Ög 151

[Tomte]

Jag tog en runstenspromenad med min kamera i Norrköpingstrakten i lördags. För att efteråt få klarhet i vilken sten på bilderna som hade vilket identitet (signum), skulle jag ordsöka i Samnordisk runtextdatabas utifrån vad fotona visar för runor. Till min förvåning märkte jag att ordet þaosi, som ju denna bild visar inte ger några träffar i Furingstads socken där stenen står. Via andra sökningar kom jag i alla fall fram till att stenen är Ög 151, och klickar man på info-knappen för denna sten i runtextdatabasen får man fram en alternativ läsning av S Lagman från 1994. Runtextdatabasen använder Brates version. "Uppmålaren" tycks i det allra mesta ha gått efter Lagmans läsning, men en sak skiljer dem: Lagmans läsning ska ju, enligt databasen, innehålla dubbelt "efter" (ufti X (u)fti). Ett andra ufti skulle ju dock, som stenen är uppmålad, inte få plats innan runorna þi kommer.



Mina frågor är:

*Är Samnordisk runtextdatabas återgivning av Lagmans läsning felaktig (ett ufti för mycket)?

*Om Lagmans läsning fått ligga till grund för uppmålningen, borde det då inte innebära att den har blivit så pass accepterad att runtextdatabasen borde ha denna i stället för Brates läsning?

*Eller finns det en tredje tolkning (med bara ett ufti) som uppmålaren gått efter? Vems är det i så fall?

Är man inte väldigt noga när man målar upp runstenar med att bara fylla i linjer som är definitivt säkra? Ett sådant intryck brukar jag annars få.

Brates återgivning av sin läsning: tur [bio]rn rti * stun þonsi *ufti × uisþi uis × broþu[r]

Runtextdatabasens translitterering: tur...rn rti * stun þansi * ufti × u(i)(s)(þ)i uis × broþu...

Lagmans läsning, enligt Samnordisk runtextdatabas: tur(u) r(n) rti * stun : þaosi : ufti × (u)fti × (u)...(þ)(i)uis + broþu

"Uppmålarens" läsning?: tur(u) rn rti * stun : þaosi : ufti × (u)...þ(i) uis + broþu

[Jan Owe]

Det står fel under "Övrigt" i Samnordisk runtextdatabas. Det andra "ufti" ska utgå.
Den som har gjort imålningen (Runverket eller någon på uppdrag av Runverket) bör ha skrivit en rapport eller gjort kommentarer till imålningen direkt i Runverkets fältexemplar som därmed borde kunna användas för en kommande uppdatering av Samnordisk runtextdatabas.
/Jan

[Tomte]

Tack för att du en gång hade svar på en av mina funderingar.

Innebär det du beskriver att det vore överflödigt att skicka in en felrapport?

[Jan Owe]

Ja, du behöver inte skicka in en felrapport eftersom jag sitter med i gruppen som arbetar med databasen, se t.ex. här http://www.nordiska.uu.se/personal/henrikwilliams.
/Jan

[Ragnfast]

Den här sorterar väl under vad som kallas "bonderistningar" och är inte alls av den höga klass i ornamentik och språk som brukar utmärka de senvikingatida ristningarna. Thaosi torde således vara en ren felstavning av thansi (denna). Det intryck jag får spontant är att den är ristad på fri hand, utan att man först har skissat upp texten för att se om den får plats..... Men det centrala budskapet måste ju snarast vara korset, att man tagit den nya tron.

[Tomte]

Svårt att säga vad som är felstavningar i runstenarnas språk, men vissa stavningar är ju mer udda än andra. Stavningen "þaosi" finns för övrigt också på en annan runsten i Östergötland, Ög 238 (fast där är stavningen extremt konstig inskriften igenom).

Det finns en hel del östgötska runstenar som ser ut att vara gjorda mer eller mindre på "fri hand", däribland flera av mina favoriter. Begreppet "bonderistningar" har jag inte stött på förut. Vad är definitionen av begreppet och vad kallar man det som det står det i kontrast till?

[Ragnfast]

Jag stötte på benämningen första gången när jag läste arkeologi, och den fastnade i skallen. Vem som föreläste eller hade skrivit boken kommer jag inte på så här på rak arm, men definitionen är att den är enklare utförd, kanske på ett för ändamålet inte optimalt material. Grovt förenklat kan man säga att det är en ristning som saknar ornamentik. Motsatsen har jag för mig att man kallar för stormannaristningar. Lite som adel och allmoge typ.

[Tomte]

Har tänkt lite på det där med "bonderistningar" och "stormannaristningar". Så kan man väl bara dela in ristningar som är samtida med varandra? Innan de mer avancerade runstensstilarna hade utvecklats bör väl de mer simpla ha använts av såväl stormän som bönder?  När de mest avancerade profilstilarna slog igenom hade man väl i princip slutat resa runstenar i t.ex. Östergötland.