Fotevikens Museum har under sommaren kommit ut med två böcker om vikingatiden. Själv har jag skrivit ”Din guide till vikingatid och tidig medeltid. Södra Skåne, Bornholm och Pommern”, en bok på 160 sidor. Inför faktainsamlandet öppnades verkligen mina ögon för en allvarlig brist i den stora floran av vikingaböcker. Var finns Polen i materialet? Hela detta geografiska område har ju i stort sett varit en enda stor vit fläck när vikingarnas Europahistoria har berättats! Floderna i Polen når ju långt ner i Europa och har givetvis använts av nordborna på deras väg till Konstantinopel lika väl som de gått över Ryssland. Skandinaviska gravar utmed floderna talar sitt tydliga språk. Under de allra senaste åren har dock några fåtal böcker dykt upp som på annat språk än polska ger oss vägledning. Orsaken till denna mer eller mindre bortglömda geografiska del i vikingahistorien måste vara språkbarriären.
Boken är en populärvetenskaplig sak. Jag testade ett nytt grepp när jag skrev. I tre inledande kapitel samlar jag två historiska personer åt gången i nutid på en historisk plats och intervjuar dem. De två kommer själv från samma område men har inte levt samtidigt. Jag fann faktiskt detta sätt att skriva på dels ytterst stimulerande, dels väldigt lätt. Mina frågor och deras svar var helt baserade på fakta medan intervjusituationerna var fiktion.
Personerna som jag valde ut var för Pommernavsnittet: kung Mieszko I och hans dottersons dotter Ingegärd (på det viset fick jag med svensk och rysk historia också). Intervjuplats: Mariakyrkan i staden Koszalin. För Bornholm: vikingen Sigurd Kåpa och stormannen Emund. Intervjuplats: Österlars rundkyrka. För Skåne: Åsa som reste runstenen i Tullstorp och kung Sven Estridsen. Plats: Tornhallen i Dalby kyrka.
Boken har kommit ut på svenska, engelska, danska och polska.
Den andra boken som Fotevikens Museum gett ut är en faktaroman: ”Vikingen Fote Egilsons saga”. Som redaktör har det varit mig ett sant nöje att ta del av och arbeta med detta manuskript. Läsaren får följa en man och hans familjs levnadsöden under trettio år, från ca 926 till 960 e.Kr. De historiska händelserna följer varandra i rätt tidsföljd, så också berättelserna i olika delar av de isländska sagorna som huvudpersonen hamnar i. Merparten av personerna som dyker upp i berättelsen är personer kända från det bevarade källmaterialet. De sagor som också berättas inne i själva berättelsen är sådana som finns i 1100-talsmanuskripten, t.ex. berättelsen om jätten Lä, sveakungen Adisl och den grymme Snjo i kapitel två.
Vi har lagt ut de två första kapitlen här:
http://egilson.wordpress.comBöckerna finns endast på Fotevikens Museum.
