Björn Collinder skriver i inledningen av sin bok "Snorres Edda" 1983 sid 7:
Under de två första mansåldrarna efter 874 samlade sig bosättningen (på Island) bygdevis kring ett fyrtiotal huvudgårdar. Husbonden på en sådan gård kallades gode[/i dvs blotspräst, därför att han på sina ägor hade ett gudatempel, där han blotade å hela bygdens vägnar. Inom sitt område,(godord uppbar han tempelskatt, och de andra bönderna voro skyldiga att hysa honom och hans följe när han var stadd på resa i sitt godord. Han satt också ordförande i tinget, där rätt skipades efter godens gällande lag. Varje godord var ett rike för sig fram till 930..
Min fundering var om detta mönster möjligen var hämtad från Skandinavien före enandet
i stater, och om det kan ha funnits exempelvis i järnålderns Skåne?
