Författare Ämne: Begreppet Uppsala  (läst 587394 gånger)

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #360 skrivet: september 18, 2011, 13:40 »
Självklart är det inte upp till dig att finna sådana attribut. Dom kräver som sagt en teori om vad begreppet står för.   
 
En vettig teori måste ju bygga på att man granskar källor och ser vad de talar om för oss, att man granskar den språkliga innebörden av ortsnamnet, och att man granskar eventuella gemensamma arkeologiska lämningar för alla de Uppsalor som kan ha motsvarat begreppet.
 
Det är ju det vi gör här i denna tråden, eller?  ;D
 
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad vemvet

  • Stammis
  • Antal inlägg: 472
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #361 skrivet: september 18, 2011, 14:18 »
Har Uppsala öd dikuterats i den här tråden?

Från Wikipedia
Citera
Uppsala öd var vad som med ett något modernare uttryck kallas kronodomän. Uppsala öd var ett komplex av geografiskt spridda jordegendomar, bestående av kungsgårdar med ett antal omkringliggande mindre brukningsenheter (gårdar, torp). En särställning bland kungsgårdarna har tillskrivits de så kallade husabyarna.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Uppsala_%C3%B6d

I Heimskringla står det

Citera
Fjolne, son till Inge-Frö, rådde därefter över svearna och Uppsala öd;
Citera
Vanlande hette Svegdes son, som tog riket efter denne och rådde över Uppsala öd; han var en stor krigare och for vida omkring i landen.
http://cornelius.tacitus.nu/heimskringla/ynglingasagan/11-20.htm

Låter som det kan ha funnits många Uppsala.

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #362 skrivet: september 18, 2011, 14:29 »
Uppsala öd var samlingsnamnet på det kungliga kronogodset och betyder ordagrant någonting i stil med "Uppsalas rikedom". Beteckningen är först belagd hos Snorre Sturlasson i början av 1200-talet och i Yngre Västgötalagen från slutet av 1200-talet. Uppsala öd innebar inte att det fanns massor av kungliga gårdar som hette Uppsala. Gårdarna som låg under Uppsala öd hade sina egna namn, som de i den text du citerade nämnda Husabyarna. "Uppsala" verkar i begreppet "Uppsala öd" ha fått representera själva "kungamakten" eller "kronan".

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #363 skrivet: september 18, 2011, 16:48 »
Ok, jag har hela tiden sagt att jag tror, utifrån de kunskaper jag har om ortnamnsbildning, att en majoritet av de 50-60 "Uppsala" som går att hitta i databasen över Sveriges ortnamn är medeltida eller senare etableringar vilka många har fått sitt namn inspirerat av staden och ärkebiskopsätet Uppsala. Detta har dock ifrågasatts av flera. Anledningen att frågan är intressant är att det stora antalet Uppsala har angets som ett argument för att Uppsala inte skulle vara ett vanligt ortnamn utan ett begrepp kopplat till en viss typ av byggnad/funktion. Detta förutsätter ju förstås att majoriteten tillhör järnåldern.

Därför tycker jag att det skulle vara lite kul att kolla upp de här ortnamnen.  Jag nu gått igenom SOFI:s ortnamnsmaterial för fyra svenska län och kollat de Uppsala som finns upptagna där. SOFI:s onlinedatabas innehåller oftast inga tolkningar, dock brukar referenser till de tidigaste omnämnanden som finns för ett ortnamn vara med, fram till ungefär 1700-tal. Om det inte finns någon sådan referens har namnet troligtvis inga medeltida källor. Vidare så nämns det oftas vad för sorts bebyggelse namnet syftar till i källorna (tex lägenhetsbebyggelse, torp, gård, by osv).
Jag har endast tagit med namn på bebyggelseenheter, så inga kullar eller så.

