Magnus Eriksson var den som först skriftligt använde begreppet Lappmark, vi är då någonstans mitten av 1300 talet. Namnet "Lappar" borde då ha använts om Samer redan på 1300 talet.
Eller kan det vara så att namnet Lappar har tillkommit från namnet Lappmark på detta landområde, senare Lappland?
Thomas
Ett område med bördig växtjord som dyrkas ock bebos kan gärna få egennamn med suffixen "-jord", typ Godejord, Grötjord, Seljord.
Synonymen 'mark' beskriver gärna ett större område av växtjord, där gräs, buskar och skog slagit rötter.
Marker som är sammanhängande kallas gärna mark eller 'marker' - typ Marker, Markerna, Hedemark, Telemark, Finnmark.
Mindre jordar spritt i landskapet kallas gärna "jordlappar".
Mindre marker - som inte hänger i hop, med finns som spridda markytor i ett större landskap bildar alltså "marklappar".
När detta karakteriserar ett större landskap får vi en logisk bakgrund för begreppet "lapp-mark".
Bor man i Tele-marken får man heta Telemarking - eller Tyl. Bor man i norska Finn-marken får man numer heta 'finnmarking/er'. Tidigare hette man 'finn/e/er'. Bor man i lappmarken får man heta lappmarking, eller lapp.
Sett från östra sidan Kölen - t.ex. från södra Sverige eller Finland - har landskapet i norr fått heta Lapp-mark/er/erna.
En 'lapp-marking' eller 'lappmarks-bo' har omstundes fått heta "lapp/ar".
I utgångspunkten är alltså dom svenska och det finska begreppen baserad på topografi - inte etnicitet eller sådant. Sen har landskapsnamnet givetvis fått en specifik relevans till dom människor som där bott - vare sej dom i utgångspunkten varit etniska nordmän, svenskar, finnar, kvener eller samer.
En finsk invånare i Karelen kallas fortfarande finsk, fast han inom den finska gemenskapen kallas 'karjalainen'. Samma sak med den moderna tidens nordliga finnar - tidigare 'kainulainen' (kvener) och 'lappalainen' - för 'pohjanpojka' och 'pohjalainen'.
På liknande sätt som i Sverige har man dock behållit begreppet 'lapp'/'lappaslaiset' för dom som i senare århundraden fortsatt utnyttja lappmarkerna som pastoralister. I utgångspunkten hade man ett finsk ord för denna etnicitet - sàmanni - vilket dom själva skriver 'sami' eller 'same'.
Att kalla samerna för lappar blir alltså felaktigt - och upplevdes som en desavuering/diskriminering. När historiskt medvetna samer under senaste sekel fick en röst i den akademiska debatten var deras eget namn-skick (givetvis) en av dom viktigare poängen. En samisk bakgrund kan nämligen beskrivas - som en etnisk identitet.
Det svenska samlingsbegreppet 'lapp' och det norska samlingsbegreppet 'finn' ger i det samband ingen mening, eftersom det enbart beskriver ens bostadsort - och saknar relevans till en etnisk forntid och kulturell identitet.