Jag bläddrade i min återutgåva av Gustaf Brusewitz bok Elfsyssel och fann där i en teckning av dopfunten i Kareby Kyrka:
Brusewitz själv hade avstått från att tolka runorna varför jag nyfiket vände mig till Wikipedia.
”Karebys dopfunt har en förhållandevis kort inskrift. Länge har den vållat forskarna huvudbry eftersom den delvis är skriven med chiffer och dessutom avslutas med en mycket svårtydd så kallad lönnruna.”
Jag sökte vidare och fann ett utdrag från Fornvännen av 1949:
”raþe sa er kan namn orklaski”
Se vidare här:
http://fornvannen.se/pdf/1940talet/1949_049.pdfJag tyckte dock att den av Brusewitz gjorda teckningens distinkta punkter verkade intressanta då de inte framstod som avgränsare. Jag utgick ifrån att de var antingen upprepningsmarkeringar eller en markering för att använda huvudstaven (I), en variant på stenografi (No pun intended...?) Två punkter både och. Enda ”avsteget” jag har gjort från denna logik är att tolka den sista förekomsten av K-runan som stungen (pga placeringen) och därmed som IG och inte IKK. Plötsligt blev 24 tecken till 32 och en förståelig text.
raþþesaeirkænniaaminorrikilasigi
Som jag tolkat som:
Raþ þes a eirkænnia a mi norriki la sigi
Märk att ordningen av användandet av huvudstaven före eller efter den ”punkterade” runan inte är enhetligt.
: Denna dubbelpunkt har jag tolkat som en avgränsare
Namnchiffret borde vara en kombination av bokstäverna
O, I, K och R (IKOR, KORI etc.)
Dock skulle den tidigare logiken även kunna indikera en upprepning vilket skulle kunna ge
KORR eller KROK etc.
Med tanke på att det heter Kareby, fastnar jag nog för Kori...
Vad är forumets åsikt, tillfällighet eller avsikt?