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #364 skrivet: september 18, 2011, 16:49 »
Östergötlands län:
Uppsala, Östkinds hd: "Lars i Upsala" 1381. Försvunnet.
Uppsala, Godegård sn, Finspånga läns hd: gård omnämnd 1451 och 1543.
Uppsala, Ljung sn, Gullbergs hd: torp. Inga medeltida källor.
Uppsala, Malexander sn, Göstrings hd: "Upsalatorp" 1914.
Uppsala, Östra Ny sn, Björkekinds hd: torp. Inga medeltida källor.
Uppsala, St. Anna sn, Hammarkinds hd:  "riven lägenhet å Båstebo", även känd som "Kärret", "torpet Upsala" å Båstebo, 1841.
Uppsala, Tjällmo sn, Finspånga hd: backstuga till Göl. F.d. torp väster om gården. Inga medeltida källor.
Uppsala, Stora Åby sn, Lysings hd: kallad "by" och "gård". Inga medeltida källor.

Skaraborgs län:
Uppsala, Grevebäck sn, Kåkinds hd: "Torp å Munkeberg". Inga medeltida källor.
Uppsala, Hassle sn, Vadsbo hd: "hemmansdel å nr 4 i Rör" (Hasslerör). "ägarna ville vara klokare än andra". Inga medeltida källor.
Uppsala, Ledsjö sn, Kinne hd: gård. Inga medeltida källor.
Uppsala, Otterstad sn, Kållands hd: lägenhetsb. till Läckö. "Torparen på Upsala brukade kallas "biskopen". Inga medeltida källor.
Uppsala, Ugglums sn, Gudhems hd: "å gården Upsala" 1505, "Anders Svensson i Upsala" 1526, "till gården Upsala" 1531
Uppsala, Varnhem sn, Valle hd: gård. "läge i småhullig terräng på Billingens västsida". Inga medeltida källor.
Uppsala, Vinköl sn, Skånings hd: "före detta torp på Blombacka" 1808
Uppsala, Våmb sn, Kåkinds hd: "före detta torp under Klasberg". "ett torp Upsala kallat" 1788-89.
Uppsala, Våmb sn, Kåkinds hd: "torp å nr 4 Wåmbs by". Inga medeltida källor.

Älvsborgs län:
Uppsala, Eggvena sn, Kullings hd: torp. Inga medeltida källor.

Jönköpings län:
Uppsala, Flisby sn, S. Vedbo hd: avstyckning från Råstorp. Inga medeltida källor.
Uppsala, Färgaryd sn, Västbo hd: "lägenhetsbebyggelse å Staffanstorp". Inga medeltida källor.
Uppsala, Haurida sn, N. Vedbo hd: by/gård. "Upsala" 1686.
Uppsala, Hånger sn, Östbo hd: hemmansdel å Rådmanshög (?). Inga medeltida källor.
Uppsala, Linderås sn, N. Vedbo hd: by/gård/hemman. Inga medeltida källor (två gårdar idag).
Uppsala, Öggestorp sn, Tveta hd: "backstuga å Stommen". Inga medeltida källor.

Av de här 24 "Uppsala"-platserna så kan 2 föras tillbaka till medeltid (1300- och 1400-tal), en till 1500-talet och en till 1600-talet. 6 kallas för gårdar. Resten, 18 st, är torp, lägenhetsbebyggelse, backstugor eller hemmansdelar tillhörande en annan enhet. 

Om jag ska tolka det här materialet, så skulle jag säga att det tyder på att namnet "Uppsala" framför allt varit använt när man etablerat torp och lägenhetsbebyggelse. Detta tyder på att aktivitetsperioden framför allt tillhör yngre medeltid och tidig modern tid. Få vikingatida och tidigmedeltida enheter som blivit etablerade byar eller gårdar har burit på namnet.

För att gå vidare så kan man undersöka fornlämningsbilden på varje enhet. Hur ser torpens generella fornlämningsbild och belägenhet ut jämför med de sex gårdarnas? Är gårdarna primärenheter (kan de knytas till järnåldersgravfält, fosil åkermark, medeltida bytomter?) eller sekundärenheter? Osv osv.

