Jag tog en runstenspromenad med min kamera i Norrköpingstrakten i lördags. För att efteråt få klarhet i vilken sten på bilderna som hade vilket identitet (signum), skulle jag ordsöka i Samnordisk runtextdatabas utifrån vad fotona visar för runor. Till min förvåning märkte jag att ordet
þaosi, som ju denna bild visar inte ger några träffar i Furingstads socken där stenen står. Via andra sökningar kom jag i alla fall fram till att stenen är Ög 151, och klickar man på info-knappen för denna sten i runtextdatabasen får man fram en alternativ läsning av S Lagman från 1994. Runtextdatabasen använder Brates version. "Uppmålaren" tycks i det allra mesta ha gått efter Lagmans läsning, men en sak skiljer dem: Lagmans läsning ska ju, enligt databasen, innehålla dubbelt "efter" (
ufti X (u)fti). Ett andra
ufti skulle ju dock, som stenen är uppmålad, inte få plats innan runorna
þi kommer.
Mina frågor är:
*Är Samnordisk runtextdatabas återgivning av Lagmans läsning felaktig (ett ufti för mycket)?
*Om Lagmans läsning fått ligga till grund för uppmålningen, borde det då inte innebära att den har blivit så pass accepterad att runtextdatabasen borde ha denna i stället för Brates läsning?
*Eller finns det en tredje tolkning (med bara ett ufti) som uppmålaren gått efter? Vems är det i så fall?
Är man inte väldigt noga när man målar upp runstenar med att bara fylla i linjer som är definitivt säkra? Ett sådant intryck brukar jag annars få.
Brates återgivning av sin läsning:
tur [bio]
rn rti * stun þonsi *ufti × uisþi uis × broþu[r]
Runtextdatabasens translitterering:
tur...rn rti * stun þansi * ufti × u(i)(s)(þ)i uis × broþu...Lagmans läsning, enligt Samnordisk runtextdatabas:
tur(u) r(n) rti * stun : þaosi : ufti × (u)fti × (u)...(þ)(i)uis + broþu"Uppmålarens" läsning?:
tur(u) rn rti * stun : þaosi : ufti × (u)...þ(i) uis + broþu