Begreppet Uppsala

[Carl Thomas]

Här har vi vårt grundproblem… ”Birka är Götarnas stad och belägen mitt i Sveonernas land”.
Om det är Björkö-Birka (BB) som avses så skrivs ju i vår historia att det är Svearnas stad, inte Götarnas.

BB ligger mitt i Sveonernas land – om vi räknar med Sörmland osv tillhörande detta – å andra sidan skriver Adam på ett annat ställe att Götarnas land sträcker sig upp till Birka. Är det samma Birka han avser? OM så är fallet ligger inte BB mitt i Sveonernas land – om inte alla är Sveoner, alltså Götarna också.

”Inte långt från det tempel som heter Uppsala” Här skriver Adam igen att det är själva templet som heter Uppsala – alltså - inte platsen där templet ligger.

Viken skall ligga mot norr och den skall vara avspärrad med 100 stadiers stenmassor under vattnet. Eftersom på Adams tid en stadie var 190 meter borde vi då hitta 19 km långa stenmassor utlagda på botten någonstans – och det har vi inte gjort - vad jag vet om. 19 kilometer sten bör vi ju kunna hitta?

BB ligger i Mälaren. Infarten till Mälaren är mycket smal och därmed mycket lättförsvarad och några få vårdkasar skulle enkelt kunna larma BB om ett anfall kom från Östersjön. Varför då lägga ut 19 km sten i Mälaren?  19 km stenvall under vattnet är en enorm arbetsuppgift att få till…

Som alternativ kan ju vara att BB verkligen var Götarnas stad, mitt i Svionernas land – och det var Sveonerna som då attackerade BB för att inta BB ? Men då var inte Götarna Sveoner…

Ändan sitter bak som vanligt...

Thomas

[Yngwe]

fick bekymmer med Agnatyrs text också.. Det står nämligen att viken vetter mot norr. Alltså öppnar sig mot norr. Om det inte är en felaktig översättning så har vi här ett problem då viken beroende på om man ska räkna med den gängse väderstrecksförskutningen eller inte öppnar sig antingen mot norr eller mot väster.   Var i hela friden hittar vi en sån vik???

Karlfredrik du får rycka in och läsa latinet här, står det verkligen vetter mot norr???

[Carl Thomas]

Kom att tänka på en sak… Har man inte hittat långa och många stenavspärrningar mellan Öland och fastlandet?

Sundet kan ses som en vik om det är avspärrat med 19 km stenvallar?

Då skulle Köpmansvik kanske vara aktuell som ett eventuellt Birka?

Thomas

[Carl Thomas]

Öregrund har en stor vik som vetter mot norr faktiskt. Möjligt Birka?

Ör betyder ju dessutom sten/grus…

Thomas

[Yngwe]

Öregrund har en stor vik som vetter mot norr faktiskt. Möjligt Birka?

Ör betyder ju dessutom sten/grus…

Thomas

Därifrån kommer man , eller rättare sagt kom man, ganske enkelt med båt till Uppsalas närhet. Men det är knappast enklaste vägen och ett märkligt alternativ för en med sydligt perspektiv....  från Bremen eller Danmark är vägen via Mälaren naturligare.

[Carl Thomas]

Jag är ingen större förespråkare för Öregrund måste jag erkänna – men gick vattnet upp till Gamla Uppsala från Mälaren bör vattnet från Öregrund ha nått gamla Uppsala också, följ bara E4 norrut i dalen och sväng till höger vid Tierp…

Men viken vetter onekligen mot norr. Ör = sten och grus, 19 km sådant gör sjöleden grund…

Kan namnet komma från öre-grund?
 
Thomas

[Ragnfast]

Känns lite som en annan tråd, men jag kommer att tanka på ordet örlog....

[Castor]

Kan de fornnordiska prepositionerna at, á, och í säga något om vad för slags plats det är frågan om?

I Ynglingatal heter det ju "at Uppsölum" men "á Vendli" och "í Skíringssal".

"AT:UB:SALUM" är också vad som står på runstenarna i Sjörup och Hällestad.

Enligt http://www.vikinganswerlady.com/ONNamesClass_files/frame.htm används prepositionen at för att notera ett läge vid ett berg, en älv etc., exempelvis at Lögbergi, at Fossi... at används också i kungars tillnamn för att notera var de har sitt residens, exempelvis Adils at Uppsölum och Björn at Haugi.