(Och japp,  jag gör det här för att jag tycker att det är kul... Alltid kul att kolla hur ens teorier passar med materialet :) )

Utloggad supergeten

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 397
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #365 skrivet: september 18, 2011, 18:28 »
Östergötlands län:
Uppsala, Östkinds hd: "Lars i Upsala" 1381. Försvunnet.
Uppsala, Godegård sn, Finspånga läns hd: gård omnämnd 1451 och 1543.
Uppsala, Ljung sn, Gullbergs hd: torp. Inga medeltida källor.
Uppsala, Malexander sn, Göstrings hd: "Upsalatorp" 1914.
Uppsala, Östra Ny sn, Björkekinds hd: torp. Inga medeltida källor.
Uppsala, St. Anna sn, Hammarkinds hd:  "riven lägenhet å Båstebo", även känd som "Kärret", "torpet Upsala" å Båstebo, 1841.
Uppsala, Tjällmo sn, Finspånga hd: backstuga till Göl. F.d. torp väster om gården. Inga medeltida källor.
Uppsala, Stora Åby sn, Lysings hd: kallad "by" och "gård". Inga medeltida källor.

Skaraborgs län:
Uppsala, Grevebäck sn, Kåkinds hd: "Torp å Munkeberg". Inga medeltida källor.
Uppsala, Hassle sn, Vadsbo hd: "hemmansdel å nr 4 i Rör" (Hasslerör). "ägarna ville vara klokare än andra". Inga medeltida källor.
Uppsala, Ledsjö sn, Kinne hd: gård. Inga medeltida källor.
Uppsala, Otterstad sn, Kållands hd: lägenhetsb. till Läckö. "Torparen på Upsala brukade kallas "biskopen". Inga medeltida källor.
Uppsala, Ugglums sn, Gudhems hd: "å gården Upsala" 1505, "Anders Svensson i Upsala" 1526, "till gården Upsala" 1531
Uppsala, Varnhem sn, Valle hd: gård. "läge i småhullig terräng på Billingens västsida". Inga medeltida källor.
Uppsala, Vinköl sn, Skånings hd: "före detta torp på Blombacka" 1808
Uppsala, Våmb sn, Kåkinds hd: "före detta torp under Klasberg". "ett torp Upsala kallat" 1788-89.
Uppsala, Våmb sn, Kåkinds hd: "torp å nr 4 Wåmbs by". Inga medeltida källor.

Älvsborgs län:
Uppsala, Eggvena sn, Kullings hd: torp. Inga medeltida källor.

Jönköpings län:
Uppsala, Flisby sn, S. Vedbo hd: avstyckning från Råstorp. Inga medeltida källor.
Uppsala, Färgaryd sn, Västbo hd: "lägenhetsbebyggelse å Staffanstorp". Inga medeltida källor.
Uppsala, Haurida sn, N. Vedbo hd: by/gård. "Upsala" 1686.
Uppsala, Hånger sn, Östbo hd: hemmansdel å Rådmanshög (?). Inga medeltida källor.
Uppsala, Linderås sn, N. Vedbo hd: by/gård/hemman. Inga medeltida källor (två gårdar idag).
Uppsala, Öggestorp sn, Tveta hd: "backstuga å Stommen". Inga medeltida källor.

Av de här 24 "Uppsala"-platserna så kan 2 föras tillbaka till medeltid (1300- och 1400-tal), en till 1500-talet och en till 1600-talet. 6 kallas för gårdar. Resten, 18 st, är torp, lägenhetsbebyggelse, backstugor eller hemmansdelar tillhörande en annan enhet. 

Om jag ska tolka det här materialet, så skulle jag säga att det tyder på att namnet "Uppsala" framför allt varit använt när man etablerat torp och lägenhetsbebyggelse. Detta tyder på att aktivitetsperioden framför allt tillhör yngre medeltid och tidig modern tid. Få vikingatida och tidigmedeltida enheter som blivit etablerade byar eller gårdar har burit på namnet.

För att gå vidare så kan man undersöka fornlämningsbilden på varje enhet. Hur ser torpens generella fornlämningsbild och belägenhet ut jämför med de sex gårdarnas? Är gårdarna primärenheter (kan de knytas till järnåldersgravfält, fosil åkermark, medeltida bytomter?) eller sekundärenheter? Osv osv.

(Och japp,  jag gör det här för att jag tycker att det är kul... Alltid kul att kolla hur ens teorier passar med materialet :) )

Kul! Och bra jobbat :)

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #366 skrivet: september 18, 2011, 19:32 »
Instämmer.   Även om man som du säger AndreasE måste tolka materialet så är det då klart vad man bygger tolkningen på.
 
