Författare Ämne: Dateringsmetoder - med Australien som exempel.  (läst 1137 gånger)

Utloggad sockerfri

  • Stammis
  • Antal inlägg: 452
Dateringsmetoder - med Australien som exempel.
« skrivet: april 20, 2010, 19:56 »
Citera
Their geological age has been controversial and is presently estimated to be either 40±2 kyr using OSL on sediment (Bowler et al., 2003), 41±4 kyr from OSL on grave in-fill sediment (Olley et al., 2006) or 62±6 kyr from combined direct dating of the WLH3 skeleton and OSL dating of sediment associated with this burial (Thorne et al., 1999). Specimen WLH1 is argued to be about the same age as WLH3 on stratigraphic grounds (Thorne and Curnoe, 2000), although radiocarbon dates of the specimen have produced much younger age estimates (~28 ka and ~22 ka: Bowler et al., 1972; ~29 ka and ~20 ka: Gillespie, 2002).

~ Curnoe (2009) - Possible causes and significance of cranial robusticity among Pleistocene–Early
Holocene Australians.


I all annan litteratur jag läst om Australiens förhistoria så talas det om dateringar på 40 000 - 60 000 år för just denna arkeologiska gravplats, detta är första gången jag ser radiokoldateringar gjorda på dessa (vilket iofs betyder mer att jag inte läst mycket om det, men men...).

Jag använder detta som exempel på just jämförelse mellan olika dateringsmetoder, speciellt när vi har en åldersskillnad på över 10 000 år (vissa fall upp till 40 000 år) genom de två olika metoderna. Jag är speciellt nyfiken på dessa dateringar genom OSL (Optically stimulated luminescence (?) - finns det någon svensk översättning?), exakt hur fungerar det och vad för problem finns det med denna metod? Dateringen till 60 000 år ska tydligen vara en kombination av OSL och direktdatering av ben?

Hur ska man egentligen ställa sig till de olika dateringarna, där en ger en ålder på 20 000 - 30 000 år, en annan 40 000 år och även 60 000 år? Jag tänker på hur man ska prioritera och kategorisera vilken datering som bör ses som mest "pålitlig".

Det verkar vara en hel djungel av olika dateringsmetoder, för- och nackdelar med metoderna etc...finns det någon bra litteratur som ger matnyttig info om de olika metoderna och deras för- och nackdelar?