När det gäller prepositionerna á och í kan man i länken ovan bland annat läsa:

Construction of Locatives with á

... before names of Icelandic farms denoting open and elevated slopes and spaces (not too high, because then 'at' must be used)...

Construction of Locatives with í

... in connection with local names, denoting low land...

Detta skulle ju kunna innebära att de norröna lokativen är korrelerade till höjden över havet:

í < á < at

[Anganatyr]

Kollade igenom Rimberts "Ansgards levnad" som hastigast (boken skall ha varit fullbordad senast 876). Hittade bla följande citat om Birka (uppsala skall ju ligga i närheten av Birka enligt Adam). Kapitel 19:

Det fogade sig så, att landets konung just då var långt borta och hövdingarna och folket ej hunno samla sig. Blott den nämnde Hergeir, hövitsman på platsen, var tillstädes med de köpmän och det folk, som fanns kvar. I detta svåra trångmål flydde de nu till den närliggande borgen.

Det skall alltså finnas en närliggande fornborg vid Birka.

Kapitel 26:

Ansgar fullföljde så den resa, som han anträtt, och efter omkring tjugo dagars sjöfärd framkom han till Birka.

Texten nämner inget om väderförhållanden under denna sjöfärd. Men för Ansgar tog det tjugo dagar till sjöss mellan Bremen och Birka.

[tty]

Det kanske kan vara värt att påminna om att enligt Adam av Bremen så låg Sigtuna och Uppsala nära varandra (en dagsresa), likaså Birka och Sigtuna.
Han säger också att Birka ligger bortom Östergötland, att man kan segla på fem dagar från Danmark till Birka och Sigtuna som ligger nära varandra, men att det tar en månad landvägen från Skåne via Skara, Tälje och Birka till Sigtuna.

Alltså

Skåne -> Skara -> Tälje -> Birka -(nära)-> Sigtuna-(en dagsresa) -> Uppsala

                     Birka
Danmark ----<                (sjövägen)
                     Sigtuna

Detta ställer onekligen rätt hårda villkor för var Birka och Uppsala låg, åtminstone på 1000-talet. Att Sigtuna låg i Sigtuna omkring år 1000 är väl ganska klart nu när man har hittat stampar till sigtunamynten där.

[Yngwe]

Onekligen ett bra argument tty, men vi bör väl då för sakens skull utsätta de andra orterna för samma granskning. Du som andra räknar här med att det avser Södertälje, men det är faktiskt då ett cirkelresonemang. Det enda Adam säger att Tölje ligger på vägen mellan Skara och Birka.  Om man ifrågasätter Birkas läge så har måste du då försöka utreda vilket Tälje som avses. Du har uppländska Norrtälje (in Telgium 1298) med vattenväg in till Upplands centralbyd, rika forlämningar från yngre Järnålder, tidigmedeltida handelsplats m.m. men även flera andra Tälje.

Detta är ju verkligen att spetsa till det men det är viktigt att värdera fakta rätt.

[Carl Thomas]

Lite avstånd… (fågelvägen)
Birka – Ga Uppsala            65 km (3 dagsmarscher till fots eller 2 till häst)
Öregrund – Ga Uppsla        65 km
Birka – Sigtuna                 33 km   (Lång dagsmarsch ( = normal dagsmarsch 20 km))
Sigtuna – Ga Uppsala         33 km
Sigtuna – Öregrund           100 km   (5 dagsmarscher)
Birka – Öregrund               133 km    

Skåne (Malmö) – Skara – S Tälje – Birka 60,3 mil = 30 dagsmarscher till fots eller 20 till häst.

Tog sig Ansgar till Birka på 30 dagar så gick han, högst troligt, till fots.

Jag tror nu inte mycket på Öregrund – men dess hamn vetter mot norr = 1 sak stämmer i alla fall.

Intressant att Ga Uppsala ligger mitt emellan Birka och Öregrund – och att Ga Uppsala ligger mitt emellan Birka och Sigtuna.  (MIttens Rike)

Thomas

[Castor]

Ansgar & Co fick gå till fots sista biten eftersom de blev överfallna av pirater på halva vägen, om man ska tro Rimbert. Uppsala och Tälje nämns överhuvudtaget inte av Rimbert.

Adams okunskap om östra Skandinaviens och Baltikums geografi är en annan historia...

[Herulen]

Att Sigtuna låg i Sigtuna omkring år 1000 är väl ganska klart nu när man har hittat stampar till sigtunamynten där.