Teknisk detalj jag är nyfiken på då jag själv spenderar mycket tid hos sofi. Har du tagit hänsyn till alternativa stavningar?  Som Oppsala ellet något liknande?
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #367 skrivet: september 18, 2011, 19:38 »
Ytterligare fråga AndreasE, nu när vi arbetar.  ;D Finns det någonstans omnämnt att stället fått namn efter staden Uppsala?  Det finns ju en del noteringar om orsak, kopplingar till lärda män eller smeknamn, men dessa känns "folkliga" och som sådan oerhört svåra att bedömma som fakta. Det kan lika gärna vara sant som en konstruktion.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #368 skrivet: september 18, 2011, 21:14 »
Det tror jag inte att man kan hitta om något ortnamn, någonstans. Förutom för några av de städer som grundats av olika kungar sedan senmedeltid då...

Men generellt så kan man ju säga att torp (vilket verkar vara den vanligaste typen av bebyggelse som är representerad bland de här Uppsala-enheterna) döptes på ett par sätt, lite varierande på var de ligger i landet. Ofta har det döpts till just "torp" (eller tex "arp"), ofta med ett personnamn som förled. Detta personnamn kan vara den första som bodde på torpet, eller en person som under torpets existens av någon anledning blev tillräckligt namnkunnig i närområdet för att ge namn åt torpet (torp hade antagligen inte lika "fixerade" namn som byar och gårdar). Därför hittar man väldigt många "Anderstorp" och "Svenstorp" osv. Många av dem har kristna eller åtminstone icke-hedniska namn som förled, vilket visar att namnet är tillkommet efter järnålder.
En annan vanlig variant av namn på torp just uppkallelsenamn. Man döpte helt enkelt torpet efter kända städer eller länder, både svenska och utländska. De fick gärna ha en anknytning till kyrkan. Exempel på detta är torp som "Jerusalem", "Västerås", "Amerika", "Rom", "Paris" osv.
Vidare så är det också ganska vanligt med namn som tydligt knyter an till kyrkan, tex "Paradiset".
Sen döpte man ofta torpen efter platsen där man lade det, tex "Skogstorp", "Kärrtorp", "Källtorp".
Till slut så slår 1700- och 1800-talets namnmode igenom och man får massor av torp med namn som "Marielund", "Rosendal, "Sofiero" osv.

Sen måste man komma ihåg att det verkar finnas två skikt av namn på -torp. Det äldsta kan kanske dateras till folkvandringstid och kommer från samma ord som tyskans "dorf", och verkar ha syftat på en avstyckning från en äldre bebyggelse. Dessa bebyggelser kan vid tiden för sockenindelningen varit tillräckligt stora för att ha gett namn till socknar. Orter som bara heter "Torp" eller "Torpa" tillhör ofta det skiktet. 
Det yngre skiktet torp-namn har skapats sedan vikingatid och in i modern tid. De från vikingatid går att känna igen då de har förkristna namn eller för oss idag ofta ogenomskinliga ord som förled. Om förleden däremot består av kristna namn eller idag lättförstådda ord så är de ofta tillkomna sedan medeltid och senare tid.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #369 skrivet: september 19, 2011, 00:48 »
Det är givetvis svårt att hitta sådan källor, men ibland har man ju tur.  Jag håller helt med om att många är sentida namn med staden som inspiration.  Men jag tycker inte man ska ta för givet att bara för att namnet bärs av torp eller hemmansdel idag så har det alltid varit så. Namnet kan ha överförts från naturobjekt eller annat. 
 
Det där med fornlämningsbilden är svårt också. Det finns ju en risk att platser kallas Uppsala just för att de har en rik fornlämningsbild då staden Uppsalas rika fornlämningar är väl kända.
 
Det skulle också vara intressant att jämföra omgivande ortsnamn, om man i dom kan se spår efter kult eller maktcentra.  Det skulle givetvis inte bevisa någonting det heller, men onekligen ge ett intressant jämförelsematerial.
 
 
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #370 skrivet: september 19, 2011, 01:51 »
Mof,   
Kind är en gammal indelning i VG, det finns massor av Kind-namn, ett av dem är Sviakind där Kinnekulle ligger. I området finns bland annat Svinesund (Svionesund en gång i tiden) och Svenljunga (Suinaliunga), mm.
(Kind används fortfarande i VG).

