med tiden ända fram till "Varangs-fjorden" - mot ishavet i norr. Dengång blev Rurks sön-söner, Boris och Gleb, hedrade som "Heliga Män" eller "Helgon" och att betrakta som "gudomliga". Och så tycker visst fortfarande nå'n skolt-same från Pasvik-dalen.
 
I hop med andra sägner och krönikor kan ju även den 800 år gamla gränsorten vid ishavet, Boris Gleb, styrka åsikten att Rurik-dynastin var en historisk verklighet, med rötter i Skandinaviska kungahus. I såfall får vi också acceptera berättelsen om att han ”på begäran” fick resa ”över havet”  och sen "överta" ett enormt landområde med rader av stora och gamla kulturlandskap. Och en därtill hörande infra-struktur och produktivitet. Sen får man beakta att den gamla adel av ’venedae’ - jämte ’skyter’ och ’sarmater’ - fortfarande existerade. Genom århunraden hade dom fått skydda sej mot endera invationer från krigiska stammar i öster och söder. Under 400-talet hade dom även mobiliserat en jättelik armè under Atle/Atilla för att ta del i kampen mot den romerksa plutokratins välde.  Nu var dom själva i knipan – och behövde hjälp till att försvara sina land mot  nya plundrare och erövrare, typ avarer och khazarer.

[Boreas]

Folktätheten under vikingatiden vet vi lite eller ingenting om. Att pultimlicera antal gravar med en faktor på 3 eller 30 ger ingen mening. Vi har helt enkelt inget sätt att beräkna vilken procentsats av befolkningen som fick större gravminnesmärken - typ gravhögar - rest efter sej.  Enligt Carl Thomas tidigare anslag över populationer törs andelen gravlagda ha varit mycket låg. Ett bättre estimat kan man nog få genom att studera dylika register över folk och fe, från olika länder. Minns jag inte fel så beskriver man resurserna som var involverade i den Stora Nordiska Krig ungefär så här: Ryssland: 20 miljoner invånare. Finland: 800.000 Sverige: 1,2 miljoner Norge: 600.000.

Om talen är något nära fakta så kan man ju hävda att dom representerar befolkningar med "ett naturbaserad livsgrundlag". Det vore därför något underligt om befolkningstalen före och efter högmedelåldern skulle avvika väsentligt från ett liknande grundmått. Vi får väl beakta att Rurik fick med en hel del av det forna 'Sarmatien' och 'Skytien' på kuppen. Det bekräftar möjligen teorin om att Ruriks inträde som kung i Österlandet enbart varit ,möjlig genom ett avtal med ett existerande statsapparat, som genom en ny kung kunde organisera till försvar av riket - genom att få eller ge stöd till Ruriks nära släktingar och allierade bland kungafamiljerna i väster och deras adliga vikingar. Innan dess hade dom haft en gammal adels-och kungamakt, som knutit ihop vattenvägarna mellan Östersjön, Svarta havet och Kaspihavet länge innan Herulerna och Ostrogoterna anlände Krim för att stödja sina vendiska grannar ('venedae') i öst, typ skyter och sarmater .

http://en.wikipedia.org/wiki/File:Ancient_Greek_jewelry_Pontika_(Ukraina)_300_bC.jpg       

När nya kylvingar och väringar - ihop med skandinaviska prinsar - anländer under 800-talet är orsaken helt enkelt att den militära och ekonomiska utmaningar igen blivit ödesdigra - och alliansen mellan dom gamla grannarna i norr igen fått styrkas. Det gemensamma intresset som etablerat dessa allianser är givetvis dom gamla handelslederna mot Kaspihavet och Svarta havet. 90 % av alt asiatisk silver, siden och kryddor som nådde N-Europa kom ju över Volgan-Onegan till Ladogan och Finska Viken. Uner tiden fick man alltså kämpa mot endera grupperingar för att hålla ruttorna i fred för plundring och dom finsk-språkliga befolkningar trygg för slavräder och invasion.