Jag menar att det inte bara är ganska klart, det är uppenbart.

[supergeten]

Jag menar att det inte bara är ganska klart, det är uppenbart.

Dåså. Om detta är belagt så skall alltså svearnas uppsala finnas... hur nära? Kan det finnas nåt annat alternativ, ens teoretiskt?

[Yngwe]

Jag håller helt med er om det Herulen och tty, mycket starkare bevis kan vi knappast förvänta oss!

[Herulen]

Dåså. Om detta är belagt så skall alltså svearnas uppsala finnas... hur nära? Kan det finnas nåt annat alternativ, ens teoretiskt?

Det Uppsala som nämns i källorna är dagens Gamla Uppsala. Fanns det andra sådana platser så ska de också ligga nära Sigtuna och Birka, finnas med i medeltidsregistret med platser äldre än 1300-talet och ha en omfattande fyndrikedom med gravar och boplatser. Sådana platser annat än Gamla Uppsala finns nu inte. Därför blir det inte heller intressant att föra fram en toeri om en annan plats för källornas Uppsala.

[Castor]

Ja, det är inte bara myntstamparna som styrker att Sigtuna verkligen är Sigtuna...

Men, Adams Ubsola är ändå behäftat med en massa frågetecken.
För det första finns det absolut ingenting som säger att detta "Uppsala" är samma "Uppsala" som omtalas på runstenarna i Sparlösa, Sjörup och Hällestad eller i Ynglingatal.
För det andra är Adams beskrivning av kulten så allmängiltig att man nästan kan misstänka att han har plankat den rakt av från någon flerhundraårig redogörelse om romarnas mission i Germanien.
För det tredje bör det ha funnits flera hedniska kultplatser på svenskt område under 1000-talet. På Adam verkar det nästan som om Ubsola var en helt unik plats, vilket ju är orimligt.
För det fjärde säger Adam att Ubsola enbart är en kultplats (tempel), för inte sätter han väl Ubsola i samband med kungens maktutövande?
För det femte finns det skäl att misstänka att Gamla Uppsala hade en kristen kyrka redan i mitten av 1000-talet.

[Castor]

Ubsola enligt Adam av Bremen:

I det templet, som är gjort helt utav guld, dyrkar folket statyer av tre gudar så, att den mäktigaste av dem, Thor, har sitt högsäte i mitten av salen; på båda sidor besitta Wodan (Oden) och Fricco (Frej) en plats var. Och dessas kännetecken äro av det slaget: "Thor", säga de, "håller vakt i luften, och han råder över åska och blixt, vindar och regnväder, den klara himlen och grödorna. Den andre, Wodan – det betyder 'raseri' – för krig, och sörjer för mod åt människan emot fiender. Den tredje är Fricco, som skänker fred och lycka åt dödliga". Dessutom göra de hans avbild med en enorm fallos. Men Wodan avbilda de beväpnad, såsom vi bruka [avbilda] Mars; och Thor med sin spira synes likna Jupiter.

Jag tror nog att den gode Adam fick sin beskrivning av hedningarnas tro någon helt annanstans ifrån än ett nordiskt Uppsala.

Adam var troligen bayrare, hans släkt hade kanske varit kristen i 500 år, ändå skriver han om Mars och Jupiter som "vi" brukar avbilda. Vilka "vi"?

[Herulen]

Det är ju många forskare, bland annat Magnus Alkarp, som inte ser Adam som en trovärdig källa angående vikingatida kult. Olof Sundqvist utgår från ett annat perspektiv (1) . Han säger att:

”Källan, trädet och kultbyggnaden kan ha varit medvetet arrangerade som en spegling av det kosmiska landskapet. […] Enligt min mening hade de kosmiska referenserna i Uppsalakulten betydelse i ett maktpolitiskt perspektiv. (sid 145)”

Han har tydligen fått denna idé av Lotte Hedeager (2) som antar att Gudme på Fyn har konstruerats efter en mytisk modell för att på så sätt legitimera och givetvis då förhärliga den politiska makten.


 1. Uppsala och Asgård. Makt, offer och kosmos i forntida Skandinavien. I Anders Andrén et al. (red). Ordning mot kaos – studier av nordisk förkristen kosmologi. Vägar till Midgård 4. Riga.

 2. Asgard Reconstructed? Gudme – A Central Place in the North. I Mayke de Jong et al. (red). Topographic of Power in the Early Middle Ages, 467-507. Leiden-Boston-Köln.