Det finns de som tror att det bott ett folk här som kallade sig för Sviar – och de hade en kult där svin var viktiga.

Exakt hur gammalt Kind är vet jag inte mer än att det är gammalt.

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #371 skrivet: september 19, 2011, 01:56 »
AndreasE, fin Uppsala lista!

En fråga. ”Härledas tillbaka till” – innebär det att vi vet att namnet kom till då – eller är det bara första gången vi har skriftligt på att namnet Uppsala finns just där? Finns det möjlighet att namnet är äldre – eller är det 100% uteslutet?

•   Vi kan ju härleda namnet Uppsala (Gamla Uppsala) tillbaka till 1125 enligt tty (Erik i Uppsala). Hette det Uppsala även före 1125?
 
Om härleda tillbaka till enbart är första omnämnandet skriftligt – så kan ju Uppsala namnen vara betydligt äldre än första omnämnandet? Eller?

En del har ju åsikten att om man inte har blivit omnämnd av JO - så finns man inte…. ;)

Av 24 Uppsalanamn var 18 torp, alltså i princip, avstyckade mindre områden från en större huvudgård. Bara 6 var gårdsnamn – (kanske värda att kolla upp om de tidigare varit torp)? Om så är fallet kan ju namnet Uppsala, kanske, ha haft (även haft) betydelsen ”avskild”, alltså, en bit bort från själva huvudgården – eller annan betydelse.

Eftersom jag vet hur förruttnelse stinker, och vad som praktiskt händer när fåglar kalasar på kroppar, anser jag att ingen ville bo i närheten av en större blotplats. Därför tror jag att blotplatser låg en bit bort från själva huvudgården...

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #372 skrivet: september 19, 2011, 11:03 »
Mof,   
Kind är en gammal indelning i VG, det finns massor av Kind-namn, ett av dem är Sviakind där Kinnekulle ligger. I området finns bland annat Svinesund (Svionesund en gång i tiden) och Svenljunga (Suinaliunga), mm.
(Kind används fortfarande i VG).

Det finns de som tror att det bott ett folk här som kallade sig för Sviar – och de hade en kult där svin var viktiga.

Exakt hur gammalt Kind är vet jag inte mer än att det är gammalt.

Thomas

Intressant. Enligt Gunnar Lindes "Ornamn i Västergötland så ska "kind" i Västergötland snarare kopplas till det norska dialektordet "kinn" som betyder "sluttning".

Citera
Det är tydligt, att ordet kind i en grupp häradsnamn i Östergötland kan översättas "hemvist för folkstam" e.d. Kanske har också Kind i Älvsborgs län den innebörden, men för de skaraborgska häradsnamnen Kinne och Kåkind ter sig en sådan tolkning föga lockande. Ordet kinn "sluttning" hör företrädesvis hemma i norskan, liksom "kaja", och sannolikt är namnen Kinne och Kåkind ett uttryck för den kulturella gemenskapen med Norge, som så tydligt avspeglas i västgötskt ortnamnskick men i långt mindre utsträckning nått Östergötland.
"Ortnamn i Västergötland" av Gunnar Linde (Stockholm, 1982), s. 24.

Lindes bok börjar ju dock få några år på nacken. Tyvärr så diskuterar han inte Sviakind eller Svinesund. 

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #373 skrivet: september 19, 2011, 11:36 »
En fråga. ”Härledas tillbaka till” – innebär det att vi vet att namnet kom till då – eller är det bara första gången vi har skriftligt på att namnet Uppsala finns just där? Finns det möjlighet att namnet är äldre – eller är det 100% uteslutet?

•   Vi kan ju härleda namnet Uppsala (Gamla Uppsala) tillbaka till 1125 enligt tty (Erik i Uppsala). Hette det Uppsala även före 1125?
 
Om härleda tillbaka till enbart är första omnämnandet skriftligt – så kan ju Uppsala namnen vara betydligt äldre än första omnämnandet? Eller?