Det är först när denna allians bryter ihop - ikring 1050-1060 - att det ekonomiska och kultur-politiska motståndet mot Konstantinopel och Rom snabbt sinar bort. Efter norrmännens 'sista försök' på att återerövra Danmark och England (1062-1066) kom Nordens självständighet, land och kungadömen att slutgiltigt överges dom "främmande herrar" som skötte Guds vilja och välde. Därmed blev dom gamla handelsrutterna mellan öst och väst lagt om för att tjäna herrarna i Istanbull och Rom - medan dom naturliga förbindelserna i norr blev hindrade av militära, politiska och religiösa järnridåer.

[Kylarvende]

Boreas!

Här fick man en lektion. Men vet du vilka som gav rödmarkerat på pälsen så småningom?

Från "väringsgardets tid" har vi något som kallas "varjager" och "kolbjager" i Ryssland. Dom åkte ständigt mot söder - efter älvleden öster om Finska Viken och Nevan, via Ladogan.  Som stöd för Rurik-dynastins  "Gårdarike" eller "Rosland'/'Rusland'/'Bela-Rossija' och 'Ryssland'. 

Det kan ju hända att herdaldiska grundelement, typ "Rosor" och "Rosetter" - så det j inte otänkbart att man engång använt "ros" som ett kungligt egen-namn - vid sidan om "Gårda-riket". Sen vet vi väl redan något om det "Gårdariket-Rosland" som Rurik fick organisera i ett (nytt) kungadöme, i triangeln Novgorod - Suzdal - Kiev. I början på 900-talet gör Ruriks son, Helge (Oleg)  "ett anfall "över havet" mot självaste Istanbull. Därefter görs ett fredskontrakt varefter varjager och kolbjager blir anlitade som gardister i Istanbull och hamnvakter i Pireus.
 
"Kolbjager" framstår som en "grylisk" form av "Kylvinger". Båda namnord beskriver en "krigsduglig" man från den finska sidan av Fenno-Skandia.  Skrivformen "Kylv" kan ju väl relatera till betydelsen "kolv" - vilket skulle spåra till samma begrepp som som "kolb-" och betydelser som 'stav', 'kolv' och/eller 'vapen'.  På finska finns ordet 'Kai-' som i 'Kainuun', vilket översatts till 'Kven'. 'Kainuu' kan visst också härledas till 'stav' eller 'kolv'.

Sen vet man att Kylvingarna bodde grannar med Bjarmeland (Perm). Befolkningen i NV Ryssland var tydligen delaktiga i Ruriks välde.

Öst-Kyrkan nådde med tiden ända fram till "Varangs-fjorden" - mot ishavet i norr. Dengång blev Rurks sön-söner, Boris och Gleb, hedrade som "Heliga Män" eller "Helgon" och att betrakta som "gudomliga". Och så tycker visst fortfarande nå'n skolt-same från Pasvik-dalen.
 
I hop med andra sägner och krönikor kan ju även den 800 år gamla gränsorten vid ishavet, Boris Gleb, styrka åsikten att Rurik-dynastin var en historisk verklighet, med rötter i Skandinaviska kungahus. I såfall får vi också acceptera berättelsen om att han ”på begäran” fick resa ”över havet”  och sen "överta" ett enormt landområde med rader av stora och gamla kulturlandskap. Och en därtill hörande infra-struktur och produktivitet. Sen får man beakta att den gamla adel av ’venedae’ - jämte ’skyter’ och ’sarmater’ - fortfarande existerade. Genom århunraden hade dom fått skydda sej mot endera invationer från krigiska stammar i öster och söder. Under 400-talet hade dom även mobiliserat en jättelik armè under Atle/Atilla för att ta del i kampen mot den romerksa plutokratins välde.  Nu var dom själva i knipan – och behövde hjälp till att försvara sina land mot  nya plundrare och erövrare, typ avarer och khazarer.

[Boreas]

Boreas!

Här fick man en lektion. Men vet du vilka som gav rödmarkerat på pälsen så småningom?

http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,4226.msg50890.html#msg50890