Det är första gången vi har skriftliga källor till namnet på den platsen. Rent generellt så vet man i stort sett aldrig när ett namn blev till. Man kan dock säga att de flesta byar och ensamgårdar finns omnämnda i åtminstone senmedeltida skriftliga källor om de existerade under medeltiden. Ju tidigare vi har namnet belagt, destå troligare att det har ett tidigt ursprung. Självklart måste även namnet i sig beaktas när man gör en sådan bedömning. Vad genomgången visar är ju tendenserna i materialet: en stor majoritet av beläggen är torp och andra sentida avsöndringar, och de medeltida (och tidigmoderna) källorna är få. Sammanlagt ger det en bild av att det inte fanns massor av "Uppsala" runt om i landet under medeltiden.

När det gäller Gamla Uppsala så är det nog ett av de mest väl belagda namnen i landet. Det nämns i otaliga 1100-talskällor (en ovanlighet i Sverige) och vi vet att det var välkänt på 1000-talet både via runstenar och skriftliga källor (och ja, en överväldigande majoritet av forskarvärlden anser att Adams "Ubsola" är Gamla Uppsala). Med tanke på platsens kontinuitet som centralplats från åtminstone 500-talet och rakt igenom in i medeltid så är det nog vetenskapligt vattentätt att platsen hetat Uppsala långt innan de första skriftliga beläggen.

Av 24 Uppsalanamn var 18 torp, alltså i princip, avstyckade mindre områden från en större huvudgård. Bara 6 var gårdsnamn – (kanske värda att kolla upp om de tidigare varit torp)? Om så är fallet kan ju namnet Uppsala, kanske, ha haft (även haft) betydelsen ”avskild”, alltså, en bit bort från själva huvudgården – eller annan betydelse.

Tja, problemet är ju i sådan fall att namnet Uppsala (i Gamla Uppsala) syftar på en av landets bäst belagda centralgårdar från järnålder, och verkligen inte en "avskild" bebyggelse. Och varför skulle just Uppsala ha en sån betydelse när jag antar att du inte är villig att argumentera för samma sak hos alla andra torpnamn? Tex så är "Jerusalem" inte mycket ovanligare som torpnamn i Östergötland än Uppsala.

Utloggad Herulen

  • Veteran
  • Antal inlägg: 624
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #374 skrivet: september 19, 2011, 13:01 »
Intressant. Enligt Gunnar Lindes "Ornamn i Västergötland så ska "kind" i Västergötland snarare kopplas till det norska dialektordet "kinn" som betyder "sluttning".
 "Ortnamn i Västergötland" av Gunnar Linde (Stockholm, 1982), s. 24.

Lindes bok börjar ju dock få några år på nacken. Tyvärr så diskuterar han inte Sviakind eller Svinesund.

Annars finns ju Kind-namnen hos goterna. Ortnamnselementet Kind betecknas då som ätt, stam, folkslag, vilka svarar mot det lat. gens. Kind betraktas som en territoriell enhet motsvarande härad eller hundare. På kontinenten nämns gotiska ledare kindins vilka bl.a. Wulfila talar om, och det som variant på thiudan. En kindledare betraktas mer som lagmän och thiudan mer som kung. Ortnamnet Kind är i Sverige bara belagt i Väster- och Västergötland och i Småland som angränsar till Östergötland.

Utloggad Kungsune

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 424
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #375 skrivet: september 19, 2011, 15:32 »
Gunnar Linde själv var ganska osäker på sin egen tolkning. Kinnekulle kan mycket väl ha denna norska koppling men Svia kind, Kinda och Kåkind är nog något helt annat. Säker kan man ju dock inte vara. På slutet av 1500-talet och 1600-talet var man inte så säker på var källornas Uppsala låg. Under den sk. pennefejden ifrågasattes gamla uppsalas historicitet men debatten slocknade.Delvis pga Rudbecks kulturella enväldsstyre. Flera ville annars se "nya" Uppsala som det ursprungliga. En del intressanta frågeställningar var i omlopp om bl.a. Gamla uppsalas namn. Kommer inte ihåg detaljer nu men vill minnas att det bl.a. fördes fram uppgifter/teorier om att Gamla Uppsala i själva verket hetat något annat tidigare. Man får ju ta det med en nypa salt men det är intressant att frågan över huvud taget uppstod. Läste någonstanns att ett Påvebrev som tidigare varit saknat dök plötsligt upp och äkthetsbevittnades av Rudbeck och Rabenius för att tysta motståndet.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #376 skrivet: september 19, 2011, 15:51 »
Vad du menar Kungsune, är alltså att dom ville mena, att möjligen satte man namnet Uppsala på platsen för att det skulle passa in med de historiska källornas Uppsala???   Hehe, ja det ger ju onekligen en tvist på det hela.   ;D
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #377 skrivet: september 19, 2011, 16:58 »
AndreasE,  känns det inte lite märkligt att ÖG:s Kind är Svenskt och helt ok – men VG;s Kind är Norska och därför betydelselöst när det gäller Svensk historia? (Kan det möjligen vara för att det heter Svia Kind, har vår äldsta sten borg Gum(från ca: 800 talet) och namn som Gamla Riket, Uppsalar, och Uppsala? Eller skall vi se det som en ren tillfällighet?  ::)

Bra, då vet vi att ortsnamn, oavsett vilka, bedöms i ålder efter deras första omnämnande i våra historiska källor – med andra ord, vi vet egentligen inte hur gamla de är – om detta inte framgår i själva omnämnandet. Vad vi vet är när de nämns skriftligt första gången i våra urkunder.

Gamla Uppsalas namn kan därmed, med samma synsätt, härledas tillbaka till 1125. Om namnet är äldre – vet vi alltså inte eftersom vi bara kan härleda det tillbaka till 1125.

Runstenar skriver om Uppsala – men vilket Uppsala? DET är det ingen som vet. Att hävda att det just är gamla Uppsala blir ganska så märkligt – när namnet inte kan härledas tillbaka längre än 1125… Förlåt iroin.

Jag är INTE ute efter Gamla Uppsala eller ute efter att bevisa någonting om namnet Uppsala, jag har diskuterat möjligheter att tolka saker och ting på annat sätt än vad det gjorts. Min grunduppfattning är samarbete, att vi alla var Svear – och att alla landskap bidrog till vår historia med lika stora delar – och att alla landskaps historia är lika intressanta – tillsammans överlevde vi som nation.

Herulen skriver att Kind är en gammal beteckning på folk eller ätt i betydelsen släkt. Sviakind bör man då fundera lite på – samt på andra ”Svia” namn i området.

Kungsune, vilket påvebrev var detta? Vi borde ju kunna hitta äkthetsbeviset från Rudbeck om inte annat – och kolla upp äktheten av Påvebrevet… det vore enkelt idag att få klart äktheten.

(Rabenius är väl känd för att vara vår främsta historieförfalskare – så har han skrivit under ett äkthetsbevis finns nog anledning till att undersöka saken mycket noga. Jag misstänker att det är han som ristat Möjebrostenen, skrivit in ”Ubizale” i Silverbibeln med mera).

Någonstans läste jag att ”nya” Uppsala (Östra Aros) skulle vara äldre än Gamla Uppsala och att en tidig kungsgård skulle varit belägen på någon ås i centrala delarna av dagens Uppsala – finns det någon som läst samma sak som jag och som kan förklara? Det låter lite märkligt)…

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #378 skrivet: september 19, 2011, 18:11 »
AndreasE,  känns det inte lite märkligt att ÖG:s Kind är Svenskt och helt ok – men VG;s Kind är Norska och därför betydelselöst när det gäller Svensk historia? (Kan det möjligen vara för att det heter Svia Kind, har vår äldsta sten borg Gum(från ca: 800 talet) och namn som Gamla Riket, Uppsalar, och Uppsala? Eller skall vi se det som en ren tillfällighet?  ::)

Du får fråga Gunnar Linde. Själv vet jag inte vad som är rätt. Att Västergötlands namnskick är mer påverkat av norskt ortnamnsskick än Östergötland är väl dock inte så konstigt med tanke på den geografiska närheten? Vad det har att göra med betydelsen för svensk historia har jag dock svårt att se. Tvivlar på att det ligger någon stor konspiration gentemot Västergötland eller Kinnekulle bakom det hela. Om det skulle funnits en stenborg vid Gum på 800-talet har jag ingen aning om, då den här tråden är det enda jag någonsin hört om det. En snabb sökning ger bara Wadbrings hemsida. 

Bra, då vet vi att ortsnamn, oavsett vilka, bedöms i ålder efter deras första omnämnande i våra historiska källor – med andra ord, vi vet egentligen inte hur gamla de är – om detta inte framgår i själva omnämnandet. Vad vi vet är när de nämns skriftligt första gången i våra urkunder.

Gamla Uppsalas namn kan därmed, med samma synsätt, härledas tillbaka till 1125. Om namnet är äldre – vet vi alltså inte eftersom vi bara kan härleda det tillbaka till 1125.

Runstenar skriver om Uppsala – men vilket Uppsala? DET är det ingen som vet. Att hävda att det just är gamla Uppsala blir ganska så märkligt – när namnet inte kan härledas tillbaka längre än 1125… Förlåt iroin.

Försöker du medvetet missuppfatta vad jag och andra skriver? Jag skrev tydligt att när vi diskuterar enskilda ortnamns ålder så måste man ta in flera aspekter i sin analys. Självklart så kan vi inte belägga ett ortnamn tidigare än dess första omnämnande i de skriftliga källorna. Det tror jag att alla förstår. Jag tror även att alla förstår att det första omnämnande inte är liktydigt med ortnamnets uppkomst. Däremot så tyder en avsaknad av skriftliga källor för ett ortnamn under medeltid eller 1500- och 1600-tal på att bebyggelsen eller namnet kanske inte fanns under den tiden, då i alla fall för södra och mellersta Sverige så finns det gott om jordeböcker osv från senmedeltid och framåt där de flesta bebyggelseenheter nämns. Det är därför svårt att argumentera för att tex torp eller backstugor som dyker upp på kartor under 1700-tal eller 1800-tal skulle ha kontinuitet tillbaka till järnåldern.

När en ort däremot, som Gamla Uppsala, har en klar och tydlig bebyggelsekontinuitet långt ner i järnålder, nämns i otaliga 1100-talskällor och med största sannolikhet även dyker upp i källor från 1000-talet, så är det svårt att argumentera mot att namnet inte heller har en lång kontinuitet på platsen. Att runstenarna som nämner Uppsala har tolkats som att de handlar om Gamla Uppsala är väl inte konstigare än att runstenar som nämner "Grekland" har tolkats som att de talar om just Grekland (eller Konstantinopel). Uppsala var trots allt en känd ort i 1000-talets Skandinavien.

Samma sak gäller tusentals andra platser i landet. Bebyggelsens karaktär, namnets beståndsdelar, källäget och fornlämningsbilden ger tillsammans en bild av att ortnamnet är gammalt. Uppsala är inte speciellt i det avseendet.   



Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #379 skrivet: september 19, 2011, 18:11 »
Någonstans läste jag att ”nya” Uppsala (Östra Aros) skulle vara äldre än Gamla Uppsala och att en tidig kungsgård skulle varit belägen på någon ås i centrala delarna av dagens Uppsala – finns det någon som läst samma sak som jag och som kan förklara? Det låter lite märkligt)…

Låter mycket märkligt. Östra Aros kan som stadsbebyggelse arkeologisk beläggas till 1100-talet. Inom dagens (och delvis det medeltida) stadsområdet låg dock ett antal idag försvunna byar/gårdar som hade kontinuitet ner i järnålder. Vi vet namnet på flera av dessa. Söder om den medeltida staden låg en kungsgård (i det område som idag heter Kungsängen) som var aktiv även under medeltiden. Den är dock tyvärr helt förstörd av sentida bebyggelse. Vi vet därför inte när den grundades.
Flera gravfält fanns en gång i tiden inom dagens stadsbebyggelse. Rudbeck ska till exempel ha undersökt vikingatida brandgravar uppe på åsen vid slottet. Minst två storhögar ska ha funnits i staden, en nära domkyrkan och en där stadsbiblioteket ligger idag.
I ån har man även hittat deponerade vapen från vikingatid, som kanske kan kopplas till kungsgården. Järnålderns större fartyg var liksom dagens tvungna att lägga till vid Islandsfallet, vilket inte låg långt ifrån kungsgården.